Nekromanti Right to Dream, utforskande och "celebration"

[Genesis]

I tråden på makarforumet om personlighetsförändring skrev Måns det här:

Fast, det vi pratar om här är ju typ en individuell räls, utan hänsyn till kausalitet eller nått sånt, utan en regelmekanisk utveckling från A till B. Det finns väl ingen dröm? Inget att utforska. Vad är det jag missar?

Det riskerade att dra iväg med tråden, så jag tänkte att vi kunde ta det i en ny tråd. Min tanke är att "Exploration" i The Big Model inte handlar riktigt om utforskande som vi tänker oss det, att ge sig in i något okänt och ta reda på hur det ser ut där. Exploration är vad vi gör när vi spelar och det är något gemensamt för alla agendorna. Vad som kännetecknar RtD är vad Ron kallat för "celebration", alltså hyllning. Att göra något som "känns rätt". Om man spelar RtD-Star Wars så handlar det om att det vekligen ska kännas som Star Wars. Det ska vara troget universumets och genrens oskrivna lagar.

Skriptad personlighetsförändring passar in här genom att man försöker att få till det. Personlighetsförändringen ska kännas rätt, passa in. "Utforskandet" handlar om att spela för att ta reda på hur den här personlighetsförändringen går till. Se till att den känns naturlig och återigen följer genrekonventionerna.

Det är absolut inget som på något vis kännetecknar RtD, men jag ser inga problem med att ha det där.

 

[Mogger]

Jo, jag är med på det, men det jag har problem med är att se en setting/situation/etc där det liksom ingår att karaktärer har en linjär utveckling från X till Y. Jag har svårt att se det i samband med det jag ser som RtD:s viktigaste ingridiens - kausalitet.

Men visst, går det att kommuniciera det här på ett vettigt sätt så ser jag väl inget större problem, mer än det som Poppe citerade.

"but...how is that even fun?"

 

[Christoffer]

Helt klart. Precis min syn och tolkning av Right to Dream. Min förfrågan i trådan är närmast en slags vädjan om att någon som diggar det med egna ord ska försöka säga vad det är de går igång på. Jag kan göra det med Story now, jag kan det med Step on up, om någon kommer hålla med mig, eller om någon kommer förstå vad jag får ut av det men inte hålla med mig, är en annan sak, men det var ett försök från min sida att försöka få en inblick i det hela.

Det är också extra intressant för det är om man ser på det som resultat väldigt nära det vi upplever när vi fokuserar på premiss och tema, men det intressanta är inte ställningstaganden och konflikters utfall och konsekvenser utan något annat. Om det sen är en genre eller om det rör sig om ett bestämt psykologiskt skeende som ska drömmas har med individerna kring bordet att göra.

 

[Christoffer]

Fast kausaliteten kan ju komma från vad som helst, från en genre, från en psykologibok som säger att x ofta blir y, eller vad som helst. Det är ju innehållet i drömmen, vad vi ska vara trogna, vad fiktionens "äkthet" består av, som är det som också dikterar kausaliteten. Så det är väl egentligen inte så svårt på ett abstrakt intellektuellt plan. Men jag försökte bara få någon att säga "det är skoj därför att..."

 

[Genesis]

Jag har svårt att se det i samband med det jag ser som RtD:s viktigaste ingridiens - kausalitet.

Kausalitet i fiktionen, märk väl. Det är ju inte ovanligt med rälsad RtD, där spelgruppen (i praktiken spelledaren) behöver ordna saker och ting så att rälsen känns trovärdig och kausalt logisk. Om detta inte är möjligt behålls kausaliteten generellt och rälsen bryts.

Jag misstänker att det här kan fungera likadant. Om inträffade händelser gör den utstakade utvecklingen otrovärdig behöver man antagligen ändra på planen. Men i övrigt kan man göra sitt bästa för att få den att kännas trovärdig.

 

[Mogger]

Ok, jag förstår nu.