Så var det dags för veckans Bond-film,
Licence to Kill.
<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/Ju_by-sC79c"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/Ju_by-sC79c" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>
Timothy Dalton är tillbaks i sitt andra försök som James Bond, där han är på väg till bröllopet för Felix Leiter #5 (
David Hedison, som spelade Felix i Live and Let Die i 1973). Men då får DEA reda på att drogbaronen Franz Sanchez (
Robert Davi) är i Key West, och kustvakten hämtar upp Bond och Leiter, som medelst en klase pangpang och luftakrobatik får den fule fisken på kroken, innan de hoppar fallskärm till bröllopet.
En titelsekvens senare, framförd av
Gladys Knight och med de vanliga silhuetterna av nakna damer, så flyr Sanchez med hjälp av två miljoner bucks och ett par dykare. Därefter norpar han Leiter, har ihjäl Leiters nya fru och matar sedan Leiters arm och ben till hajar.
Bond tar det en smula personligt och börjar jaga Sanchez. I herr Milton Krests fiskforskningslabb hittar han en ledtråd i form av en miniubåt och en nejlika. Så nattetid smyger han in och hittar en klase knark bland maskarna som man matar fisk med. Bond blir upptäckt och en fajt senare kommer han på mannen som Sanchez köpte med två megapesos och matar hajarna med honom.
Att ta saker personligt är inte direkt professionellt, så Bond säger upp sig och börjar sedan gå bärsärk. Han börjar på Milton Krests båt där han hittar en smiskad älskarinna, en klase skurkar som tas av daga och en stor klase knark som han sprider för vågorna. Sen åker han barfotavattenskidor efter ett flygplan och snor det tillsammans med betalningen för knarket fem megabucks.
Bond återvänder till Leiters hem och kikar på det fantastiska nya mediet CD-ROM som pekar ut CIA-agenten Pam Bouvier (
Carey Lowell) i Bimini. På Bimini blir det barslagsmål och Bouvier och Bond slår sina påsar ihop för att gå efter Sanchez och drar iväg till Republiken Isthmus, en slumpvist vald bananrepublik som Sanchez mer eller mindre äger. Han låtsas vara lönnmördare som letar efter jobb, och får besök av sin "farbror" Q som är på semester.
Bond försöker mörda Sanchez medelst tandkräm och prickskyttekamera, men blir påhoppad av ninjas som egentligen kommer från Hong Kongs narkotikapolis. Precis när Bond ska drogas och skeppas tillbaka till England så hoppar Sanchez pojkar på ninjorna och skjuter skiten ur dem med kanon. Bond får åtnjuta Sanchez gästfrihet och hittar på en historia om att Krest betalt ninjorna för att döda honom. Således smiter Bond och gömmer sina fem megabucks i Milton Krests dykarsjukekammare. Det gör Sanchez skitarg, så Sanchez gör sig av med Krest.
Nu när Sanchez tror att Bond är pålitlig så visar han hur man smugglar kokain - man löser upp det i bensin och fraktar in under näsan på tullen. Sen blir Bond avslöjad och helvetet bryter lös. Efter en dödsfälla, en eld, en massa explosioner, en biljakt, en flygjakt, lastbilsdödsstunts, en homage till Stephen Spielbergs
Duellen, tvåhjulskörning med långtradare, stinger-missil med exploderande tankbil, insektsmedelbombning, fler exploderande tankbilar, världens fejkigaste bakhjulsstegring med lastbil, och en långtradarjakt så försöker Sanchez göra slut på Bond med machete, men Bond har en tändare som han fick av herr och fru Leiter och Sanchez är dränkt i bensin.
Snuttegull. Eftertexter. Hälsoministern varnar för att rökning är skadligt för hälsan. The end.
---
Licence to Kill har inte lånat sin titel från någon Bond-historia. Det är också en ganska otypisk Bond-historia eftersom den inte handlar om öst mot väst eller onda skurkorganisationer som försöker utpressa världen, utan är en blodig och personlig vendetta. Sovjet har slutat att vara världens farligaste land i och med kamrat Gorbatjov, men däremot har USA startat sitt krig mot knarket. Därmed blir den här ståryn rätt passande.
Däremot är storyn inte enkel och skriven på näsan. Tvärtom tar den lite plats att sammanfatta, och det tycker jag om.
Vi ser inte mycket av M (
Robert Brown) eller Moneypenny II (
Caroline Bliss), men desto mer av Q (
Desmond Llewelyn) . Felix Leiter V är tillbaka, som sagt.
Det är en bra mycket mörkare Bond vi ser i den här. Bond är nästan neurotisk i sin hämndlystnad, vilket vi sällan har sett tidigare. Även om han har stuckit iväg utan tillåtelse förut så har han aldrig varit så här manisk.
Sanchez (
Robert Davi) är en rätt ordinär sadistisk knarkbaron. Kul och dekadent men på det stora hela vad man förväntar sig av ett sådant as på film, om än kanske en aning mer teatraliskt eftersom det är en Bond-film. Men jämfört med Bond är han faktiskt rätt blek - Bonds maniska ondska visar så övertydligt att ondska egentligen är en fråga om perspektiv. Oavsett hur många CIA-agenter som Sanchez matar hajar med, eller hur många flickvänner som han piskar sönder, så är Bond nästan läskigare.
Filmen har lite greenscreen istället för back projection, men det mesta är vanliga hederliga fysiska effekter i kameran. Stunts är det i massor, så det är nästan löjligt. Snyggast är kickerns helikopter/flygplan-stunt, och fallskärmshoppet till bröllopet är världens bästa kicker-avslut. Men sen kommer en massa dykande, hoppande på lastbilar, och löjligt mycket bensinexplosioner om än motiverade. Men så har vi den stegrande lastbilen... som förmodligen är världens fejkigaste bilstegring nånsin. Den funkar bara inte. Inte så att det inte är en riktig lastbil som gör det, utan för att det syns att det är en hydraulisk arm som lyfter lastbilen istället för farten.
Musiken är det Michael Kamen som står för, och det är väl inte ett av hans bästa, men det duger. Gladys Knight har en helt fantastisk röst i titelsången, som får ses som en av de bättre titelsångerna (även om For Your Eyes Only fortfarande är min favorit).
---
Bond är tillbaka nästa vecka i
Goldeneye.
