Nekromanti Rollspel i skolan

[Kultkult]

Som lärare har jag i mindre skala utnyttjat de pedagogiska fördelar som rollspel har men nu har en unik möjlighet dykt upp. Jag kommer att få en hel dag till mitt förfogande. Det känns som att hitta en hjärtbehållare i Zelda.

Förmiddagen tänker jag ägna åt olika övningar och introducera eleverna för form och innehåll. Eftermiddagen kommer att vigas till att spela ett kortare scenario.

Problemet är gruppstorleken. Jag måste sysselsätta en elevgrupp på runt tjugo samtidigt. Jag vill inte dela upp dem i mindre grupper utan alla ska känna sig delaktiga hela tiden.

Jag skulle uppskatta dina tankar och idéer kring hur scenariot skulle se ut. Nedan följer en spoiler för vad jag tänk, för jag vill inte färga era förslag.

Spoiler

Fantasysetting. Scenen är en bankett vid ett hov. Kungen är gammal och döende. Han har inga arvingar och det ligger i luften att han under kvällen kommer att utse sin efterträdare. Eleverna spelar representanter för de mest inflytelserika familjerna som alltså lobbar för att deras familjeöverhuvud ska bli vald. Jag spelar några ströroller med olika viktiga personer i och runt kungafamiljen. Sidoploter kan introduceras om det ser ut att funka bra t.ex. rykten om att kungen ska mördas av en spion - vem är det? etc Scenariot är alltså intrigerandet vid hovet under banketten och avslutas med att att kungen namnger sin efterträdare (efter att alla familjer fått audiens och getts chans att lägga fram sin sak (och trasha de övriga).

 

[walruz]

Jag hade aldrig vågat mig på ett sådant monsterprojekt som att hålla 20 spelare sysselsatta. Kudos till dig, dock!
Jag har inga erfarenheter av grupper över 6 pers, men det jag rent spontant kommer på är:
Strid är mer eller mindre out of the question, såvida det inte är på den nivån att spelarna kan sköta det själva, så att SL kan koncentrera sig på själva spelandet under tiden. Detta verkar du redan ha tänkt på.
Förgjorda rollpersoner känns nästan vettigast, dels för att din tid är ganska begränsad och det kan vara jobbigt att få 20 rollpersoner att passa ihop ens om man har ett dedikerat karaktärsskaparspelmöte. Dock kanske lite jobbigt att skriva 20 rp själv? I o m att jag antar att ni kommer lira friform/jävligt regellätt, slipper du iofs en massa bängel med att just göra rollpersoner. Men ändå.

Jag skulle rekommendera att du tar dig en titt på introäventyren till Burning Wheel, eller mer specifikt de två som inte är The Sword. Båda dessa äventyr är skrivna för ett modulärt antal spelare (3-17 i The Heist, om jag inte minns fel), så just vilka plot-hooks och dylikt som finns inbyggda i rollpersonerna, kan vara intressanta att undersöka.
The Gift har en liknande setup som ditt äventyr, men det rör sig om förhandlingar mellan ett följe dvärgar och ett följe alver.

Det kan nog vara en bra idé att sträva efter karaktärsdrivet (till skillnad från SL-drivet) spelande, med bomber à la Noir. Det vettigaste vore troligen att hantera dessa bomber som rekvisita (brev, lappar, o s v), mest för att du som SL ska ha så mycket tid som möjligt att agera domare/regissör.

 

[Mannen i skogen]

Med 20 spelare känns det nästan som att man måste tänka helt nytt. Jag har varit med om ett något annorlunda spel, där jag minns just att vi var ca 10 spelare samtidigt. Det spelet användes också i pedagogiskt, eller mer precist religionspedagogiskt syfte.
Det var ett bords-live, kan man säga. Vi fick färdiggjorda rollpersoner som bestod av kort beskrivna karaktärsdrag och vilken roll vi fyllde i det samhället äventyret utspelade sig i. Jag var präst i den gamla offerkulten. Själva äventyret var rälsat med utrymme för diverse egna initiativ.
Rollpersonerna agerade inte som en enhetlig grupp. Tvärtom försökte vi ofta motarbeta varandra. Min offerpräst blev till exempel inte glad när det kom ett ombud för en annan religion till staden och ville starta upp en församling där. Speltekniskt blev det så att vi som spelare lite fick vänta på vår tur när vi ville göra något, just för att vi var tvungna att vänta in spelledaren. Jag tror att det fungerade därför att spelledaren inte stressade handlingen utan lät alla få utföra någon handling var i taget.
Däremellan kom lite saker som ingen kunde göra något åt, som jordbävning och orminvasion och lite underliga omen. Sedan var det bara att reagera på detta.

Men fungerar något liknande på så många som 20?
Jag har hört att den spelledaren körde detta scenario med ännu fler personer än vi varit, men jag undrar om det var så många som 20.

Kanske går det att köra ett lugnt och sansat spel, där rollpersonerna naturligt finns i små grupper som agerar på olika sätt. Spelet får gå såpass lugnt att spelledaren hinner med att reagera på allting, men sedan måste ju berättelsen också vara lite medryckande för spelarna.

Klurigt det där du...

Nu ska jag fälla ut knappen du skrev.
Jahaja. Jomen kör på det!

P.

 

[Svarte Faraonen]

En sak som kan påverka -- hur gamla är dina elever?

 

[Johan K]

Well, rent spontan så kanske ett parti Maffia kan vara något för dig.. Där så kan man ju engagera rätt så många personer samtidigt.

 

[Kultkult]

År 7-9, blandade, så mellan 13 och 15.

 

[Kultkult]

Tack! Eftersom många säkert är oinvigda så blir det enkla och förskrivna karaktärer ja. Inga regler nej men jag ska stoppa in lite tärningsrull för att skapa spänning ibland och även låta dem gå runt lite och 'mingla' - dels för att få sträcka på benen och dels för att kunna prata avskilt och intrigera. Det blir helt karaktärsdrivet med lite bomber, precis så som du beskriver.

 

[Kultkult]

Tack! Jag hade tänkt det precis så som du beskriver - ett bords-live med konflikter inbyggda (skrivna på karaktärsbladet). Jag tänker mig avsnitt med 'mingel' där det står eleverna fritt att röra sig i rummet och interagera och dels avsnitt mer kontrollerade av mig med enstaka aktiva karaktärer ja.