Svagheter är det som gör en roll intressant. I Västmark löste jag det så att man i princip måste ta dåliga egenskaper för att "finansiera" de bra.
En annan lösning som jag har sett är i Babylon Project, där det finns karaktärsdrag. Karaktärsdrag är både bra och dåliga. Karaktärsdraget Fiende innebär att jag har fiender som vill åt mig, en dålig sak. Men det innebär också att min fiendes fiender är potentiella resurser, det vill säga en bra grej. På samma sätt, Allierad innebär att man har en allierad som kan hjälpa en, en bra grej, men det innebär också att ens allierades fiender kan försöka komma åt honom genom dig. Utöver det så får man Fate Points (ungefär hjältepoäng) så fort ett karaktärsdrag kommer i spel, oavsett om det är ur karaktärsdragets positiva eller negativa effekt, eller om det är du eller spelledaren som gör det.
Karaktärsdragen är för övrigt en grej som plockas fram när man gör sin rollpersons bakgrund. Summan av kardemumman är att man inte känner sig mobbad om spelledaren drar in ens dåliga sidor i spel (tack vare Fate Points), och att rollpersonens bakgrund så gott som automatiskt kommer in i spel.
Dags för en anekdot igen: jag hade en rollperson, major Terri Hutchinson, pilot i Earth Force och divisionschef för en av divisionerna ombord på EAS Pallas Athena. Hon hade ett antal karaktärsdrag, men två av de mer intressanta var just Allierad och Fiende. Den Allierade var pappa, som var Chefen Flygvapnet. Fienden var mamma, som var chef för Carl Sagans Sjukhus på Mars. Orsaken var nämligen en tämligen överbeskyddande läkare till mor och en uppslitande skiljsmässa mellan mamma och pappa nånstans lagom då Terri blev myndig, så det första hon gjorde när hon blev arton var att flytta hem till pappa i Brisbane och söka värvning i Earth Force, till mammas stora ilska och förtvivlan. Sedan dess har mamma hela tiden försökt jävlas med Terris karriär.
Trevlig bakgrund. I ett konventionellt rollspel så hade den förmodligen blivit kvar på rollformulärets baksida till domedagen eller nåt. Inte så i Babylon Project.
Döm om min förvåning när min rollperson plötsligt blev belagd med flygförbud! Efter en massa snokande så visade det sig att det var av medicinska skäl, baserat på snedvriden tolkning av ett halvbra fysikprov avlagt för tio år sedan. Ännu mer snokande visade att det var sektorchefen på Mars som hade fixat det hela. Jag hade aldrig hört talas om typen tidigare, och jag var formellt inte ens underställd Mars-sektorn.
Men vänta nu - bodde inte min mamma på Mars? Jomen, det gjorde hon, och societetsblaskorna på Mars hade ju tydligt identifierat mamma med en höjdare inom Earth Force. Lite snokande till så var det bekräftat, och då tände jag på alla cylindrar! Liksom, minbarer och dilgarer kan dra dit pepparn växer! Nu är det personligt!
Det var helt enkelt dags att kalla in alla tjänster man hade tillgängliga för att ge igen. Pappa fick naturligtvis höra om situationen, och såg till att flygförbudet drogs tillbaka. Jag misstänker att sektorchefen för Mars fick sig en rejäl reprimand för att ha överskridit sina befogenheter rätt rejält. Slutligen drog jag in en annan av mina kontakter, som nu råkat visa sig vara någorlunda högt uppsatt i motståndsrörelsen på Mars, och fick honom att spränga mammas bil. Inte mamma, utan bara hennes bil.
Efter äventyret satt jag med tre Fate Points då tre karaktärsdrag, Fiende, Allierad och Kontakt, dragits in i spel. Dessutom satt jag med insikten att det var ett av de mest spännande och engagerade äventyren som jag någonsin spelat. Det var nämligen personligt - det byggde helt och hållet på min rollpersons av mig som spelare skapade bakgrund. Lite senare så kom kontakten inom motståndsrörelse att kräva tillbaka den där tjänsten, vilket drog in min rollperson i inbördeskriget mot president Clarke.
Men det är en annan historia.
