Solklart en av de bästa filmer som har gjorts; den är inte bara gjord i väldigt teatralisk form, den är dessutom väldigt symbolisk...
Det hände att somliga beklagade sig över exempelvis 13-14-talsrustningarna, vilket från Boormans sida användes för att visa riddarnas uppgång och fall (lägg märke till lystern i rustningarna som börjar solkiga, svarta och bruna, går över till skinande stålglans vid Lancelots ankomst, för att sedan återgå till glanslöshet).
För övrigt har de klassiska musikpassagerna fogats in tämligen väl; "Siegfrieds funeral music" vid arthurs död, "Parsifal" när Percival löser gralgåtan, etc.
För övrigt är "Le morte d'Arthur" (som Boorman mestadels utgår ifrån) ca 938 sidor lång (i min upplaga), och innehåller så många historier att det skulle räcka till en synnerligen lång serie.