Har ni varit med om att två rollpersoner börjar debattera med varandra, men att det inte kommer någonstans, och man nästan får intrycket av att det är spelarna som tjafsar med varandra?
Jag kallar det "rollpersonen som slagträ", och har upplevt det när jag spelat för inlevelse i rollpersonen: Minimum av metasnack, och rollpersoner som ibland agerar enligt sin personlighet även om det leder till tråkigt spel.
Olika spelare i ett rollspel har olika tolkning och vision om hur verkligheten i rollspelsvärlden ser ut, hurdana de och andras rollpersoner är. Om inte annat så vill alla spela den häftigaste.
Spelare har olika uppfattning om spelvärlden; Hur stämningen ska se ut, konsekvenser, vem som är smart/korkad/schysst/rövhål osv. De flesta rollpersonerna kommer argumentera utifrån spelarens uppfattningen om vad som gäller och inte backa – Det är ju helt naturligt, varför skulle ens rollperson backa när jag som spelare vet att denne har rätt?
Rollpersonen blir då slagträn i en debatt som egentligen pågår mellan spelarna och deras uppfattningar. Eftersom vi spelare inte konfronteras personligen så kan vi ”gömma oss” bakom rollpersonen, som vi vet har rätt. Resultatet blir en debatt som bara går på och på.
Någon annan som känner igen det?
Börjar rollpersonen användas som slagträ i en debatt så rekommenderar jag ett metasnack om vad spelarna tycker är rimligt off för att skilja off och in-perspektivet, samt tärningsslag för sociala färdigheter för att snabbare utse en vinnare.
Jag kallar det "rollpersonen som slagträ", och har upplevt det när jag spelat för inlevelse i rollpersonen: Minimum av metasnack, och rollpersoner som ibland agerar enligt sin personlighet även om det leder till tråkigt spel.
Olika spelare i ett rollspel har olika tolkning och vision om hur verkligheten i rollspelsvärlden ser ut, hurdana de och andras rollpersoner är. Om inte annat så vill alla spela den häftigaste.
Spelare har olika uppfattning om spelvärlden; Hur stämningen ska se ut, konsekvenser, vem som är smart/korkad/schysst/rövhål osv. De flesta rollpersonerna kommer argumentera utifrån spelarens uppfattningen om vad som gäller och inte backa – Det är ju helt naturligt, varför skulle ens rollperson backa när jag som spelare vet att denne har rätt?
Rollpersonen blir då slagträn i en debatt som egentligen pågår mellan spelarna och deras uppfattningar. Eftersom vi spelare inte konfronteras personligen så kan vi ”gömma oss” bakom rollpersonen, som vi vet har rätt. Resultatet blir en debatt som bara går på och på.
Någon annan som känner igen det?
Börjar rollpersonen användas som slagträ i en debatt så rekommenderar jag ett metasnack om vad spelarna tycker är rimligt off för att skilja off och in-perspektivet, samt tärningsslag för sociala färdigheter för att snabbare utse en vinnare.