Jag vill ta upp ett i mina ögon intressant ämne.
Vi känner alla till fenomenet kvinnor och rollspel, för er som INTE gör det så följer här en kort beskrivning;
Kvinna = Varelse som genom sitt inflytande tvingar SL att sitta hemma framför soffan och titta på Sound of Music istället för att spelleda.
Det är iallafall den syn som kanske är lite för vanligt innom våra kretsar. Nåja, nu skall jag inte klaga över det kvinnliga könet utan istället fokusera på en annan fråga som har med nästan det samma att göra. Att spela en kvinna i rollspel, Hur skall detta skötas snyggt och smidigt (vilket de flesta kvinnliga RP brukar vara, Hö Hö) utan att man faller tillbaka på vanliga klychor om starka kvinnor som mer beter sig som män i en klädsel som ger dem förfrysningsskador ifall de öpnar kylskåpet, eller rena våp. Jag är ingen expert, mest på grund av min Y kromosom men nog fasen finns det väl ett mellanting mellan Barbarella och drottning Viktoria.
Eller?
Hur gör ni rollspelande kvinnor (en aplåd är nog på sin platts mina herrar /images/icons/grin.gif) när ni skall gestalta en man? Spelar ni bara på som vanligt men drar lustiga komentarer om barpigorna istället för drängarna, gestaltas karar som steroidstinna ölhävningsmaskiner i Conan stil eller skira Jean Pierre.
Detta börjar låta som ett billigt raggningsknep men jag är så nyfiken, själv har jag spelat ett antal kvinnor (dock inte i närheten av antalet män) och tyckt att det var inte så jäkla svårt men sammtidigt har jag hört folk gräma sig över den där amazonkrigaren de spelade -89 och hur jäkla omöjligt kvinnor tänker.
Jag undrar hur många av er som vrider sina händer nu och hur många som nickar instämmande med ett litet leende på läpparn när jag kommer till min sissta punkt.
Förhållanden i rollspel; Att ha ett förhållande med en SLP är väl inga större svårigheter ifall man spelar en RP av samma kön. Men av det andra då? Är det bara jakten på trygghet som driver kvinnor i lustans labyrinter eller? Spelas enbart män som hungriga jägare?
Sedan att spela en spirande kärleksaffär mellan två RP? Realism brukar oftast benämnas som A och O i karaktärsintegrationen i rollspel, att bara säga "min gubbe är förälskad i smyg i Jockes Rp" är väldans torrt.
Har män spelade av kvinnor en något mjukare framtoning eller är det enbart en klysha. Har kvinnor spelade av män en mer djärvare vilja och klampar gladeligen först över likhögarna på väg till skatten?
Hur löser ni problemet cross gaming (cross dresser=transvestit typ.), förhållanden i rollspel osv.
Tack för mig denna gång, hoppas att ni kan ta lite lätt på detta inlägg.
Mvh David
Vi känner alla till fenomenet kvinnor och rollspel, för er som INTE gör det så följer här en kort beskrivning;
Kvinna = Varelse som genom sitt inflytande tvingar SL att sitta hemma framför soffan och titta på Sound of Music istället för att spelleda.
Det är iallafall den syn som kanske är lite för vanligt innom våra kretsar. Nåja, nu skall jag inte klaga över det kvinnliga könet utan istället fokusera på en annan fråga som har med nästan det samma att göra. Att spela en kvinna i rollspel, Hur skall detta skötas snyggt och smidigt (vilket de flesta kvinnliga RP brukar vara, Hö Hö) utan att man faller tillbaka på vanliga klychor om starka kvinnor som mer beter sig som män i en klädsel som ger dem förfrysningsskador ifall de öpnar kylskåpet, eller rena våp. Jag är ingen expert, mest på grund av min Y kromosom men nog fasen finns det väl ett mellanting mellan Barbarella och drottning Viktoria.
Eller?
Hur gör ni rollspelande kvinnor (en aplåd är nog på sin platts mina herrar /images/icons/grin.gif) när ni skall gestalta en man? Spelar ni bara på som vanligt men drar lustiga komentarer om barpigorna istället för drängarna, gestaltas karar som steroidstinna ölhävningsmaskiner i Conan stil eller skira Jean Pierre.
Detta börjar låta som ett billigt raggningsknep men jag är så nyfiken, själv har jag spelat ett antal kvinnor (dock inte i närheten av antalet män) och tyckt att det var inte så jäkla svårt men sammtidigt har jag hört folk gräma sig över den där amazonkrigaren de spelade -89 och hur jäkla omöjligt kvinnor tänker.
Jag undrar hur många av er som vrider sina händer nu och hur många som nickar instämmande med ett litet leende på läpparn när jag kommer till min sissta punkt.
Förhållanden i rollspel; Att ha ett förhållande med en SLP är väl inga större svårigheter ifall man spelar en RP av samma kön. Men av det andra då? Är det bara jakten på trygghet som driver kvinnor i lustans labyrinter eller? Spelas enbart män som hungriga jägare?
Sedan att spela en spirande kärleksaffär mellan två RP? Realism brukar oftast benämnas som A och O i karaktärsintegrationen i rollspel, att bara säga "min gubbe är förälskad i smyg i Jockes Rp" är väldans torrt.
Har män spelade av kvinnor en något mjukare framtoning eller är det enbart en klysha. Har kvinnor spelade av män en mer djärvare vilja och klampar gladeligen först över likhögarna på väg till skatten?
Hur löser ni problemet cross gaming (cross dresser=transvestit typ.), förhållanden i rollspel osv.
Tack för mig denna gång, hoppas att ni kan ta lite lätt på detta inlägg.
Mvh David