Nekromanti Rendez-vous with Rama [spoiler]

[Olle Linge]

Jag har nu i princip läst klart boken och slogs av tanken att den faktiskt kunde fungera bra som ett rollspelsscenario. Det är en häftig miljö och en realistisk skildring av människans första möte med en främmande intelligens. Det finns utrymme för rollspelande, äventyr och fantastiska upptäckter. Jag utfärdar härmed fet spoilervarning för hela tråden, som gäller första boken. Jag har själv inte läst resten, så jag är tacksam om fler varningar om det passerar förbi omfånget i första boken.

Vad finns det för nackdelar då? Tja, det är en klassiker så det är ganska många som redan har läst boken och då fungerar det ju inte vidare bra. Det kan också vara lätt att rälsa för mycket. Å andra sidan så har man förutsättningarna ganska klara och det går att reglera flödet ganska bra med hjälp av meddelandet från "the Rama Comittee" om de är sega med att dra slutsatser. Personligen tror jag att spelare ofta är tillräckligt med för att själva dra slutsatserna.

Några frågor: Vilka karaktärer bör spelas av spelarna? Hur utnyttjar man de andra i besättningen? Finns det något som skulle kunna på riktigt snett eller något som skulle kunna moddas för att få det riktigt bra? Hur gör man det här till ett bra scenario, rent allmänt? För- och nackdelar med idén i allmänhet?

 

[Gurgeh]

Jag utfärdar härmed fet spoilervarning för hela tråden, som gäller första boken. Jag har själv inte läst resten, så jag är tacksam om fler varningar om det passerar förbi omfånget i första boken.

Jag ska bara påpeka så att inga missförstånd uppstår: Det finns inga uppföljare. Alla bevis för att det skulle finnas några uppföljare (som till exempel det faktum att de står i min bokhylla) är historieförfalskning! (Vad jag försöker säga är att Möte med Rama är bättre som fristående bok än som del ett i en serie.)

Hur gör man det här till ett bra scenario, rent allmänt? För- och nackdelar med idén i allmänhet?

Man måste nog göra rymdskeppet lite mer aktivt. Spelarna kan lätt bli uttråkade om de bara går runt i en spännande miljö utan att det händer något. Det funkar i en bok, men i rollspel kan det bli tråkigt. (Jag drar mig till minnes ett försök att få till intressant spel på den gamla Mutant-äventyrsplatsen Den flygande holländaren. Platsen var originell och spännande, men bestod i princip bara av en massa tomma hus, så rollpersonerna gick bara runt och tittade på sevärdheterna.) Man måste hitta på platser som verkligen utmanar spelarna och situationer där de måste fatta beslut som inte är helt uppenbara.

Nu minns jag inte riktigt vad som händer i romanen; det var länge sedan jag läste den. Det kan vara så att det faktiskt hände mer än jag har för mig. Det jag minns tydligast är den storslagna och mystiska känslan, inte vad som faktiskt hände.

/tobias

 

[Pom]

Nu minns jag inte riktigt vad som händer i romanen; det var länge sedan jag läste den. Det kan vara så att det faktiskt hände mer än jag har för mig.

Det gjorde det inte.

Jag håller nog med dig om Rama. Det är en fantastisk miljö, men för att bli kul i rollspel behöver den kryddas med lite aktiva subbplåtter.

 

[Olle Linge]

Några förslag [spoiler]

Jag håller med er om att det borde kryddas med mer, men samtidigt vill jag inte hålla med om att det inte händer så mycket. Nu plockar jag några saker på måfå som skulle kunna vara intressanta:

First EVA. Tja, det här är ganska uppnebart häftigt att komma in i det bäcksvarta Rama och se hur det ser ut. Det kanske inte händer så mycket, men jag tror inte det behövs.

Spider. Spindlarna. I boken händer det inget speciellt, men det hindrar ju inte att det kan göra det i ett scenario.

Dragonfly. Flygfärden längs längdaxeln. Egentligen fungerar det bra med vilket annat sätt som helst att ta sig över the Circle Sea, men det är ju spännande om det inte går som det är tänkt. Här kan man stoppa in mycket nytt utan att bryta det övergripande mönstret.

Missile. När Merkurius skickar iväg tusenmegatonsroboten börjar det brinna i knutarna. Det här kan vara synnerligen intressant, speciellt för kaptenen.

New York. Flottfärden över sjön, kanske kan man låta de biots som kommer senare dyka upp här? Man kanske också kan göra själva ön mer intressant. Det räcker nog med de mindre komplexen innan för att få spelarna frustrerade.

Orkanen. Antingen kommer de på det själva eller så får de hjälp av någon. Det kanske kan bli svårt att spela spännande?

Acceleration. Det var inte sååå svårt att lista ut att kanten på sjön var högre i ena änden för att medgiva acceleration. Man skulle kunna göra detta till ett mer centalt tema. Kanske kan man lägga perihelion en bit längre från solen? Det skulle göra att det blev mer spännande mot slutet. Man kan också ändra slutet så att den faktiskt lägger sig i omloppsbana och sedan fortsätta i vilken riktning man vill.

Utöver det här, som ändå stämmer mycket bra med boken, kan man ju hitta på mycket eget. Förslag?

 

[Krille]

Problemet med Rama är att det är en dungeon utan monster och knappt några fällor heller. Så idén suger för dungeonbasharna. Inte heller finns det några schyssta intriger i Rama, så det suger för intrigknarkarna också. Teatertomtarna som spelar sinsemellan skulle nog kunna få ut nåt av Rama, men besättningen är lite väl sammansvetsad för att det ska bli något verkligt drama av det. Slutligen har vi upptäckarna, men de föredrar nog ett lite mer livligt ställe att utforska, till exempel Staden. En död cylinder som man inte kan göra något åt, det är nog lite väl trist. Jag är rädd att det kommer att bli en hel massa stämningsetablering och ingenting annat.

Det finns vissa böcker som gör sig bäst som böcker. Möte med Rama är en av dem. Låt den förbli en bok.

 

[Olle Linge]

Tråkmåns!

Det finns vissa böcker som gör sig bäst som böcker. Möte med Rama är en av dem. Låt den förbli en bok.

Äh, tråkmåns! Jag personligen hade förmodligen älskat att utforska Rama, även om det inte hände mer än det gör i boken. Om man dessutom moddar en del, skulle jag bli överlycklig. Det är givet att det inte skulle bli ett "scenario för alla", men det behöver det inte vara heller. Att det inte är till för grottröj behöver du liksom inte ens säga.

 

[gråhök]

Om jag, vilken är ganska otroligt, byggde scenario/kampanj baserat på Rama-böckerna så skulle jag nog (1) inte kalla stationen "Rama" och (2) snida om det till "ett annorlund" First Contact-scenario.

 

[Pom]

Möjlig källa [ANT]

Minns någon datorspelet? Spelade det aldrig själv, men det borde finnas saker att stjäla därifrån.

 

[Zporl]

Re: Några förslag [spoiler]

Skulle nog rekomendera att du läser åtminstonde andra, men även tredje och fjärde boken för att få mer information om det hela. Det skulle nog hjälpa dig rätt mycket som spelledare eftersom du får mycket mer kunskap om det hela (vill inte avslöja mer än så för dig). Skulle också kunna tänka mig att du då skulle kunna blanda första och andra bokens händelser till en kampanj/äventyr (igen kan inte säga för mycket utan att avslöja böckerna).

 

[Gurgeh]

Om mysterier och uppföljare

Skulle nog rekomendera att du läser åtminstonde andra, men även tredje och fjärde boken för att få mer information om det hela.

Jag ska nämna att orsaken till att jag inte gillar uppföljarna är att de känns så frånkopplade från den första (lysande) boken. De ger någon form av förklaring av Rama, ja, man inte något som känns som en bra förklaring av den första bokens händelser.

Sedan tycker jag generellt att många saker gör sig bättre som oförklarade mysterier än som lösningar. Mysterier i sig kan vara intressanta, liksom spekulationer om lösningen, men så fort den oändliga lösningsrymden kollapsar till en fastslagen sanning försvinner spänningen. Rama var verkligen bättre som något utomjordiskt och obegripligt.

/tobias

 

[Zporl]

Re: Om mysterier och uppföljare

SPOILER varning! Kan förekomma information om senare böcker nedan!!!



Håller helt med om att den första boken var den bästa, absolut. Den andra hade sina poänger, gillade inte upplägget med media med mera som pådrivande till färden kanske, men det hade sina sidor när händelser upprepades från första gången men ändå blev väldigt annorlunda. Kändes som om man faktiskt fick just mer information fast man egentligen stod ännu mer frågande när man läst den klart.

Jag tror att det är just delar från denna andra boken som man kan väva ihop till ett äventyr då det ger utrymmer för fler episoder, händelser med mera som kan vara intressanta om man vill ha en kampanj i Rama.

Tredje och fjärde boken är på så sätt väldigt annorlunda, det blir mycket mer om sociala strukturer, hur människan är och så vidare. egentligen inte dåligt, passar bara inte in med temat från de två första böckerna och vad man väntar sig. Blev också lite besviken på "upplösningen" om man nu vill kalla det så, det sista kapitlet.

Dock, för att spelleda en kampanj i ett Rama, enligt ett scenarie för de två första besöken av Rama så kan det ge bra bakgrund, tips och ideer med mera om man faktisk har läst alla delarna. Det var mest så jag menade.