Nekromanti Religion
- Thread starter Lerion
- Start date
Robert Jonsson
Nothing is True. Everything is Permitted.
Mitt förslag är att du helt enkelt sätter dig och läser igenom vår världs olika religioner (då kanske inte bara de stora, utan även afrikanska trosläror för att finna lite utöver det vanliga) och utgår från dessa sedan vid skapandet. Låt dig inspireras av dem, men se till att inte kopiera dem rakt av (såvida det inte är vår värld du återskapar i någon form).
Tänk på hur tron är upplagd, hur den sprids, hur guden/gudarna är, finns dem egentligen, vad har de för symbolik och så vidare. Det viktiga är att läggavisst fokus på detaljerna och då hjälper det att kolla hur "riktiga" religioner i vår värld fungerar.
Tänk på hur tron är upplagd, hur den sprids, hur guden/gudarna är, finns dem egentligen, vad har de för symbolik och så vidare. Det viktiga är att läggavisst fokus på detaljerna och då hjälper det att kolla hur "riktiga" religioner i vår värld fungerar.
Jarl
Hero
- Joined
- 17 Sep 2003
- Messages
- 1,790
forts. på tips
Vill du vara seriös, så läs in dig lite på hur de tidiga (stora) religionerna grundlades och varifrån influenserna kom. Vill man ha lite koll på västerländska/mellanösternreligioner, så kika lite på tidig judendom och zoroastrism till exempel.
Vad man alltid bör ha i åtanke är att religioner är pågående skapelser. Religioner idag ser inte ut som de gjorde förr, de flesta religioner förändras under tidens lopp, av många olika skäl. Politik, reformationer, konservatism, ikonoklaster, avarter, munkväsenden, mystiker är bara exempel på händelser och strömningar som påverkar en religion.
Sen får man väl ta ställning hur mycket av religionen beror på sakrala händelser och förlopp och hur mycket som beror på mer världsliga händelser. Det går ju oftast att tolka religiösa händelser på flera sätt. Att judendomen ses som guds utvalda religiösa grupp, är det på grund av att Gud faktiskt bestämt det, eller är det ett politiskt utnyttjande av religionen för att ena och stärka ett splittrat land? ("Israel" var en gång uppdelat i många mindre stater, som hade liknande, men inte identisk religion. De starkaste småstaterna "enade" riket och den moderna judendomen började ta form)
Helt enkelt: hur mycket är Gud i religionen och hur mycket är människa?
Personligen tycker jag att många religiösa regler använder religion, snarare än att vara en integral del av den. Att man inte får äta fläsk inom Islam känns som ett klart exempel på att man använder religionens inflytande för att få människor att efterleva en regel, i det här fallet att undvika att äta griskött, som ofta bar med sig sjukdomar i varmare länder.
När man skapar en egen religion så finns det dock inga hinder för att regler och förordningar verkligen är genuint religiösa. Eller att de inte är både och, dels praktiska och dels motiverade religiöst. Antagligen är det roligast för en skapad religion, eftersom det lämnar öppet för mer konflikter i världen. Om man verkligen vet att något religiöst påbud är religiöst till sin natur så försvinner lite av dynamiken hos religion-samhälle. Och varför tro på något som man vet är sant?
Vill du vara seriös, så läs in dig lite på hur de tidiga (stora) religionerna grundlades och varifrån influenserna kom. Vill man ha lite koll på västerländska/mellanösternreligioner, så kika lite på tidig judendom och zoroastrism till exempel.
Vad man alltid bör ha i åtanke är att religioner är pågående skapelser. Religioner idag ser inte ut som de gjorde förr, de flesta religioner förändras under tidens lopp, av många olika skäl. Politik, reformationer, konservatism, ikonoklaster, avarter, munkväsenden, mystiker är bara exempel på händelser och strömningar som påverkar en religion.
Sen får man väl ta ställning hur mycket av religionen beror på sakrala händelser och förlopp och hur mycket som beror på mer världsliga händelser. Det går ju oftast att tolka religiösa händelser på flera sätt. Att judendomen ses som guds utvalda religiösa grupp, är det på grund av att Gud faktiskt bestämt det, eller är det ett politiskt utnyttjande av religionen för att ena och stärka ett splittrat land? ("Israel" var en gång uppdelat i många mindre stater, som hade liknande, men inte identisk religion. De starkaste småstaterna "enade" riket och den moderna judendomen började ta form)
Helt enkelt: hur mycket är Gud i religionen och hur mycket är människa?
Personligen tycker jag att många religiösa regler använder religion, snarare än att vara en integral del av den. Att man inte får äta fläsk inom Islam känns som ett klart exempel på att man använder religionens inflytande för att få människor att efterleva en regel, i det här fallet att undvika att äta griskött, som ofta bar med sig sjukdomar i varmare länder.
När man skapar en egen religion så finns det dock inga hinder för att regler och förordningar verkligen är genuint religiösa. Eller att de inte är både och, dels praktiska och dels motiverade religiöst. Antagligen är det roligast för en skapad religion, eftersom det lämnar öppet för mer konflikter i världen. Om man verkligen vet att något religiöst påbud är religiöst till sin natur så försvinner lite av dynamiken hos religion-samhälle. Och varför tro på något som man vet är sant?
Pom
Swashbuckler
Om du vill ha västeuropeisk medeltidsstämning kan det passa att åtminstone något av länderna är väl integrerat med någonting i stil med katolska kyrkan. En fördel med det är att det är rätt lätt att hitta info om. En vanlig skolbok i historia eller religionskunskap kan räcka.
Det är också lätt att plocka in polyteism (många gudar) i en sådan religion, om man tycker det känns tuffare. Bara att byta ut helgonen mot gudar.
Men standardtipset är att helt enkelt komma på vad du vill använda religionen till. Det finns nämligen inget svar på hur en religion skall vara (eller rättare sagt, det finns hundratals olika svar). Kolla lite på förlagor, som de andra har föreslagit, och stjäl det som verkar kul och hitta på resten.
Det är också lätt att plocka in polyteism (många gudar) i en sådan religion, om man tycker det känns tuffare. Bara att byta ut helgonen mot gudar.
Men standardtipset är att helt enkelt komma på vad du vill använda religionen till. Det finns nämligen inget svar på hur en religion skall vara (eller rättare sagt, det finns hundratals olika svar). Kolla lite på förlagor, som de andra har föreslagit, och stjäl det som verkar kul och hitta på resten.
King Kromm
Hero
En idé!
Fick en garanterat helt ogenomförbar idé när jag läste i tråden... Och den går helt enkelt ut på att 1st regeldomare lämnar in grundvärden för en och samma religion åt sina spelare(lämpligen 2-4). Sen får spelarna, ensamma, så att ingen vet vad den andra har för planer, börja utforma sin religion. Säg att varje spelare får 5 "rundor" på sig, och beroende på vad han väljer att göra kommer hans gren att f makt, troende och annat. Naturligtvis spelar ingen alla sina runor irad, utan man turas om. Dessutom finns det vissa handlingar som mer eller mindre saboterar för konkurerande trosläror. Efter dessa fem rundor så dör de andliga ledarna, vilket speglas av att spelarna gör en rokad och byter religionsgrenar med varandra. Och får 5 nya rundor på sig att utveckla sin religion. osv. Efter var 5:e runda så sammanfattar man vad den före ledaren har åstakommit. Sedan finns det en "målmall", och ju fler mål man uppnår dessto fler poäng fr man. Allt relativt till vilken runda man är i och hur stor regionen var innan. Om en spelares religion blir "utrotad" så har den spelaren förlorat. Spelet som sådant bestäms att försten till "15" poäng eller mest poäng efter 5 omgångar. Eller nått annat
Fick en garanterat helt ogenomförbar idé när jag läste i tråden... Och den går helt enkelt ut på att 1st regeldomare lämnar in grundvärden för en och samma religion åt sina spelare(lämpligen 2-4). Sen får spelarna, ensamma, så att ingen vet vad den andra har för planer, börja utforma sin religion. Säg att varje spelare får 5 "rundor" på sig, och beroende på vad han väljer att göra kommer hans gren att f makt, troende och annat. Naturligtvis spelar ingen alla sina runor irad, utan man turas om. Dessutom finns det vissa handlingar som mer eller mindre saboterar för konkurerande trosläror. Efter dessa fem rundor så dör de andliga ledarna, vilket speglas av att spelarna gör en rokad och byter religionsgrenar med varandra. Och får 5 nya rundor på sig att utveckla sin religion. osv. Efter var 5:e runda så sammanfattar man vad den före ledaren har åstakommit. Sedan finns det en "målmall", och ju fler mål man uppnår dessto fler poäng fr man. Allt relativt till vilken runda man är i och hur stor regionen var innan. Om en spelares religion blir "utrotad" så har den spelaren förlorat. Spelet som sådant bestäms att försten till "15" poäng eller mest poäng efter 5 omgångar. Eller nått annat
Pom
Swashbuckler
Re: En idé!
Helt ogenomförbar är den inte. Jag har använt den i kampanjer där spelarna spelar gudar (och försöker få fason på sina religioner).
Helt ogenomförbar är den inte. Jag har använt den i kampanjer där spelarna spelar gudar (och försöker få fason på sina religioner).
King Kromm
Hero
Hur genomförde du det?
Visst, jag har också spelat sk Gudarollspel.Men Detta blir nog mer åt vanligt spel, och mindre roll...
Visst, jag har också spelat sk Gudarollspel.Men Detta blir nog mer åt vanligt spel, och mindre roll...
Pom
Swashbuckler
Re: Hur genomförde du det?
Jag började med D&D Immortal Set i forntiden, modifierade det, övergav det för en del modifikationer av psionikreglerna till AD&D, övergav dessa för ett system utgående från clericreglerna i AD&D, skippade alltihop och snickrade ett eget helt eget från grunden. Jag har slipat på det i olika omgångar och står just nu i valet och kvalet mellan en del principfrågor i regelmekanismen.
Men jag är inne på din linje att det är nyttigt med klara och enkla spelregler för sådana här saker. Att en del av det gudomliga rutinarbetet i princip kan gå till som ett brädspel. De kan liksom flumma ut till bokstavligen vilken röra som helst annars. Gudaspel handlar ändå oftast om diskussioner och politik (och en och annan sjudjävla strid förstås
).
Jag började med D&D Immortal Set i forntiden, modifierade det, övergav det för en del modifikationer av psionikreglerna till AD&D, övergav dessa för ett system utgående från clericreglerna i AD&D, skippade alltihop och snickrade ett eget helt eget från grunden. Jag har slipat på det i olika omgångar och står just nu i valet och kvalet mellan en del principfrågor i regelmekanismen.
Men jag är inne på din linje att det är nyttigt med klara och enkla spelregler för sådana här saker. Att en del av det gudomliga rutinarbetet i princip kan gå till som ett brädspel. De kan liksom flumma ut till bokstavligen vilken röra som helst annars. Gudaspel handlar ändå oftast om diskussioner och politik (och en och annan sjudjävla strid förstås
).
Re: Hur genomförde du det?
jag fick en flummig ide som kanske inte alls funkar...
Gudarna spelar fram sina religioners mytologier och historia med once-upon-a-time. Alla börjar med att dra tre kort. Dessa tre kort symboliserar grundfilosofin i religionen. Får man svärd så är det en krigsreligion (som vikingarna) där den starke krigaren når odödlighet. Får man en öde ö så kanske det betyder att varje människa från början är ensam och att känslomässiga band bara är förgängliga (salighet når man genom att döda alla känslor utom ett milt intresse för sina medmänniskor). Ett av korten kan vara mest betydelsefullt och resten är kanske grundpelare, budord eller liknande.
Alla drar fler kort, säg tio var. Sen får man turas om att utveckla sina historier, viktiga tillgångar måste deklareras med kort. Har man kortet "Drottning" så får man bestämma att översteprästen är kvinna och automatiskt kungens fru, alltså drottning. Genom att spela avbrottskorten kan man avbryta någons utveckling och sabotera något i religionen. För att avbryta måste man dels spela ett avbrottskort och dels ett annat kort. Avbrottskortet slängs men det andra kortet (eller egentligen dess mening) läggs som nackdel till religionen. Man riskerar alltså alltid en nackdel när man försöker skapa en fördel. Men det finns fler vanliga kort än avbrottskort så det blir nog ett lagom förhållande.
Spelare 1 spelar kristendommen: Jag spelar "Pengar" och bestämmer att man kan köpa sig skuldfrihet med avlatsbrev. Detta gör kyrkan väldigt rik och mäktig.
Spelare 2: jag avbryter (lägger avbrottskort av typen föremål samt även kortet inbördeskrig) och nu delar sig din kyrka i flera delar som bråkar med varandra.
Därefter fortsätter spelare 2 att utveckla.
Antalet fördelar minus antalet nackdelar är ett mått på antalet anhängare. Den som har flest vinner helt enkelt. Eftersom man börjar med tio kort är antalet fördelar begränsat. Varför vill man då avbryta och spendera kort som kan bli egna fördelar? jo det är enda sättet att avbryta och själv få chansen att bygga upp sin religion.
Det borde också gå att neutralisera någon annans fördel på något annat sätt än avbrott. Detta genom att en religion angriper en annan. Detta funkar såhär:
Den person som har turen väljer att istället för att utveckla sin egen religion angripa en annan. Han spelar ett kort och kommer med en fantasifull förklaring. Attacken måste inte komma från den andra religionen men det är roligt om den gör det, så vävs de samman.
Den angripne får välja att försvara sig med valfritt antal kort (och förklaringar).
Övriga spelare får i ordning från mäktigaste till svagaste välja att stödja attacken eller sabotera den genom att spela kort på en av sidorna (och förklaring).
Om anfallarna får lika många kort som försvararna så måste den angripna religionen plocka bort en valfri fördel. Detta ska inte ses som att fördelen försvinner, mest att en massa trogna avviker och att fördelen förlorar sin betydelse. Alla kort som spelades i attacken försvinner sedan (till skräphögen). Händelserna (förklaringarna alltså) som berättades i samband med korten försvinner däremot inte.
Om man inte har några kort att spela får man välja vem som ska fortsätta. När ingen har några kort kvar skriver man ner alla historier och sammanställer dem till en religionsmodul.
jag fick en flummig ide som kanske inte alls funkar...
Gudarna spelar fram sina religioners mytologier och historia med once-upon-a-time. Alla börjar med att dra tre kort. Dessa tre kort symboliserar grundfilosofin i religionen. Får man svärd så är det en krigsreligion (som vikingarna) där den starke krigaren når odödlighet. Får man en öde ö så kanske det betyder att varje människa från början är ensam och att känslomässiga band bara är förgängliga (salighet når man genom att döda alla känslor utom ett milt intresse för sina medmänniskor). Ett av korten kan vara mest betydelsefullt och resten är kanske grundpelare, budord eller liknande.
Alla drar fler kort, säg tio var. Sen får man turas om att utveckla sina historier, viktiga tillgångar måste deklareras med kort. Har man kortet "Drottning" så får man bestämma att översteprästen är kvinna och automatiskt kungens fru, alltså drottning. Genom att spela avbrottskorten kan man avbryta någons utveckling och sabotera något i religionen. För att avbryta måste man dels spela ett avbrottskort och dels ett annat kort. Avbrottskortet slängs men det andra kortet (eller egentligen dess mening) läggs som nackdel till religionen. Man riskerar alltså alltid en nackdel när man försöker skapa en fördel. Men det finns fler vanliga kort än avbrottskort så det blir nog ett lagom förhållande.
Spelare 1 spelar kristendommen: Jag spelar "Pengar" och bestämmer att man kan köpa sig skuldfrihet med avlatsbrev. Detta gör kyrkan väldigt rik och mäktig.
Spelare 2: jag avbryter (lägger avbrottskort av typen föremål samt även kortet inbördeskrig) och nu delar sig din kyrka i flera delar som bråkar med varandra.
Därefter fortsätter spelare 2 att utveckla.
Antalet fördelar minus antalet nackdelar är ett mått på antalet anhängare. Den som har flest vinner helt enkelt. Eftersom man börjar med tio kort är antalet fördelar begränsat. Varför vill man då avbryta och spendera kort som kan bli egna fördelar? jo det är enda sättet att avbryta och själv få chansen att bygga upp sin religion.
Det borde också gå att neutralisera någon annans fördel på något annat sätt än avbrott. Detta genom att en religion angriper en annan. Detta funkar såhär:
Den person som har turen väljer att istället för att utveckla sin egen religion angripa en annan. Han spelar ett kort och kommer med en fantasifull förklaring. Attacken måste inte komma från den andra religionen men det är roligt om den gör det, så vävs de samman.
Den angripne får välja att försvara sig med valfritt antal kort (och förklaringar).
Övriga spelare får i ordning från mäktigaste till svagaste välja att stödja attacken eller sabotera den genom att spela kort på en av sidorna (och förklaring).
Om anfallarna får lika många kort som försvararna så måste den angripna religionen plocka bort en valfri fördel. Detta ska inte ses som att fördelen försvinner, mest att en massa trogna avviker och att fördelen förlorar sin betydelse. Alla kort som spelades i attacken försvinner sedan (till skräphögen). Händelserna (förklaringarna alltså) som berättades i samband med korten försvinner däremot inte.
Om man inte har några kort att spela får man välja vem som ska fortsätta. När ingen har några kort kvar skriver man ner alla historier och sammanställer dem till en religionsmodul.
Pom
Swashbuckler
Re: Hur genomförde du det?
Jag har ingen större erfarenhet av att balansera kortspelsregler, men det låter kul.
Rent egoistiskt skulle jag väl tycka det var ännu roligare att länka det pågående kortspelandet direkt till rollspelandet. Att religionen inte är färdig när rollspelandet begynner, utan att den fortsätter att utvecklas, precis som [argh-vad jag har dåligt minne] nämnde. Men jag hoppas att den nyfikna trådstartaren läser igenom dina exempel och får uppslag till roliga komponenter i formandet av en religion.
Jag har ingen större erfarenhet av att balansera kortspelsregler, men det låter kul.
Rent egoistiskt skulle jag väl tycka det var ännu roligare att länka det pågående kortspelandet direkt till rollspelandet. Att religionen inte är färdig när rollspelandet begynner, utan att den fortsätter att utvecklas, precis som [argh-vad jag har dåligt minne] nämnde. Men jag hoppas att den nyfikna trådstartaren läser igenom dina exempel och får uppslag till roliga komponenter i formandet av en religion.
Re: Hur genomförde du det?
inte jag heller... men det var meningen att det skulle bli lite kul och knasigt och osannolikt. Men men... verkligheten överträffar ofta dikten och man har en tendens att köra i gamla hjulspår. Lite knäppa ideer kan sätta sprutt på saker och ting.
Låt dig inspireras av andra religioner !!
kolal dig omkring & se vad det finns för religioner ute i världen.. Där så finns det ju en hel uppsjö av inspiration !
Om jag får tycka till lite så tycker jag nog att det skall finnas någon form av mystik i det hela, en viss del alldaglighet, arketyper som betydit något för religionen, osv..
kolal dig omkring & se vad det finns för religioner ute i världen.. Där så finns det ju en hel uppsjö av inspiration !
Om jag får tycka till lite så tycker jag nog att det skall finnas någon form av mystik i det hela, en viss del alldaglighet, arketyper som betydit något för religionen, osv..