Nekromanti Revben och BRYT-risk

[MovinGalt]

Jo, för det första, det står ingenstans hur många revben man bryter när man får en träff i "Revbenen"? Ungeför som med Tänder menar jag.

Jag har iaf inte hittat det, och tänkte då att man kanske skulle kunna slå 1T12 för hur många som bröts eller spittrades... fungerade fin-fint tills någon fick 6 i Trauma, 4 i Smärta och bröt 12 revben (av en Dolk dessutom)

Så, någon som har något annat förslag till ett smart slump-system för revbens-brytning? Eller ska jag som SL bara bestämma det som låter mest logiskt?

Min andra fråga handlar om BRYT och BRYT-risk, som jag tror att jag missförstått.

Om någon hugger, och någon tex parerar med sitt svärd så får både slå mot BRYT? Eftersom man ofta kommer upp i ganska höga skador så kommer det bli Ob3-4T6 ganska ofta...och om man då har 8-14 i BRYT så kommer ju vapnet att knäckas (minst) en gång i rundan. Har jag missat något?

 

[ejectXreject]

Om någon hugger, och någon tex parerar med sitt svärd så får både slå mot BRYT? (..) och om man då har 8-14 i BRYT så kommer ju vapnet att knäckas (minst) en gång i rundan.

I vanlig ordning har jag inte min regelbok hemma (får äntligen tillbaka den i morgon) men detta tror jag mig kunna besvara ändå.

Om du slår över brytvärdet på vapnet så sänks BRYT-värdet på vapnet ett steg. Om skadan däremot överstiger "BRYT x 2" så sänks värdet två steg. Om skadan överstiger "BRYT x 3" så sänks det 3 steg.. Om skadan överstiger...ja, du fattar.. När värdet sedan når noll så går vapnet sönder. När ens BRYTvärde når neråt 7-10 brukar det där gå ganska snabbt.

Det ska finnas någon tabell som förtydligar det där någonstans (om jag inte mot förmodan skulle ha fel )

 

[MovinGalt]

Skadeverkan>BRYT = BRYT sänks med ett (-1) och ett mycket lätt (Ob1T6) slås mot BRYT för att se om objektet håller

Skadeverkan>BRYT x 4 = BRYT sänks med ett (-1) och ett svårt slag (Ob4T6) slås mot BRYT för att se om objektet håller

Misslyckas slaget går vapnet sönder och BRYT sänks till noll (0)

Sid 114 i Eon II för de som undrar...

Som jag tolkar det så slår man för så många gånger som Skadan överstigar BRYT och om det slaget misslyckas så går vapnet sönder...

 

[Zaaken]

Du har rätt...

 

[Big Marco]

Så var det i Eon. I Eon II ändrades detta för att öka livslängden på vapnen. Vi får se om jag är nöjd eller om det moddas mer i Eon III. ,-)

Ang revben har jag för mig att de läker på 1T6+6 dagar eller något sådant. Problemet är att man inte kan underlätta läkandet (borträknat magi/droger och liknande trams), som tex när man spjälar ett brutet ben. Man får mest gå omrking och ha ont i kroppen. ,-)

 

[MovinGalt]

I Eon II ändrades detta för att öka livslängden på vapnen

Nu förstår jag inte ... ni ändrade det för att öka livslängden på vapnen? När jag använder reglerna som står i Eon II går vapnena och sköldarna sönder hela tiden... Något som är på tok?

Angående revben så frågade jag hur många revben det är som bryts/splittras och inte hur snabbt det läker..

 

[Big Marco]

Måste jag svara på dina frågor eller? ,-)

Vapnen var tandpetare i Eon jmf med Eon II. Visserligen är reglerna gjorda för att illustrera att vapnen inte är av speciellt hög kvalitet, därav kvalitetsegenskaperna som också finns med i Eon II.

 

[MovinGalt]

Men om vi säger att jag slår mot någon med mitt svärd, och han lyckas parera med sitt, och jag slog 25 i skadeverkan. Mitt svärd har 12 i BRYT och hans med, båda sänker BRYT med ett (-1) och slår Ob2T6 mot BRYT (11 eller 12?), vi säger att han lyckas men jag misslyckas (slår 14)... då knäcks mitt svärd direkt?

Mina spelare brukar komma upp i ganska höga skador...(över 30 ofta) och då kommer inte svärden må så bra? Dessutom går ju sköldar sönder efter två hugg...

 

[Big Marco]

Mina egna erfarenheter talar emot dina. Speciellt sköldarnas hållbarhet. Att slå över 12 med Ob2T6 är inte speciellt vanligt.

Sedan kan man också tolka vad som sker när man missar ett BRYT-slag. Jag ser det inte som att klingan gick rakt av, snarare att vapnet är trasigt på något sätt. Se med fördel Krilles förslag om detta på Smedjan.

 

[MovinGalt]

Det kanske inte splittras i partiklar, det kan jag hålla med om, men det blir oanvändbart ( 0 i BRYT) och måste repareras innan det går att använda det till sitt ändamål igen.

Svärdet blir alltså lika effektivt i strid som en skosula eller en sked...

Säg att man slår 37 istället då Ob3T6 mot 12 blir lite svårare... Eller om man slagit på någons svärd 3 gånger tidigare...då har den helt plötsligt 9 i BRYT...

Nåja, jag ska inte säga för mycket eftersom jag inte vet hur mkt ett svärd tål (speciellt inte i Mundana) men min logik säger att ett svärd borde tåla liiite mer

 

[P|uT0NiUm]

*lägger mig i*

"Det kanske inte splittras i partiklar, det kan jag hålla med om, men det blir oanvändbart ( 0 i BRYT) och måste repareras innan det går att använda det till sitt ändamål igen.

Svärdet blir alltså lika effektivt i strid som en skosula eller en sked..."

Som Marco sade, se det nya regelförslaget på Smedjan.

"Säg att man slår 37 istället då Ob3T6 mot 12 blir lite svårare... Eller om man slagit på någons svärd 3 gånger tidigare...då har den helt plötsligt 9 i BRYT..."

* 37 är en väldigt hög skada och skulle med stor säkerhet dräpa till och med en trukh på ett slag.

* Om man slår på någons svärd 3 gånger så måste skadorna överstiga svärdets BRYT varje gång. Det ligger på 14 om jag inte minns helt fel. Alltså måste första skadan vara 14, sedan 13 och sedan 12. Om du sedan slår en skada på 12-23 skall Ob1T6 mot 12 slås. Det är inte så farligt bräckligt egentligen.

Och till din revbensgrej: Kör på 1T6 + antalet extraskador, eller nåt sånt. "Hitt' på nåt" (som Krille brukar säga). Så kan du slå ett turslag på Ob1T6 per extraskada för att se om revbenet punkterar nåt annat organ också... men bara om du är riktigt taskig [devilsmiley?].

 

[Phelan]

Fler näsor i blöt

Om du slår 37+ och din motståndare parerar istället för att undvika är han så tillbakaknuffad och omkullkastad att huruvida hans svärd är helt eller inte strax bara blir en fråga som är intressant för hans arvingar. Vad har ni för vapen egentligen?! Eller tärningar kanske. Skadeverkan blir alltid låg i vår grupp, det är bara på själva färdighetsslagen som Ob-systemet slår till...

Om brytvärdesreglerna känns dumma eller för kraftiga så kom ihåg att de är frivilliga (liksom Tillbakaknuffad, iofs...). Vi har en liten lös variant där man bara kollar Brytvärdet för det vapen som gjorde sämst anfall eller parad, dvs det är alltid bara ett vapen som kan bli lidande i en slagväxling (vi jämför med andra ord effekten av Anfallarens anfallsslag mot effekten på Försvararens parad). För det andra kollar vi inte för om vapen bryts överhuvudtaget såvida ingen får in en helsikes träff (säg över 3xBRYT), för de mindre huggen försöker SL (jag) bara komma ihåg vad som hände med vapnen under striden och delar på ett synnerligen arbiträrt sätt efter striden ut BV-minskningar för de inblandade vapnen. Detta tar bort ett antal slag mitt under striden, vilket är ganska skönt. Kombinera ovanstående med husregeln på Rollspelssmedjan så kanske vapnen håller lite längre. Eller armbåga din motståndare istället.

Mvh / Phelan

 

[GrottrolletNaug]

Sköldar, svärd och parering.

Svärd var inte till för att parera/blockera med, dom är helt enkelt för omtåliga för det.
Därför använde man sköldar istället, som var designade för att ta skiten.
Sköldar har iofs inte så magisk mycket mer BRYT än ett svärd, å andra sidan så är dom enklare och billigare att tillverka än dom dyra svärden, så det är mer behagligt med en pajad sköld en med ett pajat svärd.

Dessutom så bör man inte glömma bort att man kan förstärka sköldarna med plåt för att ytterligare höja deras BRYT. Sen får man räkna med att skölden behöver rättas till efter en rejäl strid, eller kanske till och med bytas ut.

Säg att man slår 37 istället då Ob3T6 mot 12 blir lite svårare...

Slår man 37 (!!!) i skadeverkan så förtjänar saker och och ting att gå fet-sönder

Nåja, jag ska inte säga för mycket eftersom jag inte vet hur mkt ett svärd tål (speciellt inte i Mundana) men min logik säger att ett svärd borde tåla liiite mer

Det är svårt det där. Svärd är inte designade för att ta stora mängder stryk, utan dom är tillföra att göra ont på folk. Det är en vanligt missförstånd att "svärd måste tåla mycket, för dom är ju gjorda i metall".

/Naug

 

[Vindhand]

pfft

Svärd var inte till för att parera/blockera med, dom är helt enkelt för omtåliga för det.

Struntprat.... Då vore ju användaren av ett bastardsvärd helt försvarslös. Likaså alla samurajer. Fäktmanualer från medeltiden ger dig också fel på denna punkt.

Det är svårt det där. Svärd är inte designade för att ta stora mängder stryk, utan dom är tillföra att göra ont på folk. Det är en vanligt missförstånd att "svärd måste tåla mycket, för dom är ju gjorda i metall".

Det är tvärtom: svärd måste tåla mycket. Därför gör man dem i metall som bearbetas och härdas tills man får den bästa kompromiss av flexibilitet, hårdhet, vikt och hållbarhet som man är kompetent att skapa. Var det bara förmågan att skada folk man var ute efter vore obsidian överlägset. Man kan slipa det till mycket vassare eggar än stål trots att det är bräckligt som sjutton.

Svärdet måste tåla ganska mycket stryk om det skall vara användbart i strid. Klingan träffar sköldkanter och rustningar, man parerar med det, klingan kan råka vridbelastas när den skär genom kött och ben. o.s.v...

 

[GrottrolletNaug]

Re: pfft

Ok ok...
Jag uttryckte mig klantingt och ogenomtänkt.

Vad jag tänkte säga, var att svärd var inte till för att parera stora tunga vapen med, sådant hade man sköldar till.
T.ex. så parerar man väl knappast killen med den stora tvåhandsyxan med sitt långsvärd. Då använder man skölden, eller ?

Däremot, är det t.ex. värjfäktning av europeisk stil, då är det klart man parerar med svärdet. För det första så är det svårt för värjan att göra någon egentlig skada på ett annat vapen, då det är ett stickvapen.

Då vore ju användaren av ett bastardsvärd helt försvarslös. Likaså alla samurajer. Fäktmanualer från medeltiden ger dig också fel på denna punkt.

Å andra sidan så hade jag för mig att när man gick över till 2-handssvärd i europa så var det för att rustningsbyggandet var så utvecklat så man inte längre behövde skölden. Alltså kunde man byta bort skölden och förlita sig på sitt begränsade skydd av vapnet, och sitt överlägsna skydd av sin moderna tuffa rustning (som förhoppningsvis fienderna inte hade tillgång till).

Samurajer hade också rustning. Inte lika bra som dom europeiska motsvarigheterna, men det beror å andra sidan på att behovet aldrig fanns. Japanska svärd (Katana t.ex.) vägde helt enkelt för lite för att vara bra på att penetrera rustningar. Europeiska svärd var överlägsna på den punkten, och det var också därför rustningsbyggandet i Europa hade tvingats till så höga nivåer.
Det beror nog mycket på med en katana så gör man skärande hugg, i jämförelse med europeiska vapen där man mer gör "slående" hugg vilket torde vara bättre på att paja rustningar.

I Japansk fäktning går också ut väldigt mycket på att undvika sin motståndares hugg (därför ville man inte ha tunga rustningar). Visst, man parerer och leder bort motståndarens attacker i japanskfäktning, men man försöker också undvika en ämlans massa.
Fast, förstås det första man försöker göra är att döda sin motståndare snabbt innan han hinner hugga dig
Titta bara på när två Kendokas sparrar med varandra. Det tar inte mer än 2-3 hugg innan någon får in en träff, och det jämställs i Kendo med att vara "död". (Undantag: Om man hugger Kote (handled) så följer man nästan jämnt upp med en Men (Huvud, om det nu stavas så) då tar det 2 hugg att "döda" någon ).

Men att huvudsakligen parerar och blockera med sitt dyrbara svärd?
När man har en sköld ?
Nej, det vore ju bara oekonomiskt.

/Naug

 

[Krille]

Re: pfft

"Å andra sidan så hade jag för mig att när man gick över till 2-handssvärd i europa så var det för att rustningsbyggandet var så utvecklat så man inte längre behövde skölden."

Det är faktiskt snarare tvärtom: tvåhandssvärden utvecklades för att man behövde lite räckvidd, så att man kunde röja pikformationer. De moderna tuffa rustningarna fanns redan.

Det är liknande skäl till att bastardsvärden kom till. Hästar var för höga: man nådde inte ner till infanteristerna när man satt på dem. Lösningen är att skaffa ett något längre svärd som man når ner med.

"I Japansk fäktning går också ut väldigt mycket på att undvika sin motståndares hugg (därför ville man inte ha tunga rustningar). Visst, man parerer och leder bort motståndarens attacker i japanskfäktning, men man försöker också undvika en ämlans massa."

Det gäller även i europeisk fäktning. Det bästa sättet att blockera är att inte vara där. Det gäller oavsett om du har ett japanskt svärd, ett europeiskt svärd eller en europeisk sköld.

 

[Selly]

Re: pfft

"Japanska svärd (Katana t.ex.) vägde helt enkelt för lite för att vara bra på att penetrera rustningar. Europeiska svärd var överlägsna på den punkten"

Japanska svärd väger inte särskilt lite...en katana på nån knapp meter väger nånstans runt ett kg (sen kan det variera beroende på hur biffigt svärd man vill ha - 0,9~1,2 är väl ganska rimligt), vilket är ganska jämförbart med ett europeiskt svärd av motsvarande längd. Att man inte ville hugga på plåtrustningar berodde på att eggen var hård och vass, alltså relativt bräcklig, samt - som du sade - att skärande hugg har stora problem mot plåt.

/Selethil

 

[Krille]

Re: pfft

"Japanska svärd väger inte särskilt lite...en katana på nån knapp meter väger nånstans runt ett kg (sen kan det variera beroende på hur biffigt svärd man vill ha - 0,9~1,2 är väl ganska rimligt), vilket är ganska jämförbart med ett europeiskt svärd av motsvarande längd."

De stora skillnaderna är i utformningen. Den böjda eggen är en faktor i utformningen, likaså tyngdpunktens placering närmare parerskivan som ger ett snabbare och mer lätthanterligt svärd, men inte lika mycket moment i hugget. Men vikten är som sagt var jämförbar med europeiska svärd.

"Att man inte ville hugga på plåtrustningar berodde på att eggen var hård och vass, alltså relativt bräcklig, samt - som du sade - att skärande hugg har stora problem mot plåt."

Sen finns det få rena plåtrustningar i Japan också, vilket jag tror är huvudorsaken till att man inte högg mot plåtrustningar...

 

[Vindhand]

Re: pfft

Vad jag tänkte säga, var att svärd var inte till för att parera stora tunga vapen med, sådant hade man sköldar till.
T.ex. så parerar man väl knappast killen med den stora tvåhandsyxan med sitt långsvärd. Då använder man skölden, eller ?

Varför det? Långsvärdet har räckvidd. Du kan fånga upp och avleda attacken långt innan den når fram. Det slår att ta hela huggets kraft på sin sköld IMHO.

Om anfallaren har en yxa så behöver man inte heller bekymra sin om svärdet så mycket. Yxskaftet kommer knappast skada eggen notervärt.

F.ö. är det inget som säger att man har en sköld till sitt långsvärd. Saknar man sköld gör man bäst i att lära sig parera.

Däremot, är det t.ex. värjfäktning av europeisk stil, då är det klart man parerar med svärdet. För det första så är det svårt för värjan att göra någon egentlig skada på ett annat vapen, då det är ett stickvapen.

numera... Många värjliknande vapen har dock funkat helt ok som huggvapen också.

Samurajer hade också rustning. Inte lika bra som dom europeiska motsvarigheterna, men det beror å andra sidan på att behovet aldrig fanns.

"inte lika bra" är ganska suspekt när båda löser samma uppgift (ge ett adekvat skydd mot de populära vapnen). Många skottsäkra västar är idag känsliga för stickvapen (trots att de skyddar bättre än någon plåtrustning mot pistolkulor). Vilken rustning är bäst?

Japanska svärd (Katana t.ex.) vägde helt enkelt för lite för att vara bra på att penetrera rustningar. Europeiska svärd var överlägsna på den punkten, och det var också därför rustningsbyggandet i Europa hade tvingats till så höga nivåer.

En katana och ett långsvärd väger ungefär lika mycket. Inte heller europeiska svärd var särskilt bra på att penetrera rustningar. Det är därför hjälmkrossare, stridsyxor och stridshammare blev populära.

Det beror nog mycket på med en katana så gör man skärande hugg, i jämförelse med europeiska vapen där man mer gör "slående" hugg vilket torde vara bättre på att paja rustningar.

Europeiska svärd var något bättre mot rustning men å andra sidan var europeiska rustningar något bättre mot svärd så det jämnar nog ut sig.

I Japansk fäktning går också ut väldigt mycket på att undvika sin motståndares hugg (därför ville man inte ha tunga rustningar). Visst, man parerer och leder bort motståndarens attacker i japanskfäktning, men man försöker också undvika en ämlans massa.
Likaså i europeisk fäktning. De är mer lika än man tror. Tittar man på de olika populära garderna i europeisk långsvärdsfäktning så finner man t.ex. att de är i princip identiska med de populära garderna i japansk katanafäktning.

Titta bara på när två Kendokas sparrar med varandra. Det tar inte mer än 2-3 hugg innan någon får in en träff, och det jämställs i Kendo med att vara "död". (Undantag: Om man hugger Kote (handled) så följer man nästan jämnt upp med en Men (Huvud, om det nu stavas så) då tar det 2 hugg att "döda" någon ).

Kendo har ruskigt litet med katanafäktning att göra. Hur mycket skärande hugg är det där t.ex? Minimala rapp som går så kvickt som möjligt är det som gäller.
Kendo går f.ö. ut på att samla poäng. Det räcker med att träffa kote på ett snyggt vis för att få en poäng. Precis vad man får för att träffa men eller do.

Men att huvudsakligen parerar och blockera med sitt dyrbara svärd?
När man har en sköld ?
Nej, det vore ju bara oekonomiskt.

Nej, när man saknar sköld, när skölden inte är ett praktiskt val och när man vill avleda motståndarens anfall på något mer kreativt vis. Poängen är att det går och att svärdet håller för det, inte att svärdsparering alltid skulle vara bäst

 

[Selly]

Re: pfft

"De stora skillnaderna är i utformningen. Den böjda eggen är en faktor i utformningen, likaså tyngdpunktens placering närmare parerskivan som ger ett snabbare och mer lätthanterligt svärd, men inte lika mycket moment i hugget. Men vikten är som sagt var jämförbar med europeiska svärd."

Just tyngdpunkten kan visserligen variera - exempel som poppar upp i skallen varierar alltifrån 5 till 16(!) cm framför plåten. Just det senare är extremt förstås, men det var ju delvis min poäng.

"Sen finns det få rena plåtrustningar i Japan också, vilket jag tror är huvudorsaken till att man inte högg mot plåtrustningar..."

Det ligger nåt i det du säger.

/Selethil