Nekromanti Rollspel.nu's filmklubb 2013 v11

[DeBracy]

Prins Valiant (1954)

Igår såg jag en film. Jag vet inte riktigt vilka adjektiv jag skulle kunna lägga till i beskrivningen av Prins Valiant från 1954 utöver det. Det var lite överväldigande på något sätt.

Det är orkestermusik, spektakulära mustascher och technicolor för allt vad tejpen håller (ja, den var på VHS!).

Den här filmen är sevärd bara för den bisarra mängd hornprydda hjälmar på vikingarna och för James Masons insats, men har så mycket mer att erbjuda. Helknasiga svärd till exempel!

Väl spenderad tid, jag ger den 4 riddarluggar av 5.

 

[wilper]

Total Recall (2012)

Jag såg remaken på Total Recall, http://www.imdb.com/title/tt1386703/

Grundplotten är typ samma som i orginalet, och man har en hel del vinkar till orginalet i detaljer och scener. Vidare har filmen riktigt snygga specialeffekter.

Men är den bra? Har man sett orginalet har man sett den här IMO. För att få storyn är det ingen större poäng att se den nya framför den gamla. Effektmässigt var den första en revolution när den kom, den nya är som jänkarnas actionfilmer är mest. Jag fick rätt mycket Minority Report-vibbar av fotot.

Men den nya filmen har en ruskigt cool feature, scenografin. Om man drägglade över framtidsvisionen i Blade Runner kan man slappna av, titta på bilderna och låta historien bli en bisak, och få en helt ok filmupplevelse.

För mig var filmen en 3:a, helt ok, men jag kommer nog att ha glömt bort den om ett halvår. Har du inte sett orginalet skulle du kanske kunna tänkas ge den här en 4.

Om du velar mellan att se nya eller gamla, välj mellan Blade Runner eller 80-talesestetik. I övrigt är de rätt lika.

Fast Sharon Stone lyser klarare i sin tolkning än Kate Beckinsale som gör samma roll i den nya.

 

[Enhörning]

Re: Total Recall (2012)

Jag såg samma film som den skäggiga, förvirrade mannen som studerar himlen. Detta i hopp om att få ryggkli av den förvirrade mannen, något som det blev en distinkt brist på. Så minuspoäng för det.

Filmen började med en massa blinkande, irriterande och migränframkallande ljus, så det blev bara några ögonblicks tittande, men jag gissar på att huvudpersonerna skulle fly från ett fängelse med hjälp av deras listiga plan: Uppehålla skurkarna med ett plötsligt disco.

Iallafall, filmen utspelade sig i en framtid där arkitekterna hade blivit (ännu mer) galna och den som hade flest lampor när hon dör vinner en biobiljett.
Sen blev det lite explosioner och slagsmål för varför inte.
Tydligen fanns det gubbar som var både skurkar och hjältar, men de såg allihop likadana ut, men det gjorde inte så mycket, för de dog rätt snabbt så ingen idé att holla koll på vem som var vem. Det var bara att se om huvudpersonen blev ledsen eller glad när hjälten/skurken dog.
Det fanns bara två tanter, så inte någon svårighet där inte.

Sen skulle de försöka besegra kungen av gubbarna. Som för övrigt hade en massa robotar, pluspoäng för det.

Apropå saker, varför fanns det fortfarande papperspengar i framtiden, och dessutom jättefula sådana?

Mer explosioner och slagsmål, sen vann hjältarna (tror jag). Prinsen fick prinsessan och halva kungariket och så vidare.

Betyg: Norsk fisksoppa med saffran.

 

[Übereil]

Jag har sett Who Framed Roger Rabbit, som utspelar sig i Hollywood precis efter andra världskriget och är en blandning mellan noir och Lonely Toons tecknad film. Tony Valiant är en nedsupen privatsnok som har dåligt med pengar som tar ett jobb för en filmstudio. Bakgrunden är att en av studions stjärnor, som är en toon vid namn Roger Rabbit, inte klarar av att arbeta eftersom han oroar sig för att förlora sin fru, Jessica Rabbit, som är sångerska. Jobbet är, om jag minns rätt, att få fram bevis på att hon är otrogen så Roger kan glömma henne. Jag kan ha fått det om bakfoten. Tony verkar mest bry sig om att han får betalt ändå, han vill egentligen inte jobba med Toons och bryr sig inte om hurvida det går bra för dem eller inte, bara han slipper ha med dem att göra. Uppenbarligen dödade en toon hans bror.

Så han går på klubb, tittar på Jessica som är en tecknad femme fatale (Tony tycker det känns konstigt att hon är gift med en knasig och nervig kanin med tanke på att hon borde kunna gifta sig med vem som helst). Efteråt spionerar han på henne och får bilderna han vill ha, går till studion och får sina pengar. Sen visas bilderna för Roger som blir helt utom sig. Dagen efter hittas mannen som träffade Jessica död, träffad i huvudet av ett toonkassaskåp, och det är ju uppenbart att det var Roger som gjorde det.

Fast Tony får skäl att tvivla - det saknades uppenbarligen ett testamente, men han kan se på bilderna han tog att personen hade det på sig. Samtidigt dyker Roger upp i Tonys lägenhet. Tony bestämmer sig för att försöka rentvå Roger. Trots att Roger driver honom till vansinne.

Filmen är, av uppenbara skäl, en komedi. Det är strösslat med tecknade karaktärer som beter sig som tecknade karaktärer beter sig i tecknade serier för barn a la tidig Disney (Musse, Kalle Anka och gänget) och dylika. Därmed är det mycket humor som bygger på karaktäer som beter sig bisart och även mycket humor som går ut på att folk utsätts för stora mängder cartoon-våld. Det här tyckte jag blev lite tjatigt från och till, även om resan till Toon Town var en av filmens höjdpunkter. Historien är inte precis intellektuellt stimulerande men håller i alla fall ihop. Det dras en del riktigt roliga skämt (Jessica Rabbit hade de två bästa).

Jag ger filmen 2 av 5. Får man tillfälle att se den så får man träna sitt barnasinne lite samt ett par skratt.

Übereil

 

[GnomviD]

Re: Total Recall (2012)

Jag såg samma film som den skäggiga, förvirrade mannen som studerar himlen. Detta i hopp om att få ryggkli av den förvirrade mannen, något som det blev en distinkt brist på. Så minuspoäng för det.

(Jag undviker att citera hela inlägget av utrymmesskäl, men mina kommentarer gäller för allt som står däri.)

 

[anth]

Är lite stressad så det blir en kort recension.

Undercover Blues (1993)

Handling: Jane Blue (Kathleen Turner) och Jeff Blue (Dennis Quaid), ett föräldraledigt par firar sin ledighet med sin 11 månader gamla dotter i New Orleans. Ganska snart märks det att det här inte är ett vanligt par. Varje gång någon frågar dem vad de har för jobb nämner de olika yrken, och när Jeff är ute på en liten kvällspromenad med deras lilla dotter råkar han ut för en rånare, Muerte - som åker på storstryk.
Det visar sig snart att paret Blue är hemliga agenter (och antagligen specialister på "wet work", men de går inte in på det för det är "hemligt"). De övertalas av deras arbetsgivare att göra ett jobb i New Orleans fastän de är föräldralediga - vilket betyder att deras lilla barn får vara med om mer saker än de flesta vuxna skulle drömma mardrömmar om. Deras uppdrag är att fånga en galen tjeckisk vapenhandlare.

Omdömme: det här är en underhållande actionkomedi som jag gärna rekommenderar. De två huvudpersonerna, Jeff och Jane, är överlägsna både kriminella och poliser i New Orleans och mycket av humorn i filmen kommer från när de leker och har kul med de lokala elementen. Framför allt småskurken Muerte råkar illa ut - eftersom han inte inser att han gett sig ut på för djupt vatten och vägrar ge upp.
Här är ett youtubeklipp med Muerte:

<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/PwBv2ZSJc5w"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/PwBv2ZSJc5w" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>

Betyg: på en skala mellan och .

 

[God45]

Jag har sett Operation Endgame. Jag har sett den tidigare men den är värd att se om. Det är en komedi som handlar om en grupp spioner och hemliga agenter som blir inlåsta på vad som mer eller mindre är ett standard kontor fast i en bunker långt under jorden som kommer fyllas med napalm och döda dem alla om inte vissa mål uppfylls.

Filmens händelser komenteras också av två övervakare som sitter i ett kontor någon helt annanstans och övervakar allt som händer utan att kunna lägga sig i. Deras kommentarer är helt briljanta och nog det bästa med filmen. Ett exempel är när en av de kvinnliga agenterna hackar en av de andra till döds och en av dem säger "Are you getting a little turned on by this?" möts av att den andre kräks och säger "Me neither".

Filmen är fylld med enormt underhållande svart humor, trevligt ultravåld och bra dialog. Tyvärr är den faktiska handlingen inte lika bra men det kan man förlåta.

4/5

Gillar du det här klippet kommer du gilla resten av scenen.

<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/eXz_CyqXcpU"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/eXz_CyqXcpU" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>

Bechdel test: Öhhhh...... Ja, den uppfyller alla kraven. Enda problemet är att ALLA karaktärer har kodnamn (agent film) och vi får veta väldigt få av deras riktiga namn. Så om namngivna karaktärer gälls även om de bara har kodnamn så klarar den sig galant.

 

[Ithaqua]

Angel's dance

Veckans lönnmord:

Angel's dance , 1999

Regissör: David L Corley

Skådespelare: James Belushi, Sheryl Lee, Kyle Chandler, Jon Polito

Atmosfären i den här trevliga lilla historien pendlar någonstans emellan drama och komedi, företrädesvis och helt naturligt åt det mer morbida hållet...

Handling: Under en helt vanlig arbetsdag, dvs ett mord på en alldeles för talför revisor, blir familjen Lobruttos hitman överkörd av en väl tilltagen bil. Han dör, inte helt oväntat, och "Uncle Vinnie" (Jon Polito) utser så en efterföljare till den förolyckade: Tony Greco (Kyle Chandler). Först måste han dock finslipa sina talanger, eller ja, snarare visa att han klarar av yrket i över huvudtaget, hos den legendariske lönnmördaren Steve Rosselini, aka "The rose" (James Belushi).

Rosselini är en lönnfet, filosofisk slusk som mer än någonting annat påminner om en excentrisk zenmästare, snarare än en dråpare, ehuru skenet bedrar något. Efter en tids övning blir ett namn utvalt på måfå från telefonkatalogen medelst Tony's kastade kniv; detta offer symboliserar enligt Rosselini hans kapacitet att mörda vem som helst. Namnet är Angel Chaste (Sheryl Lee).

Tyvärr får ni nöja er med en trailer, vars valhänta klippning och musik gör sitt bästa för att transportera eder tillbaka till 80-talet, ity att sökning på Angel's dance på youtube är nästintill likvärdigt med att söka efter en grupp som exempelvis New music. Hopeless, that is:

Back to the eighties

Om man fann Rosselini något kufisk är detta dock intet mot Angel Chaste. Hobbies: leka med sin plastdocka och låtsas att det är sitt barn, kåta upp katolska präster i biktstolen, ta bilder på uppsminkade lik och sätta upp dem på väggen (hon är begravningsentrepenör).

Tony har ingen lätt uppgift. Dessutom är hon bra på att låta bli att dö; så småningom inser Angel att hon är en måltavla för lönnmördare, och bestämmer sig för att ge tillbaka med samma mynt. Eller som Rosselini säger med illa dold beundran i stämman: "she's a natural..."

Angel's dance syftar på Rosselinis kommentar "she has begun her death dance". Men det är inte hon som dör...

Spoiler

Filmen slutar med att alla utom Angel och rosselini dör, och hon tar något oväntat Tony's plats som lärling...

Angel's dance får 6.5 av 10.

 

[Ithaqua]

Re: Prins Valiant (1954)

Den här filmen är sevärd bara för den bisarra mängd hornprydda hjälmar på vikingarna och för James Masons insats, men har så mycket mer att erbjuda. Helknasiga svärd till exempel!

Väl spenderad tid, jag ger den 4 riddarluggar av 5.

Länge velat se den här versionen; tittade på en trailer, och man ser ju helt klart att de ansträngt sig för att göra nästintill en karbonkopia på serien! *s* Därav de lustiga hornprydda hjälmarna, tex:

En äkta viking...

 

[Ithaqua]

"Oh, hi Morty..." *Asg*

 

[Sodivra]

9

Martin Landau var snygg som en nyslipad knivsegg i North by Northwest, a la Rising, så jag kollade vilka filmer han mer hade varit med i. Den här animerade filmen från 2009 poppade upp. Landau spelar #2, den nyfikna uppfinnaren. Elijah Wood spelar #9 och Tim Burton producerar. Vad kan gå fel?

En tygdocka/automat vaknar över sin döda makare och ger sig ut i en sönderkrigad värld. Inga människor lever längre, de enda som återstår är hans docksyskon.

Kändes legit otäck/spännande emellanåt, på ett bra sätt! Det här skulle jag absolut kunna sätta i händerna på mina barn, känns som välgjord i sin genre.

Karaktärerna är platta, men sköna. Jag älskar råskinnet #8s magnet och ledaren #2 är underbart förutsägbar, alltid grinig och feg.

Handlingen känns lite vek så här i efterhand. Varför skulle #9 sätta in gizmon i maskinen till att börja med? Känns som dockorna dör lite väl lättvindigt, kanske.

Visuellt är den görskön. Så... Börja med att se trailern, eller kortfilmen den är baserad på?

Rollspelstips:
Robotpostapokalyps
Puppetland
Bechdel: En kvinnlig karaktär. Tvillingarna av okänt kön och inga repliker.

★★★½