Botulf
Hero
- Joined
- 25 Dec 2008
- Messages
- 1,265
Något jag grubblat lite på är det här med stora fältslag i rollspel och om det finns något klassiskt rollspel som verkligen har välutvecklade och fungerande regler för taktiska arméstrider(och inte extremt komplexa). Sedan också att få rollpersonernas agerande under masstriderna att spela in både ur ett högre strategiskt perspektiv och sett från nere på slagfältet. Alltså att rp har direkt inflytande (men inte nödvändigtvis avgörande alla gånger) över striden både som ett kollektiv och som individer på slagfältet.
Jag är inte bekant med allt för många utrikiska spelsystem så har ingen stor koll på hur detta hanteras i vida världen. De jag kan komma på är exempelvis Eon som har ett (enligt mitt tycke väldigt invecklat) system för armestrider och belägringar och även DoD91(Krigarens Handbok) och DoD Gigant varav inga är särskilt tillfredsställande då de följer mallen att det som händer rollpersonerna på slagfältet och vad som händer ur strategens höga perspektiv har inget med varandra att göra: slå för denna runda vilken typ fiende du möter...japp han dog...slå igen... Om man för noggranna kalkyler och höftar grovt så kan man iof till sist få slut på fiender beroende på hur många fienderna förlorar per fältrunda och avgör hur många gånger till rp måste slåss individuellt men inte mycket mer(kan tillägga att jag inte har erfarenhet av Eons masstridssystem i praktiken så väl insatta Eon-fantaster får gärna rätta mig eller utveckla). Inte heller hur striden i övrigt påverkar rp känns också som det saknas. Sedan är det väldigt svårt att avgöra vad olika typer av fantasyvarelser egentligen skulle ha för fördelar på slagfältet. Ovan nämnda exempel är även extremt tidskrävande, inte särskilt narrativt, actionfyllt eller roligt mest matematiska lekar med miniräknare x-antal individuella pingpong strider. Och vad som händer om fem hydror, en bataljon frostjättar med köldaura, 1000 bärsärkartroll ,tre dussin gripar och en klase krigsmaskiner typ ballista eller katapulter används på fältet...tja de spricker rätt mycket då dessas fördelar på fältet helt enkelt inte är lätt applicera dessa på slagfältet utom kanske typ trollen yxas till att de får gå som tungt kavalleri eller något.
Sedan finns det alltid en uppsjö spel som "låtsas" gällande fältslag i speltermer. Då alltså med massa färdigheter relaterade till masstrid men egentligen bara är rent estetiskt. Exempelvis så kan det mycket väl finnas färdigheter såsom typ Taktik, Artillerist, Strateg, Krigsföring osv osv men väldigt sällan för vad dessa regelmässigt kommer till användning för i ett större fältslag som vore omöjligt att täcka med vanliga regler. Säg att man gör en Artillerist i ett spel såsom Götterdämereung eller En Garde! så är ju regeltekniskt sett denne lika värdelös i ett 1700-tals fältslag med kanoner som någon annan då det inte finns några regler för att ens hantera en sådan situation (utan att höfta till helt själv alltså) eller: "du blir placerad vid ett batteri kanoner...." fast utan att göra någon regelteknisk nytta och kanske rulla för: "du skötte dig bra/dåligt". Eller i det här fallet DoDT som trotts min välvillighet mot spelet är väldigt falskt när det kommer till denna biten. Det finns färdighet som heter Skötsel:Krig och en klase fördjupningar som ger bonusar eller förmåga att bygga fältläger, föra fram trupper i terräng, leda stora och små styrkor men det finns inga regler för hur detta går till! Alltså bara något rent estetiskt påklistrat då det inte finns någon spelteknisk fördel att som fältherre välja sådana grejer då allt ändå handlar om SL´s godtyckande (och utan några egentliga riktlinjer till SL heller för den delen).
Fördel borde man kanske ha som Warhammer spelare. Spelar man både rollspelen och figurspelen kan man ju bara slänga fram en figur strid och antagligen rätt lätt passa ut sina rollpersoner på slagfältet som del i någon trupp eller kanske ensam hjälte(jag kanske inte ska ta ton allt för mycket i frågan då jag inte spelar något Warhammer men det låter tämligen smidigt eller i alla fall roligare än helt abstrakta matematiklekar).
Dock så finns det ett rollspel jag stött på som på ett hyfsat sätt gestaltar masstrid på ett rätt schysst och på rätt lagom abstrakt sätt även om det blir en massa räknande här också. D&D BECMI ("Mentzer edition"). Trupperna är baserade på hitdice, graderingar mellan olika speciella förmågor som ger bonus (alltså typ på en Beholder i striden så räknar man abstrakt i alla fall med dennes hitpoints, förmåga att förstena och annan ögonmagi m.m) eller hur väldrillade/välutrustade trupperna är(även om detta kan te sig knepigt att avgöra). Hjältarna a.k.a rollpersonerna bidrar både med levels, magiska föremål, besvärjelser osv i alla fall på ett helt abstrakt sätt. Och sedan finns det lite svängrum för ett fåtal taktiska val. Här blir dock rp snarare statister som just en i mängden av trupperna och vad som händer dessa på slagfältet täcks egentligen inte av reglerna om man inte själv väljer låta dem slåss i individuella strider på slagfältet och det vore svårkalkylerat vad detta har matematiskt för effekter över resten av slaget.
Går det att göra intressanta rollspelsfältslag egentligen som alltså inte bara i så fall fokuserar med kamerablick på rollpersonernas förehavanden? Sedan är ju de flesta typiska rollspel extremt träiga i stora strider vilket gör att bara fokuset på rp under en storstrid med vanliga regler är enligt mig ytterst tråkigt. I vissa specifika äventyr finns det ibland en sorts berättelsemål som rp kan uppfylla i eller innan striden som kan ha en del effekt som en del av narrativet och det något sådant, fast systematiserat vore vore tufft. Har för mig att i Snösaga(har inte läst) finns ett system för sådana saker och i det gamla DoD äventyret Enhörningen&Drakormen(eller var det så det hette?) från Ereb Altor boxen så kulminerar handlingen i ett fältslag och de delmål rp uppfyllt hjälper till att avgöra utgången speltekniskt.
Men finns det några rollspel som är designade för att också kunna hantera fältslag på ett intressant sätt och inte allt för matematiskt sifferbollande som en del av regelsystemet?
Jag är inte bekant med allt för många utrikiska spelsystem så har ingen stor koll på hur detta hanteras i vida världen. De jag kan komma på är exempelvis Eon som har ett (enligt mitt tycke väldigt invecklat) system för armestrider och belägringar och även DoD91(Krigarens Handbok) och DoD Gigant varav inga är särskilt tillfredsställande då de följer mallen att det som händer rollpersonerna på slagfältet och vad som händer ur strategens höga perspektiv har inget med varandra att göra: slå för denna runda vilken typ fiende du möter...japp han dog...slå igen... Om man för noggranna kalkyler och höftar grovt så kan man iof till sist få slut på fiender beroende på hur många fienderna förlorar per fältrunda och avgör hur många gånger till rp måste slåss individuellt men inte mycket mer(kan tillägga att jag inte har erfarenhet av Eons masstridssystem i praktiken så väl insatta Eon-fantaster får gärna rätta mig eller utveckla). Inte heller hur striden i övrigt påverkar rp känns också som det saknas. Sedan är det väldigt svårt att avgöra vad olika typer av fantasyvarelser egentligen skulle ha för fördelar på slagfältet. Ovan nämnda exempel är även extremt tidskrävande, inte särskilt narrativt, actionfyllt eller roligt mest matematiska lekar med miniräknare x-antal individuella pingpong strider. Och vad som händer om fem hydror, en bataljon frostjättar med köldaura, 1000 bärsärkartroll ,tre dussin gripar och en klase krigsmaskiner typ ballista eller katapulter används på fältet...tja de spricker rätt mycket då dessas fördelar på fältet helt enkelt inte är lätt applicera dessa på slagfältet utom kanske typ trollen yxas till att de får gå som tungt kavalleri eller något.
Sedan finns det alltid en uppsjö spel som "låtsas" gällande fältslag i speltermer. Då alltså med massa färdigheter relaterade till masstrid men egentligen bara är rent estetiskt. Exempelvis så kan det mycket väl finnas färdigheter såsom typ Taktik, Artillerist, Strateg, Krigsföring osv osv men väldigt sällan för vad dessa regelmässigt kommer till användning för i ett större fältslag som vore omöjligt att täcka med vanliga regler. Säg att man gör en Artillerist i ett spel såsom Götterdämereung eller En Garde! så är ju regeltekniskt sett denne lika värdelös i ett 1700-tals fältslag med kanoner som någon annan då det inte finns några regler för att ens hantera en sådan situation (utan att höfta till helt själv alltså) eller: "du blir placerad vid ett batteri kanoner...." fast utan att göra någon regelteknisk nytta och kanske rulla för: "du skötte dig bra/dåligt". Eller i det här fallet DoDT som trotts min välvillighet mot spelet är väldigt falskt när det kommer till denna biten. Det finns färdighet som heter Skötsel:Krig och en klase fördjupningar som ger bonusar eller förmåga att bygga fältläger, föra fram trupper i terräng, leda stora och små styrkor men det finns inga regler för hur detta går till! Alltså bara något rent estetiskt påklistrat då det inte finns någon spelteknisk fördel att som fältherre välja sådana grejer då allt ändå handlar om SL´s godtyckande (och utan några egentliga riktlinjer till SL heller för den delen).
Fördel borde man kanske ha som Warhammer spelare. Spelar man både rollspelen och figurspelen kan man ju bara slänga fram en figur strid och antagligen rätt lätt passa ut sina rollpersoner på slagfältet som del i någon trupp eller kanske ensam hjälte(jag kanske inte ska ta ton allt för mycket i frågan då jag inte spelar något Warhammer men det låter tämligen smidigt eller i alla fall roligare än helt abstrakta matematiklekar).
Dock så finns det ett rollspel jag stött på som på ett hyfsat sätt gestaltar masstrid på ett rätt schysst och på rätt lagom abstrakt sätt även om det blir en massa räknande här också. D&D BECMI ("Mentzer edition"). Trupperna är baserade på hitdice, graderingar mellan olika speciella förmågor som ger bonus (alltså typ på en Beholder i striden så räknar man abstrakt i alla fall med dennes hitpoints, förmåga att förstena och annan ögonmagi m.m) eller hur väldrillade/välutrustade trupperna är(även om detta kan te sig knepigt att avgöra). Hjältarna a.k.a rollpersonerna bidrar både med levels, magiska föremål, besvärjelser osv i alla fall på ett helt abstrakt sätt. Och sedan finns det lite svängrum för ett fåtal taktiska val. Här blir dock rp snarare statister som just en i mängden av trupperna och vad som händer dessa på slagfältet täcks egentligen inte av reglerna om man inte själv väljer låta dem slåss i individuella strider på slagfältet och det vore svårkalkylerat vad detta har matematiskt för effekter över resten av slaget.
Går det att göra intressanta rollspelsfältslag egentligen som alltså inte bara i så fall fokuserar med kamerablick på rollpersonernas förehavanden? Sedan är ju de flesta typiska rollspel extremt träiga i stora strider vilket gör att bara fokuset på rp under en storstrid med vanliga regler är enligt mig ytterst tråkigt. I vissa specifika äventyr finns det ibland en sorts berättelsemål som rp kan uppfylla i eller innan striden som kan ha en del effekt som en del av narrativet och det något sådant, fast systematiserat vore vore tufft. Har för mig att i Snösaga(har inte läst) finns ett system för sådana saker och i det gamla DoD äventyret Enhörningen&Drakormen(eller var det så det hette?) från Ereb Altor boxen så kulminerar handlingen i ett fältslag och de delmål rp uppfyllt hjälper till att avgöra utgången speltekniskt.
Men finns det några rollspel som är designade för att också kunna hantera fältslag på ett intressant sätt och inte allt för matematiskt sifferbollande som en del av regelsystemet?
