Nekromanti Restider med olika färdmedel

[Twooshort]

Är det någon som har en god aning om hur långt man kan färdas, hur snabbt det går och hur mycket käk man kan ta med sig för några olika sätt att färdas, nämligen till fots, till häst och med båt (olika typer av båtar är fint)?
Dessutom lite om restider till land i olika terränger.

Hittils har jag använt den tid det tog för Columbus att korsa Atlanten som en måttstock för båtresor, men vikingar borde t.ex. tagit längre tid på sig. Eller är det kanske tvärtom?
Anledningen till frågan förutom nyfikenhet är en påbörjad kampanj jag spelleder som snart kommer in i ett skede där långa och många resor blir vardagshändelser, typ.

/Munchkin, som tycker att längdenheten S, dvs en Sverige (ca 160 mil) borde vara SI-enhet.

 

[Krille]

"Är det någon som har en god aning om hur långt man kan färdas, hur snabbt det går och hur mycket käk man kan ta med sig för några olika sätt att färdas, nämligen till fots, till häst och med båt (olika typer av båtar är fint)?"

En ensam person tar sig omkring fyra mil på en dag. Det spelar inte så stor roll huruvida man gör det till fots eller till häst. Den största skillnaden ligger mest i vilken kroppsdel som ömmar på kvällen och hur lång tid man tillbringar med att resa. Man kan resa något fortare med en häst, men inte lika länge eftersom hästen kräver en del skötsel.

En person käkar omkring ett kilo råvaror per dag och omkring fyra liter vätska. Om det inte finns bra källor längs med vägen måste man bära med sig vätskan. Ofta kan man inte lita på vattnet man hittar på vägen, utan det är bättre att plocka med sig öl eller utspätt vin istället, så slipper man bli sjuk. En häst kräver omkring fem kilo hö plus något kilo kraftfoder per dag.

Restider med båt är totalt oförutsägbara. Man kan räkna med att en båt kan resa med omkring 6-8 knops fart, men mycket beror på farvatten och framförallt väder. Som en jämförelse, det tar inte mer än några timmar att korsa Engelska kanalen, inte ens med en medeltida kogg. Trots det tog man ombord förnödenheter för veckor, utifall att man tvingades söka nödhamn på grund av vädret, och detta till långt in på 1800-talet. Reser man transoceant så är restiderna mer förutsägbara, men det förutsätter navigationskonst, goda sjökort och en hel massa postmedeltida jox, alternativt ren våghalsighet, död räkning (dvs att man håller sig till en kurs och hoppas att man inte driver för mycket ur kurs) och att följa breddgrader.

Vad gäller hastighetsskillnader: galeaser och karaveller är långsammare än långskepp men har i övrigt likartade seglingsförmågor. Båda är ungefär lika usla på att kryssa. Långskepp har en nackdel i form av styråra, vilket gör det lite knepigare att styra i trånga vatten, men kan å andra sidan ros istället, vilket ger den överlägsen manöverförmåga, och bra mycket mindre djupgående. Galeaser och karaveller kan å andra sidan ta mångdubbelt mer last.

 

[Illern]

hur långt man kan färdas

Jag har själv använt dessa ungefärliga värden men den som vet bättre får gärna slå mig lite försiktigt på fingrarna. Därtill lär de variera beroende på om man färdas på en schysst militär romersk landsväg eller en liten lerstig på bondvischan. Det kan vara lämpligt att pausa en gång i timmen eller så. Tänkvärt kan väl vara att en häst i normaltakt inte behöver vara särskilt snabb men om du är något så när van ryttare så sparar du en hel del ansträngning på att rida. Hästar lär väl dock kunna variera rejält. En shirehäst eller en fjollhäst under antiken har säkert lite olika steglängd Vare sig en människa eller en häst kan till exempel hålla pressad marsch/ritt i längden utan man måste vila snart alternativt byta riddjur. Jag har för mig att de romerska budstationerna brukade ligga typ var 3:e mil. Har man ett fyrspann med en lätt vagn, typ romersk strids/tävlingsvagn sägs det att man kan hålla hästarnas hastighet och då kan man använda ritt i stället. Vagnen i mitt exempel är en lastvagn som antagligen dras av oxar eftersom hästharnesken var dåliga under antiken.
<table>
<tr><td>Ströva</td><td>3km/h</td></tr>
<tr><td>Gå</td><td>4 km/h</td></tr>
<tr><td>Snabb marsch</td><td>6 km/h</td></tr>
<tr><td>Pressad marsch</td><td>8 km/h</td></tr>
<tr><td>Rida</td><td>4 km/h</td></tr>
<tr><td>Snabb ritt</td><td>8 km/h</td></tr>
<tr><td>Mycket snabb ritt</td><td>12 km/h</td></tr>
<tr><td>Pressad ritt</td><td>15 km/h</td></tr>
<tr><td>Köra vagn</td><td>2 km/h</td></tr>
</table>

Båtar kan variera beroende på typ av segelfartyg eller roddfartyg. Det enda jag minns rakt av är att en modern replika av en triem kunde ros i upp till 25 km/h men det lär inte vara marschfart utan snarare ramningsfart eller liknande.

Är det någon som vet varför tabellen hamnar så långt ned?

 

[Krille]

Litet tillägg

"En ensam person tar sig omkring fyra mil på en dag."

Observera att detta gäller för en person eller en liten grupp. Det går också att pressa den farten, men i så fall sker det till ett rätt högt pris: hästar tycker inte om det, och forcerad marsch kan inte hållas uppe hur länge som helst.

Arméer å andra sidan rör sig mycket, mycket långsammare. Räkna med omkring 4 km per dag, om det inte är motoriserat, mekaniserat eller järnvägsburet och om någon som helst säkerhet ska upprättas. Orsaken är att en här måste röra sig försiktigt. Flanktrupper måste vara ute hela tiden för att täcka rörelser och lätt kavalleri måste hela tiden spana av omgivningen. Har man inte resurser bakifrån så måste man tillbringa mycket tid med att "rekvirera" förnödenheter från omgivningen (läs: plundra). Det tar tid att organisera läger, uppbrott, avbrott, avmarscher et cetera. Det gör att en här sällan hinner röra sig särskilt långt innan det är dags att slå läger igen.

 

[Illern]

Re: Ditt busfrö

Hörru, vad är det för sätt att skriva snabbare medan jag skriver mitt inlägg?

 

[Krille]

Tabellfel [OT]

"Är det någon som vet varför tabellen hamnar så långt ned?"

Jupp. Du har en massa vagnreturer i tabellen, som översätts till <br> mellan raderna. Dessa <br> hamnar utanför tabellen när den ritas.

 

[Illern]

Re: Arméer

Välorganiserade arméer som har tillgång till landsväg, lite undantag kanske men ändå intressant? kan riva ett läger, marschera typ 10-20 km och bygga ett nytt läger om de har en 10 timmars dagsljus eller så.
Självklart är det mina älskade romare jag talar om igen

 

[Illern]

Re: Tabellfel [OT]

Tack, tänkte inte på det. I ett vanligt html-dokument hade ju dessa nochalerats...

 

[Krille]

Re: Arméer

"Välorganiserade arméer som har tillgång till landsväg, lite undantag kanske men ändå intressant? kan riva ett läger, marschera typ 10-20 km och bygga ett nytt läger om de har en 10 timmars dagsljus eller så. Självklart är det mina älskade romare jag talar om igen "

Jo, men den stora orsaken till det var att romarna hade försörjningslinjer och/eller en rejäl tross, plus en organiserad centralstyrd stat. Det krävdes mer eller mindre att allt det där återuppfanns (iom renässansen) för att det skulle vara möjligt att upprepa det.

 

[Illern]

Re: Last och olika djur

En oxe är långsam, se förra inlägget, men kan dra typ en och en halv gånger sin egenvikt.
En mulåsna kan bära en hundra kilo och knata på länge och väl.
Hästar är över lag kinkiga djur har jag fått för mig.

Oxar är billigare, kanske inte i precis varenda kultur men åtminstone hos romarna, de kan dra med enklare seldon, tyvärr reproducerar de sig inte i första taget.
Mulåsnor är smidigare har ''ett gott sinne'', drabbas inte av överhettning lika lätt, äter och dricker mindre i förhållande till vad de bär men har lite problem med det där att bli fler.
Hästar är känsligare, äter och dricker mycket.

Jag har säkert glömt något men ingen är perfekt...

 

[Krille]

Re: Last och olika djur

Lite mer data: en häst kan normalt bära omkring en fjärdedel av sin egenvikt och dra omkring sex gånger så mycket (dvs 1,5 ggr sin egenvikt).

 

[Illern]

Re: Rejäl tross, minst sagt...

Jag såg en uppskattning på att 20 000 soldater och 3000 ryttare hade med sig nästan 8000 man trosspersonal och 10 000 transport djur, mest mulor och oxar, samt då 3000 hästar. Marschkolonnen blev ungefär lika lång som sträckan man marscherade och det krävdes över 2 km² betesmark i 5 h...

 

[Cybot]

Re: Rejäl tross, minst sagt...

Ja. sen så får man komma ihåg att när väl konsten att förflytta en arme snabbt blev återfödd(30 åriga kriget) så hade arméerna vuxit till hundratusentals man vilket gjorde det(igen) väldigt svårt att förflytta en arme särkilt snabbt. Trots sin förbättrade tross Speciellt inte i en krigs zon.

Om man inte fanns i en krigszon så kunda man ju sära på armén och låta dem traska fram på olika vägar så att det gick snabbare.

 

[Cybot]

Re: Last och olika djur

Dock så är oxar odugliga som armetransport. Till exempel alexander den store hade mycket stränga staff för soldater som tog med sig oxar. Detta av den enkla anledningen att över en längre tid så kräver en oxe mer förnödenheter än den kan dra.

 

[Twooshort]

Ok, 6-8 knop funkar bra, men väderbiten känns mest jobbig, och i en värld där gudarna faktiskt svara på böner ibland blir sjökort och kompass genast mindre livsviktiga, iaf om man är en god troende och polare med guden man ber till.
Apropå skepp och deras respektive hastigheter, är det någon som vet hur det var med etruskerna, perserna, grekerna och alla andra antika medelhavskulturer och deras båtar?

Det jag söker är alltså en fantasy-artad variant där en sjöresa förväntas ta ungefär lika lång tid varje gång med hårt väder och pirater som de främsta hindren under resan, där väder mest bara gör resan otrevligare och pirater gör resan otrevligare och ekonomiskt sett mindre säker.
Felnavigeringar kommer främst att spela någon roll om det främjar ståryn eller om jag känner mig elak.

/Munchkin, Folkfront För Mindre Makt Åt Vädret

 

[Illern]

Re: Last och olika djur

Jo, även romarna verkar ha föredragit mulåsnor vilka verkar vara väldigt effektiva i krävda resurser kontra buren vikt (på sig själva). Å andra sidan verkar de inte haft så mycket val när de skulle flytta på sina arbalest, skorpioner och onager även om de också byggde nya av material i närområdet av belägringsobjektet. Det är väl som så mycket annat beroende av situation. Just vagndragande med tyngre last var nog ett problem under antiken eftersom deras seldon verkar ha varit väldigt olämpliga för hästar, och därmed mulåsnor kan man ju tycka.