Nekromanti ROLEPLAYING FOR KIDS

[Arfert]

För 6 år sen gjorde jag ett koncept till en barnportal åt en kund (där man skulle kunna knalla runt i en värld, spela spel, se film, lyssna på sagor osv)... tyvärr blev företaget i fråga uppköpt av en större spelare som sedermera (de hamnade i ekonomiskt trångmål) lade ner alla planer på portalen i fråga.

själva VÄRLDEN har jag dock kvar alla grejer till... Nu har jag en tanke att göra ett rollspel riktat till 7-12åringar av hela grejen. Stuket är ett slags "BamseManga", en blandning av svensk och japansk barnserietradition...

Spelet är ett slags fantasy, med både medeltida och nutida referenser... med en blandning av matineäventyr och humor. Det ska finnas både magi och nån form av SF-teknik, och våldet ska tonas ner (inte värre än i Asterix/Tintin kanske)

Reglerna ska vara tokenkla, och boken kanske 48 sidor med mycket färg...

Bifogar en gammal presentationsPDF (som ger en aning om stuket).

Vad tror ni?

/Tomas

 

[Rising]

Ja! Kul!

Jag gillar tanken jättemycket på barnsliga äventyr. Kommer ihåg att Gurgeh en gång pekade på det konstiga att inte Kalle Anka-liknande äventyrshistorier (tänk Duck Tales) var en större genre inom rollspelen.

(och nu måste jag flika in: jag skrev "större genre", så om ni tänker peka på något tecknad-film-rollspel och säga "det finns redan!" så får ni tusen minuspoäng)

En ball sak med din värld var att du hade lyckats bra med att ge en helt egen känsla åt bilderna. Det känns inte som att du rippat någon befintlig stil.

Jag hoppas dock att du inte ska skriva något om Odysseus och Joe Pesci i själva rollspelet. Men jag tar för givet att du bara skrivit så för att din kund skulle förstå.

---

Så... personligen, vad tror jag om framtidsutsikterna för ett sådant här projekt? Tja, något i den här stilen tror jag jättemycket på. Alltså; jättemycket.

Jag tror dock att ditt mungoworld (så som du presenterat det här) ligger lite farligt i ingenmansland. På ena sidan av mungoworld ligger liksom ett mer melankoliskt och omsorgsfullt fantasirike; ett som innebos av Goliat, Bone, Bamseäventyret uppe i trollkarlens slott (han med lejonet, och som förvandlades till en kaktus på slutet) och så. Det är lite ålderdomligare än det du har, och där undviker man nog engelska språklån och "häftiga", plastiga saker.

På andra sidan av Mungoworld ligger ett mer plastigt, barnsligt och stiliserat fantasirike. Det innebos av Power Puff-Pinglorna och liknande. Här bryter man mot fler genrekonventioner än vad Mungoworld (i mina ögon) gör, och flirtar tydligare med en äldre och trendkänsligare publik. Alltså, en coolare och glättigare värld.

---

Jag tror faktiskt principiellt mer på något av ovanstående, och inte så mycket på att lägga sig i mitten. Men å andra sidan kan du enkelt motivera ditt beslut med "det är just det som gör Mungoworld så häftigt!" och det är inget dåligt beslut. Liksom, vad vet jag om ungar? Kanske är det just detta som kommer göra ditt spel till en succé?

Å så tror jag personligen inte på att göra någon sorts förfinade och avskalade BRP-regler. Sådana tror jag faktiskt äts upp av dagens datorspel. Det är nog bra med enkla regler (enkla som i "enkla att lära sig", alltså), men i övrigt tror jag faktiskt mer på att göra reglerna sensationella. Alltså typ att utnyttja att det är roligt att rulla tärningar, att flytta gubbar på spelplaner och liknande.

I vilket fall som helst är det roligt att prata om sådana här saker. Det bevisar att din tanke i grund och botten är vettig. (Jag tror inte att jag är ensam om att hålla på med någon sorts barnliknande rollspel här på forumet, så du verkar vara ute i god tid iaf)

 

[Nightowl]

Ja! Kawaii!

Å så tror jag personligen inte på att göra någon sorts förfinade och avskalade BRP-regler. Sådana tror jag faktiskt äts upp av dagens datorspel. Det är nog bra med enkla regler (enkla som i "enkla att lära sig", alltså), men i övrigt tror jag faktiskt mer på att göra reglerna sensationella. Alltså typ att utnyttja att det är roligt att rulla tärningar, att flytta gubbar på spelplaner och liknande.

Medhåll; barn har dessutom tid att pula med saker på ett annat sätt än vuxna.

I motsats till Rising tror jag att det är ett mindre problem det där mellan två stolar; Hosko Posko* känns knappast otrendig för barn, direkt, men jag tror de är ganska vana vid den andra, nyare världen. Däremot brukar - erfarenhet från barn på bibliotek - föräldrar vara lättare att sälja in på grejer som påminner om deras egen barndom, för dom är rädda för att allt annat är för farligt/svårt/konstigt. En berättigad kritik jag en gång såg var att vuxna ofta tyckte att historier om "barn förr i tiden" (Bullerbyn, typ) var sådär gulliga och ofarliga och enkla för små barn, men att små barn ofta tycker det är lite svårt och konstigt - det kan vara kul ändå, men Sörgården kunde lika gärna vara Tatooine eller Ankeborg. Nåja.

Erik

*Trollkarlen som försökte förvandla Skalman till en blomma och så studsade trolleristjärnorna tillbaka!

 

[Rising]

Re: Ja! Kawaii!

Däremot brukar - erfarenhet från barn på bibliotek - föräldrar vara lättare att sälja in på grejer som påminner om deras egen barndom, för dom är rädda för att allt annat är för farligt/svårt/konstigt.

Jag kanske drog för stora växlar på det här med "gammaldags". Jag vet inte riktigt vad jag är ute efter. Kanske har det mer med cartoons att göra. Jag gillar tanken på att spela som en Animal Crossing-karaktär, en Parappa the Rapper eller en Power Puff-pingla. Jag gillar också tanken på att spela som en röd magiker i FF9, som Inu Yasha (bästa pocketmangan just nu - och bästa rollspelsinspirationskällan också förresten, jag har velat skriva ett inlägg om Inu Yasha hur länge som helst) eller som Zelda Wind Waker.

Men jag vill inte vara en Rayman.

Alltså, om Arferts gubbar hade varit mer som plonsters och levt i en mer cartoony värld så hade det känts läckrare för mig. Men det här med zeppelinare och flygande öar; det känns så mycket som ett dogmaspel från vrållådan-maffian, typ, så det känns lite vuxnare, lite verkligare, lite mer genreinrotat. Så det hamnar (i mina ögon) i ett lite farligt ingenmansland. Med lite mänskligare Zeldafigurer hade det kanske känts lite mer rätt i mina ögon.

Men i vilket fall har du i princip rätt; det är ju bara mina åsikter, och om vi lärt oss något av mig så är det ju att jag nästan alltid har fel. Och så respekterar jag ju alltid spelskapare som kör sitt eget race, så det vore soft om Arfert bara körde på.

 

[Nightowl]

OT

bästa pocketmangan just nu

Jag skulle faktiskt säga Mästerdetektiven Conan, men nog är det nära! (Jag funderar på att utpressa vår barnbibliotekarie att ta in en eller bägge på biblioteket... det är egentligen värt en egen tråd).

Erik, har läst engelska Inu-Yasha till tolfte boken eller så

 

[Saxifrage]

Re: Ja! Kul!

Kommer ihåg att Gurgeh en gång pekade på det konstiga att inte Kalle Anka-liknande äventyrshistorier (tänk Duck Tales) var en större genre inom rollspelen.

Det finns visst tecknadfilm-spel, ta t.ex. Toon... ähh, ok då. (annoyance mode off)

Hur som helst, jag tror att "barnsliga" rollspel hämmas av två saker: dels att rollspelande anses kräva en viss ålder (12-13) för att funka, dels att man i just den åldern är livrädd för allt som är "barnsligt". Alltså har nischen för barnäventyr inte funnits. Den intressanta frågan kanske är om det funkar att introducera rollspel för de yngre förmågor som Mungoworld är tänkt för? Jag kan inte se varför det inte skulle funka, men hur gör man?

Konceptet såg i alla fall skönt ut. Jag fick lite vibbar av Skyrealms of Jorune (som jag aldrig spelat eller ens läst) och Dr Snuggles.

 

[Nightowl]

Spel om tecknade figurer

Notera också att rollspel fortfarande är väldigt drivet från den stora staden USA, som Lars Vegas uttryckte det, och för nördar over there är tecknade figurer Batman och Spindelmannen - och det fullkomligen dräller av superhjälterollspel, och på platser som www.rpg.net kan folk snacka om det i timtal.

Eller grejer som Transformers, G I Joe, etc som är hyperpopulära i dessa kretsar - men den andra sortens film är kanske inte så känd eller populär (åtminstone jag tänker på tecknade serier som Bamse och Kalle Anka också).

Erik

 

[Arfert]

Re: Ja! Kul!

ja det där med sensationella regler.. som inte bara är förenklat BRP. Det är jag också ute efter (gubben klår sig i huvet)... Fanns ju Prince Valiant av Stafford, men det var lite VÄL enkelt, till exempel.

men jag är SÅ ÖPPEN för input där... några förslag på system man kan kika på som inspiration? Just nu så står det still...

Systemet ska vara snabbt och äventyrsinriktat... när det gäller magi så behöver det inte vara så sofistikerat utan mer KUL effekter.


tror att en 7-8 åring kans spela spelet, om det finns en något äldre spelledare som kan förklara.

Ducktales är ett bra exempel på hur äventyr kan vara, jag var ju helt såld på Carl Barks-historier när jag var sju... och även sånt som Russ Mannings Tarzan (som följde böckerna)

 

[Arfert]

Några förtydliganden:

Vet inte om det ska heta Mungoworld, men det funkar iofs...

Karaktärsbeskrivningarna var skrivna för att kunderna skulle fatta, som sagt.

världen består av flygande öar... men de är ju olika stora... tänk övärlden.

stuket är modern fantasy med samma typ av anakronismer man kan se i Bamse, WoW (tunnelbanan!) och Manga... alltså BÅDE drakar, magi och svärd, men även skolor, el och surfbrädor. Om det passar för ett äventyr kan jag tänka mig att slänga in det mesta som krävs.

sen ska spelet vara så bra att även äldre ska våga spela...

 

[Arfert]

Re: Ja! Kawaii!

utseendet på gubbarna veror på att de skulle animeras i FLASH en gång i tiden... det är möjligt att det ändras... framdör allt kommer det finnas större bredd på utseenden... samtidigt är det coolt att de är FÖRENKLADE

det har ju gått några år sen jag ritade det där och en hel del har ju hänt på data och konsolsspelfronten sen dess...

gillar ju stuket på pinglorna eller Fosters hem för påhittade vänner, exempelvis + massor med japanska spel...

 

[Nightowl]

alltså BÅDE drakar, magi och svärd, men även skolor, el och surfbrädor.

Jag har blivit mer och mer såld på det här... ja alltså inte ditt spel specifikt även om det låter kul, men den där tendensen "genre? vaddå genre?"

I Dragon Half - som visserligen inte riktar sig till barn, men bara ett annat exempel - var första gången jag stötte på det bisarra fenomenet med att hjältinnan är en magisk figur i en fantasyvärld som går ut och jagar för att skaffa familjen lunch, men hela filmen handlar om hennes quest för att få råd att köpa en flygbiljett så hon kan gå på rockkonsert. Och rockstjärnan är en professionell drakdödare (dedu, Darin!).

Erik

 

[Kanturi]

Det verkar riktigt hett asså! Läste i ett av dina trådsvar att du inte är lika bra på att rita längre eller nåt sånt, och om man tänker på min tidigare tråd så... 1+1=2 liksom. Om du vill ha hjälp med illustrationer så är det bara att fråga. Bilderna som var med i den bifogade filen var ungefär sånna som jag brukar sitta å göra på tråkiga lektioner, och de där citaten var ashärliga, som t.ex. Drakens: "Du, det där testade jag för 7000 år sen, det funkade inte då heller". Den var het

 

[Rising]

Re: Ja! Kawaii!

utseendet på gubbarna veror på att de skulle animeras i FLASH en gång i tiden...

Ah... Ja, då får man tänka lite annorlunda. (Det påminner väl lite om hur det är med Zelda, Wind Waker: Jag har iofs inte spelat det, men på skärmdumparna så tycker jag att det ser lite ugly ut; men de illustrerade konceptbilderna är jätte-jätte-jättesnygga. Antar att stilen i spelet fungerar bättre när det rör på sig)

Jag har tyvärr lite svårt att ge förslag på något enkelt regelsystem, men jag tror faktiskt på att checka in vanliga gamla bräd- och kortspel efter inspiration.

(Det stora problemet med den här typen av spel är att det ofta är praktiskt omöjligt att förverkliga någon av dessa spelmekaniker. Liksom, ett Brawl-spel eller en massa kort som man kan använda som i Knizias Sagan om Ringen-system, det vore ashäftigt och skulle säkert betyda succé direkt, men det är ju rätt motigt att föreställa sig trycka en massa kortlekar och på något vis paketera dessa med reglerna...

Så det gäller att hitta något man kan göra med vanliga tärningar eller en vanlig kortlek...)

 

[Nightowl]

Re: Ja! Kawaii!

Så det gäller att hitta något man kan göra med vanliga tärningar eller en vanlig kortlek...

What about ett *spelbräde*?

Slå mig inte; det var antagligen under medicinsk inverkan, men jag hade en sådan där mystisk Tesla-vision av ett spel där man avgjorde konflikter på en sorts schackbräde. Och man kunde kasta varandra som i Disgaea. Det var alltså inte en battlemap utan jätteabstrakt. Hade inte du nån sorts sådan idé en gång i tiden? Eller var det någon annan och jag ger dig bara credit eftersom du svarar på alla coola designtrådar?

Erik

 

[Rising]

Re: Ja! Kawaii!

What about ett *spelbräde*?

Slå mig inte

Bara om jag är masochist, för jag själv skrev ju detta i mitt första inlägg:

i övrigt tror jag faktiskt mer på att göra reglerna sensationella. Alltså typ att utnyttja att det är roligt att rulla tärningar, att flytta gubbar på spelplaner och liknande

Det var alltså inte en battlemap utan jätteabstrakt. Hade inte du nån sorts sådan idé en gång i tiden?

Mmmnjeh... Jag hade ju iofs en abstrakt spelplan till Duellito, men det var mer av en teoretisk modell; inte ens jag använder spelplanen när jag väl har speltestat.

Nä, jag tror du tänker påett inlägg från någon annan snubbe, där man hade olika rutor på en mer avancerad spelplan, och typ "aha, jag slår perfekt och har ett blått vapen; (ett krossvapen), så jag flyttar spelpjäsen längs den här dubbla blå linjen till den här rutan märkt med "motståndaren är omkullvräkt på marken". "Shit! Men kolla, nu slog jag jättehögt med mitt spjut och väljer att flytta hit längs den streckade röda linjen och väljer att sätta spjutskaftet i backen så att jag avänder din egen tyngd och hastighet som ett vapen mot dig själv!" osv. Jag deltog i den tråden, men det var inte min idé.

 

[Nightowl]

Nightowls Tesla-vision

• Flytta och slå, på speciella sätt typ schackpjäser, så man har "diagonal attack Y rutor" etc. Man slog 1T6 mot motståndarens Försvar, och lyckades man slog man motståndaren, pushade honom bakåt, placerade sin pjäs på hans ruta och gav Y skada . Misslyckades man stod man kvar, och om man linte slog 1T6 under sitt Försvar (typ, detaljerna hittar jag på när jag sitter här) pushades man bakåt en ruta och tog nånting i skada
• Flytta utan att slå, där Y var hur långt man kunde flytta på vilket sätt.
• Slå utan att flytta, återigen fanns det olika slag, diagonalt, runt hörn etc. Man slog 1T6 och var man över avståndet till motståndaren tog han Y skada.
• Specialförmågor som funkade som att slå utan att flytta fast de gjorde något med motståndaren, typ buff, hela, snuffa etc Y nånting

 

[Rising]

Re: Nightowls Tesla-vision

Alltså, jag minns ett inlägg om ett spel där stridssystemet funkade som i ett videospel, där man hade teoretiska positioner som "längs fram" etc

Jaha, okej, ja, det är det spel jag håller på med nu (som är ett stiliserat tecknat spel (med stenhård spelmässighet, därav mitt intresse för sånt nyligen), så jag vill inte jiddra om det i den här tråden; när det ju är Arferts spel det ska handla om)

Det låter intressant att blanda in ett schackbräde och lite sånt i en rollspelmekanik... Kanske är det en bra idé, liksom, ett väldigt konkret och handbegripligt spelsätt - för att konkurrera med datorspelen på ett område där de är dåliga.

 

[Nightowl]

Re: Nightowls Tesla-vision

Det låter intressant att blanda in ett schackbräde och lite sånt i en rollspelmekanik..

Jag var fruktansvärt (och är fruktansvärt) fascinerad av spel typ Warhammer Quest, och ett sådant spel jag såg hade typ en regel för vapen som "slagsvärd = anfalla de tre rutorna rakt framför dig - samtidigt", "spjut = anfalla alla rutor en ruta bort", "stav = anfalla vilken som helst av de tre rutorna rakt framför dig" "dolk = anfalla i samma ruta"... fast nu hittar jag på, det var inte så många effekter, men DET skulle vara fräcka regler!

Erik

 

[Arfert]

kul att mixa.. det är ju därför BUFFY till exempel är så underhållande...

nu är det bara systemet som ska spikas... jag vill inte att det ska bli FÖR MYCKET figurspel (a la HeroQuest eller SpaceMarine) utan även handla om annat... med inslag av saker som händer i plugget till exempel (Som i Neo Genesis Evangelion, typ) ... tror att det är viktigt att det är ganska brett och "coolt" så även lite äldre barn kan gilla det... vilket drar de yngre.

 

[Nightowl]

jag vill inte att det ska bli FÖR MYCKET figurspel (a la HeroQuest eller SpaceMarine) utan även handla om annat...

Nja, jag hade alltså en weird idé där man spelade ett litet brädspel för att vinna en strid... Men ignorera mig, jag kan använda den idén till något annat!

OK...
Vi börjar om:
1, Vad kan jag vara?
2, Vad kan jag göra?

Eller begränsar man bara folk om man ger exempel?

Erik