Nekromanti Rollspel & familjeliv, en omöjlig kombination?

[Dartagnan]

Att det är omöjligt att kombinera rollspel med någon annan form av socialt liv tror jag inte, däremot så kan man stöta på diverse problem.

Ni som är i samma situation, hur tacklar ni detta?

För min egen del så är egentligen inte att spela det stora problemet, för det gör jag ändå max en helg varannan månad. Problemet är istället den tid som jag vill lägga ner på skapandet. Är man Spelledare så måste man förbereda sig, skriva äventyr o s v.

I och med att jag jobbar heltid och har sambo så blir tidsekvationen något svår. 40h i veckan arbete utöver det så blir det 5h pendlingstid i veckan. När man kommer hem så vill man utav förståeliga skäl spendera lite tid med sin respektive.

Att skriva ett äventyr är nånstans mellan 5-10h (i vissa fall mycket mer) arbete effektivt. I mitt fall (Jag råkar vara perfektionist och vill skapa äventyr som andra kan spela).

Vill man sedan röra på sig lite granna så blir det 2h per träningstillfälle och man vill ju inte bli försoffad heller.

Jag summerar. 06.00-07.00 Morgonrutiner (Är man artig så äter man frukost med damen, så ingen tid vid datorn här inte)
07.00-17.30 På väg till, på, och på väg hem från jobbet.
17.30-18.30 Laga mat och äta (med damen)
19.00-21.00 Träning de dagar som det gäller
21.00-23.00 Troligtvis tid med damen, käk och sådant

Att sambon nöjer sig med två timmar per dag är ju för att helgerna är till för henne.

OK. Det där var tidsekvationen. Till det här kommer då viljan att hinna skriva något till rollspelet, läsa en go bok eller dylikt en-persons-larv.

Åtgärder!
Ett försök som jag gjort är att försöka få damen att börja spela. Hittils har vi kommit så långt att vi gjort en rollperson och jag har börjat skriva ett intro-äventyr åt henne. Dock så vägrar hon än så länge att vara med när vi andra spelar. Men att få den respektive mer intresserad av hobbyn kan ju var ett sätt. Förståelse men även intresse. Man kan lägga tiden tillsammans.

Hmmm... jag börjar inse att jag har ett väldigt inrutat liv. Suck är det så här att bli vuxen och då har jag inte ens barn ännu.

/Ha det!

 

[Krille]

Nånting som verkar funka är att ruta in spelrutinerna i sina övriga rutiner. Kom helt enkelt överens med spelkamrater att avdela en dag i veckan eller varannan vecka åt spelande, och gör klart för alla respektive att man helt enkelt gör så. Jag har hört om flera som har gjort så, och det funkar så länge som man återbördar gesten: ens respektive får helt enkelt en annan dag att göra vad hon vill på (eller om ni inte har ungar, den respektive norpar samma dag till enskild verksamhet).

Om du dessutom cyklar till jobbet istället så kan du nog skippa något träningspass.

 

[Johan K]

Singelens syn på det hela...

Hemm, känner igen det är om folk har lite problem att kunna sammlas, skapa & lira...
Som Krille säger så kanske man kan planera in det hela & göra livet ännu mer intrutat, lite svårt kanske men ändå.. Även om man är just singel så har man ju fullt upp ändå... Så att pussla ihop det & vända ut & in på sin kalender är nog en bra idé faktsikt.

Lite Ot åxå...
Läste ju din profil & den där sköld- & hackspetts-incidensen är fortfarande lika skoj !! Skrattade alltid lika mycket när jag tänker på det !! Det är nog en av de mer skoja grejer som hände när vi lirade..
Du borde ju ta & titta ner nån dag så vi kan lira lite...

 

[Björn Hellqvist]

Om du tycker det är knepigt att få tiden att räcka när du har en sambo, så är det inget mot när ni skaffat barn. Man får gå ner på sparlåga ett par år, och samla kraft tills ungarna är någorlunda självgående. Fast jag ska se om jag inte kan passa in ett pass eller två i månaden - abstinensen börjar sätta in...

 

[Pom]

Utan barn? Inga problem!

Jag känner ingen med full vårdnad om småbarn som har tid att spelleda, men att göra det i ett fast förhållande utan barn är inga problem. Det är helt enkelt en prioriteringsfråga. Vill du träna 2h/dag (nästan) förstår jag om du inte har tid att förbereda detaljerade kampanjer i den utsträckning du skulle vilja.
Angående förberedelsetiden går den att klämma in i kortare sjok på ett förvånansvärt antal punkter en normal dag.
Pröva att parallellgrotta med din dam ibland. Det går till så att man är hemma med sin respektive, men var och en gör något enskilt tidsfördriv. Svårare är det inte.

 

[Lindenius]

Med barn? Inga problem heller.

Har som bekant ett barn och numera även ett till på väg + en fru som inte spelar rolko. Jag spelar nog i snitt 1,5 gånger i veckan. Här är några knep.

1. Ha fasta rutiner. Vig en speciell veckodag/kväll som man spelar på. Hastigt påkomna rollspelskvällar är bara att glömma.

2. Passa på att spela hemma hos dig när din partner är borta/jobbar natt.

3. Se inte barnen som ett hinder. De måste också lära sig att pappa och mamma har sina intressen de måste få hålla på med, precis på samma sätt som man som förälder ska uppmuntra sina barn att göra något.

4 De fösta månaderna när man fått barn kan vara lite omtumlande, låt rollspelet ligga nere för att sedan när rutinerna börjar sitta, är det bara att börja som vanligt igen.

5. Var lyhörd. Familjen ska alltid få gå före. Se till att resten i spelgruppen förstår det. Om någon i familjen är sjuk eller måste göra något viktigt så ska inte spelgruppen försöka övertala dig att ändå spela. Du ska inte heller försöka övertyga dig själv att spela. Försök inte kompromissa i sådana lägen.

//dr phil.

 

[magoo]

Näää, men lite trixigt...

Jag har både man och liten knatte och alla i vårt spelgäng har respektive. Det är snarare spelkamraternas respektive än knatten som ställer till det... av nån anledning tycker de inte om att deras partners lägger ner en hel helg på att sitta och slå tärningar. Jag antar att även golfares partners är lika sura, tills de själv dras ner i träsket.

Jag skriver själv en hel del äventyr och spelleder gärna. Min man spelar också vilket underlättar det hela. Men för att få allt att gå ihop med ett heltidsjobb gäller:

1. Stenhård prioritering. Allt som inte är jättekul går bort. Slötitta på TV, surfa håglöst framför datorn, slösa bort tid över huvud taget.

2. Avsätt tid/veckodag. Ungefär som när man tränar.

3. Tro inte att man kan spela "som förr", dvs hela helger/nätter. Det blir kanske vardagkvällar, några timmar varje gång.

4. Inse att det viktigaste är ändå partnern/familjen. Vi har t ex en i spelgänget som nyss har träffat en flicka. Om han inte ska leva sitt liv som ensamstående måste han få träffa henne ofta, ofta, ja helt enkelt kanske lägga spelandet (och oss) på hyllan ett tag. Min son kommer alltid först. Det är inte så kul alla gånger, men har man tagit på sig ansvaret med ett barn så kan man inte alltid sätta sig själv och det man tycker är kul först. Men man ska förstås unna sig egen tid, självklart!

5. Gå upp på morgonen! Låter urtråkigt men det är lika bra att vänja sig innan man får barn. Det blir förvånansvärt mycket tid över som man annars bara sover bort.

6. Cykla till jobbet om du kan så har du tränat klart för dagen...

7. Gör saker tillsammans och gör trista måste-saker till nåt kul, t ex handla, städa, tvätta...

Och innan du beklagar dig, så här kan en av mina dagar se ut

05.30 Mitt hjärtegryn vaknar, pigg och glad
06.00 Frukost, leka med sonen
07.00 Teletubbies med sonen, borsta tänderna, klä på...
08.00 Lämna på dagis, cyklar till jobbet som en skållad råtta
08.30 till 17.00 Arbete, cykla hem, middagen förhoppningsvis klar
17.00 till 18.00 Mat, kort promenad, leka lite
19.00 Lägga sonen
19.30 till 22.00 Tid för rollspelsskrivande, rollspelande, läsa bok, umgås med mannen...
22.00 Snark!

Om man då ägnar 19.30-22.00 åt Big Brother, dr Phil eller nån annan dynga så har man ingen tid alls. Släng ut TVn det första du gör!

 

[Ziaxool]

Jag har inget familjeliv

Jag har inget familjeliv (läs min profil så förstår ni varför). Jag har aldrig problem med att förbereda sessioner eller att spela. Jag vet inte vad ni tycker, men det är i alla fall min åsikt!
Men allvarligt talat, vad är det egentligen som tar sådan tid när man skaffar barn? Och fruar/ makar tar väll inte så lång tid? Det är väll bara att grymta lite på morgonen så är det klart? Jag antar att man inte borde underskatta detta mörka hot, dock, för alla har vi väll planer på att skaffa familj någån gång. Även om det är några år kvar. Jag antar att jag får börja med att skaffa en flickvän först.

/Ziaxool - som vanligt alldeles för oerfaren för att kunna skriva något vettigt

 

[Dante]

Re: Jag har inget familjeliv

»Men allvarligt talat, vad är det egentligen som tar sådan tid när man skaffar barn?«

Tja, till att börja med så vägrar de sova på vettiga tider. Är de hungriga klockan fyra på morgonen får man vackert pallra sig upp och mata dem.

Sen så är de rätt värdelösa i början; de klarar praktiskt taget inte av att göra nånting på egen hand utan måste underhållas och bäras omkring hela tiden.

Detta brukar leda till att man, större delen av den tid man faktiskt skulle kunna använda till rollspel, är så zonkad att man inte kan formulera en sammanhängande tanke.

Tack och lov blir ungarna större, och en vacker dag kan de också börja spela rollspel.

 

[Redaktör Bad Cop]

Nej men man får kompromissa

Det är nu man upptäcker att färdiga äventyr har sina fördelar. Det tar mycket mindre tid att läsa in sig än att komponera eget.

Sedan kan man ju spela med dem man oftast umgås med. En av mina spelare hade aldrig spelat innan 30 års ålder och retade oss mest för vår hobby. Nu är han med och en av dem som bäst (enligt mig) gestaltar sin RP.

 

[Mekanurg]

Man får lära sig att trixa med tiden.

För närvarande spelar jag ca en gång per månad hemma hos vänner som har hus med trädgård. Jag tar med två barn som får leka i denna trädgård eller titta på videofilmer, medan pappa med kompisar spelar i köket.

Hustrun är samtidigt hemma med bebisen och pysslar om sig själv och lillan. Alla är nöjda och glada med detta arrangemang.

Flexibilitet och improvisation är nyckelorden.