Nekromanti Rollspel.nu's filmklubb 2013 v35

[krank]

Ny vecka!

Riktlinjer för filmklubben:

1) Tanken är att du ska se minst en film i veckan. Du måste inte, men det är grundtanken.
2) Det behöver inte vara samma film som nån annan, men det får vara det.
3) När du ser en film, skriv något om den. Svara på det här inlägget, och skriv titeln i fetstil.
4) Undvik att skriva om samma film fler än en gång.
5) Du måste inte skriva långt, men skriv om den var bra eller dålig, kanske nån rad om varför. Man FÅR skriva längre.
6) Sätt gärna ett betyg, men du måste inte. Dina betyg måste inte vara konsekventa. Här har du ett exempel på betygsystem du kan använda om du vill.
7) Du har på dig fram till natten mellan söndag och måndag. Ser du en film efter det, hör den till efterkommande vecka.
8 ) Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Personer som varit med tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET.

Om jag missat någon, säg till! Eller kryssa in er själva.

I kalkylbladets andra flik kan man föra in sina betyg också, om man vill. Hittills är det bara jag som gjort det, men ni är välkomna.

Teman och gemensamt tittande
En del av oss gillar att ha teman i vårt tittande; tidigare har till exempel jag och Krille tittat på alla James Bondfilmer, en i veckan. Vill man deklarera ett tema är det inte svårare än att göra det i ett svar någonstans i en sådan här veckotråd. Om andra hänger på är det kul, om inte så hindrar inget att du fortsätter själv.

Ibland kan det vara kul att se film tillsammans. Om du vill bjuda in andra att se samma film som dig den här veckan, skriv gärna en rad om det!

 

[krank]

Jag fortsätter för egen del på mitt Polisskolantema och har just sett Police Academy 3: Back in training.

Jag ser hur de tänkte. Tredje filmen handlar nämligen om att de tappat ännu en av skådisarna från originaluppsättningen (Fackler) och därmed behöver fylla på - med nya rekryter! Alltså kokar vi ihop en historia där den slemme rövslickaren Mauser från förra filmen plötsligt har en egen rivaliserande polisskola, och där en av skolorna ska läggas ner av budgetskäl. Mauser skickar in två typer för att spionera och sabotera.

I grunden inte en dålig tanke, om än lite halvhjärtad. Det finns inte riktigt samma dynamik i plotten som i ettan eller tvåan.

Jag tycker heller inte illa om de nya rekryterna. Flera av dem är riktigt roliga, som Zed (som blivit reformerad sedan förra filmen) och hans tidigare mobb- och brottsoffer Sweetchuck. Förutom Zed och Sweetchuck återkommer också... Öh, Tackleberrys frus bror (?!) och Facklers fru.

Problemet är att det här blir en ganska tunn och dålig soppa. I vanlig ordning är det ju en serie sketcher sammanbundna av en ramhandling, men det sköts mycket sämre än tidigare. Ingen av de nya rekryterna får tillräckligt med screentime för att få utvecklas ordentligt. Istället får vi lite för många sketcher som går ut på att Tackleberry skjuter på saker. Det finns flera lovande, men det är nästan bara Zed och Sweetchuck som får någon intressant utveckling, och Facklers fru får aldrig vara så rolig som till exempel Hooks fick vara i ettan. Flera av kadetterna får man knappt namn på.

Så; premissen slarvas bort en aning. Sedan tycker jag att det är djupt osmakligt att ha en kadett som i princip är en ren rasistisk karikatyr av asiater; han börjar för fan filmen med att prata genom en guidebok och hela hans grej är att han 1) kan kampsport 2) gillar storväxta, storbystade kvinnor och 3) inte kan språket speciellt bra. Vafan.

Det är med andra ord inte alls lika mycket hjärta i den här filmen som i de tidigare. Istället för hjärta får vi en säkert tjugo minuter lång helt värdelös båtjakt.


Men var den rolig? Ja, jag skrattade ett gäng gånger. Inte lika rolig som tidigare filmer. Men tillräckligt rolig för att jag inte ska kunna förpassa den till en tvåa ("rekommendera folk att inte se").

BETYG: 3/5

 

[Rymdhamster]

Den här veckan har jag sett något riktigt speciellt. Nämligen the secret of NIMH.

Det här är en film jag såg när jag var väldigt, väldigt liten och tyckte var både jättespännande och jätteläskig. Jag hade under lång tid glömt bort den innan det poppade upp lite vaga minnesbilder, som hjälpsamma personer (Framför allt på det här forumet) hjälpte mig att identifiera som just den här filmen. Och nu fick jag slutligen tag på den och såg om den, och nog var det den alltid!

I den här filmen ser jag verkligen var min kärlek för mutant kommer ifrån, med dessa talande djur som lever som människor (typ) och slåss med svärd och grejer. Den är så klart inte lika bra och läskig som jag minns den. Skurkråttan exempelvis ser ju skitfånig ut, som en riktig karikatyr av en skurk. Vaktråttan som fru Brisby möter första gången hon besöker dem är däremot fortfarande läskig, så det är synd att den som ritade den inte ritade Jenner också.

Men den är fortfarande cool, och innehåller förvånansvärt mycket att tänka på. Till synnes är det ju en vision baserad på vetenskap, men nog tusan finns det lite magi som letar sig in i den här och var. Vilket jag älskar!

Däremot känns den väldigt, väldigt kort. Jag hade gärna sett betydligt mer uppbyggnad av motsättningarna, och kanske hur de faktiskt gjorde sitt stora uttåg. Men fortfarande är den rätt bra.

Betyg 3/5, det är möjligt att den egentligen förtjänar en 4:a, men jag blev så besviken på Jenner att jag just nu känner att en 3:a är vad den förtjänar.

 

[Krille]

Jag är rätt kär i musiken till Secret of NIMH. Ett riktigt urtypiskt Jerry Goldsmith-soundtrack.

 

[krank]

Jag kommer förresten att dra igång ett "Terminator"-tema i fyra veckor från och med... tja, om 1-2 veckor eller så. Lite beroende på när jag får hem film 1,3 och 4 som jag just beställt. Om nån är intresserad av att hänga med.

 

[krank]

Jag fortsätter tydligen också ett tema med filmer om virus, och har sett Outbreak från 1995, med Cuba Gooding Jr, Dustin Hoffman, Rene Russo, Morgan Freeman, Donald Sutherland och Kevin Spacey. Ganska stjärnspäckat alltså.

Själva grundplotten känns igen: Det kommer ett virus, och en liten grupp forskare försöker räkna ut vem som smittat vem, följa virusets väg tillbaks till smittkällan för att kunna hitta ett botemedel. Den här filmen är väldigt arketypisk här. Det som sticker ut skulle väl möjligen vara det militära fokuset, kanske.

Jag tycker att det här är en väldigt bra film, faktiskt. Alla skådisar gör ett riktigt bra jobb, grundplotten får lagom många förvecklingar och filmen använder väldigt snyggt berättande för att visa den närmast apokalyptiska känslan som uppstår när en smitta är lös i en liten stad och folk hindras från att åka därifrån. Flera små sidospår visar hur vanligt folk påverkas, samtidigt som Dustin Hoffman springer runt och bryter mot order och avtäcker konspirationer, Morgan Freeman är konfliktfylld och Donald Sutherland obehaglig.

Jag gillar att filmen inte framställer Sutherlands karaktär som genomond. Jag kan förstå hans agerande, hans prioriteringar. Mot slutet blir det lite för obehagligt för att sympatisera med, men hela avvägningen "en liten stad mot hela landet" tycker jag sköts rätt väl.

Filmen är också mycket snygg, frånsett någon liten datoranimering. Överlag är allting mest byggt på att ha en massa statister och, vad jag kunde se, riktiga fordon. Eller grymt snygga modeller. Vilket som. Allt kändes väldigt trovärdigt, och visuellt har filmen åldrats väldigt väl.

Skulle jag komma med en kritik mot filmen så vore det väl att den saknar lite kvinnoporträtt. Om den fixar Bechdel så missade jag det; bara en 2-3 kvinnor får namn och jag såg dem inte prata med varandra. Det blir också lite damsel-in-distress mot slutet, vilket väl inte heller är så snyggt.

Spoiler

Also: Att rädda livet på varandra eller att rädda världen tillsammans är ingen grund att bygga ett stabilt och långvarigt förhållande på. ffs.

Jag saknar också lite "efterspel"; även om det bara skötts med enkla texter som berättade vad som hände efteråt. Det kändes lite, lite rumphugget.

Jag har ett minne av att ha sett den här när den gick på bio, eller möjligen när den först kom på VHS. Osäkert vilket. Den håll väldigt bra.

Jag står och väger mellan att ge en lite svag femma eller en stark fyra. Jag tror det får bli en fyra den här gången, faktiskt.

BETYG: 4/5.

 

[Lukas]

Jag kommer förresten att dra igång ett "Terminator"-tema i fyra veckor från och med... tja, om 1-2 veckor eller så. Lite beroende på när jag får hem film 1,3 och 4 som jag just beställt. Om nån är intresserad av att hänga med.

Jag tror faktiskt jag skall ta och hänga på det är temat.
jag har inte sett första eller hela trean i en tittning så det är något jag borde göra.

//Lukas som gissar att han kommer vara mer negativ än Krank till filmerna

 

[Krille]

Jag kommer förresten att dra igång ett "Terminator"-tema i fyra veckor från och med... tja, om 1-2 veckor eller så. Lite beroende på när jag får hem film 1,3 och 4 som jag just beställt. Om nån är intresserad av att hänga med.

Tja, varför inte? Jag var lite sugen på att dra igång Harry Potter efter att jag är klar med Mad Max, men Terminator funkar lika bra.

 

[krank]

Jag har sett I Am Number Four.

Det är en inte-så-jättebra film om en ung man med superkrafter. Han är nummer fyra, och de tre första har redan dödats av de onda typerna som är ute efter dem av oklar anledning. Han kärar ner sig i en tjej och så blir allt jobbigt.

Alltså, jag vet inte. Det fanns liksom ingenting som riktigt engagerade mig här. Storyn var lite tunn och filmen lyckades ändå kännas enormt utdragen. Manuset var sisådär, skådespelet acceptabelt, effekterna helt OK. Men jag satt mest och väntade på att den skulle ta slut.

Hur stort intryck gjorde den på mig? Tja, tydligen hade jag glömt bort att jag sett den förut, så tydligen är det här inte en film som direkt engagerar mig.

Sämst är nog slutet.

Spoiler

Nummer sex dyker upp lite som gubben ur lådan. Även om hon visats ett par gånger först så kändes det krystat. Och varför blev mobbaren snäll i sista scenen helt plötsligt? I don't get it.

Filmen försöker vara det-är-jobbigt-att-vara-tonåring-framför-allt-med-superkrafter samtidigt som scifi-jakt-med-superkrafter. Ibland kan det funka. I den här filmen gjorde det inte det.

Bechdel... Typ två eller så namngivna tjejer (om "six" räknas som namn) men vad jag kunde se snackade de inte med varandra.

BETYG: 2/5

 

[Rymdhamster]

Jag hakar också på det här. Jag har ju alla fyra filmerna och det var ett tag jag såg dem.

 

[Jocke]

Jag har sett Kickass 2

Den var snygg, kompetent berättad och rolig. Pastellfärgat gladvåld när det är som bäst.

Hade den då något gemensamt med Kickass 1 eller serietidningarna? Inte så mycket, men med tanke på att Kickas 2 serien var både kasst ritad (den annars så kompetenta Romita Jr. har typ ritat med vänsterhanden) och trist så kan det ju vara en fördel.

Jag hade definitivt roligare med filmen än serien.
Men den biter sig inte fast.
Det som gör ettan till lysande är ju att det finns något mänskligt över karaktärerna, här är de renodlade seriefigurer.

Det skall inte gnällas i onödan, det här är den bästa filmen från i år jag har sett sen Spring Brakers.
Fyra rövsparkar av Fem möjliga.

 

[Krille]

Jag har sett Mad Max: Beyond Thunderdome.

<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/Uouqnng_Xro"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/Uouqnng_Xro" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>

Max (Mel Gibson) har inte längre en cool bil. Det tappade han bort i förra filmen. Istället kör han en kameldragen vagn, som snos av honom av Jedediah (Bruce Spencer, som spelade gyrokopterpiloten i förra filmen) och Jedediah Junior (Adam Cockburn) medelst flygmaskin. Max vill ha tillbaka sin vagn och hamnar i Bartertown som styrs av Aunty Entity (Tina Turner), som dealar med Max. Om Max har ihjäl Masterblaster (Angelo Rossitto och Paul Larsson) i en duell i Thunderdome så ska han få tillbaka sina grejjor. Men när Blaster-halvan av Masterblaster visar sig vara ett efterblivet barn så kräver Aunty sin rätt, "bust a deal, face the wheel", och Max skickas per lyckohjulets slump ut i vildmarken för att där döden dö.

Det gör han inte, utan hamnar i händerna hos en stam bestående av ättlingarna till överlevande från en kraschad Boeing 747, som är övertygade om att han är Kapten G L Walker som en gång vandrade iväg med de överlevande för att hitta reservdelar och laga flygplanet och sa åt barnen att vänta där.

Ungarna tror inte på Max när han säger att världen är kaputt och drar ändå, och Max får jaga efter dem och hinner ikapp dem i utkanten av Bartertown. De smyger in, hämtar Master, och drar iväg per Bartertowns metanraffinaderi-lastbil längs med järnvägen, jagade av Auntys bilkavalleri. En vild biljakt senare hamnar de av en slump hos Jedediah, och Max övertygar Jedediah att rädda barnen. Max måste stanna på marken eftersom planet är för tungt och för att köpa några meter startbana till. Planet flyger iväg, Aunty låter bli att ha ihjäl Max, barnen hittar Sydney och bosätter sig i ruinerna. Barnens ledare Savannah (Helen Buday) fortsätter att berätta om vad som hände.

---

Jag hade faktiskt inte sett Thunderdome förut, så det här var första gången. Jag hade inga direkta förväntningar på den, lustigt nog.

Men jag hade tråkigt.

Thunderdome kan inte bestämma sig om den är en ungdomsmatiné-äventyrsfilm eller en hård postapokalyps-rulle, och misslyckas rätt hårt med båda.

Filmen får inte heller upp farten riktigt, eftersom så fort ångan kommer upp så pyser den ut genom att Max kastas in i en helt ny situation som måste byggas upp med exposition och investeringar, och till slut så blir man bara trött. Och övergången mellan de olika akterna är hela tiden väldigt mycket deus ex machina.

Åsså har vi Max. Max är på något sätt inte en huvudperson. Han är en flipperspelskula, som bara skickas från bumper till bumper och gör över huvud taget ingenting utom att slåss, grymta och antingen se förvirrad ut eller se hård ut. Vi får aldrig något egentligt skäl till att gilla honom, utom möjligen att han är så hård att det tar honom en minut eller så att avväpna sig i Bartertown, vilket är lite småkul. Men ... nä. Han har ingen karaktärsutveckling, han är aldrig drivande, och mest är han tråkig.

---

Jag hittade de här filmerna i en cool "bensindunksutgåva" på bluray, det vill säga tre filmer i ett normalt fodral, instoppat i en plåtcontainer som är gjord för att vagt påminna om en bensindunk. Plåten kan hejjans lätt bockas i transporten, vilket hände min burk.

Skivorna har föredömligt lite gruff. Det finns två antipiratvarningstills från FBI, men inga trailers och inga "You wouldn't steal a car"-spots. Menyerna är tydliga och enkla.

Däremot är filmernas tekniska kvalitet rätt undermåliga. Ljudet är i bästa fall uppmixade, och filmöverföringen är grynig och inte ett dugg efterbehandlad, och ser helt enkelt åldrad ut.

De två första filmerna är filmhistoriska vändpunkter, så de bör man ha sett, men Thunderdome... nä, skippa den.

 

[krank]

Jag har sett Ocean's Eleven för första gången på... öh, ja, eventuellt typ tio år eller så.

Den handlar om Danny Ocean som plockar ihop ett gäng tjuvar med olika specialiteter för att råna alla pengarna som finns i ett valv i Vegas. Pengarna kommer från tre kasinon som drivs av en snubbe som numera boinkar Oceans exfru.

Det är en rätt skoj heistfilm. En av de första heistfilmer jag såg, dessutom. Eller minns att jag såg. Anyways. Den har bra skådisar, en skön twist som jag såhär andra gången inte kan fatta att jag inte såg första gången, och bra musik och dramaturgi.

Det som är dåligt är att detta är en ofattbar jäkla korvfest. Det finns exakt en namngiven kvinna såvitt jag kan se, och det är exfrun. Som mer är något mer Ocean måste stjäla än en riktig tredimensionell person. I slutet omtalas hon till och med, om än skämtsamt, som hans "property". Men ja. Obra. De hade kunnat ha ett par tjejer med bland de ELVA personer som skulle göra stöten.

BETYG: 4/5

 

[krank]

men Thunderdome... nä, skippa den.

Medhåll. Först kommer två hårda vuxenfilmer som utspelar sig i postapokalyps, sedan kommer någon form av disneyfilm som omgående fylls av barn och sentimentalitet. Borta är brutalt våld, istället bara... äh.

När jag såg Mad Max-trilogin för ett par år sedan var det första gången jag såg ettan och tvåan. De gillade jag. Trean bryter av extremt mycket, kändes det som. Trist!

 

[Robban]

Jag har sett på Legenden: Mörkrets Härskare (eller på engelska Legend) med Tom Cruise och Tim Curry. Regisserandet gjorde Ridley Scott, och det märks. Bilderna är snygga och det känns lite mer som snubben som gjorde Alien än snubben som var involverad i Prometheus.

Nåväl. Tom Cruise är nån skogsvarelse (enligt baksidan) som är kär i en prinsessa. Prinsessan i fråga är så sjuuuukt sockersöt så man mår nästan lite illa och befarar diabetes. Nåväl, prinsessan råkar göra så att den näst sista enhörningen förlorar sitt horn och världen riskeras kastas ner i evigt mörker. Det är upp till Cruise att fixa biffen.

Vilken berättelse! Det här är klassisk fantasyrulle, och den är görbra gjord. Den är lite väl sockersöt i början, men genomlider man det blir det en mörk och härlig rulle. Tim Curry är sjukt bra som "Darkness", och rekvisita och allt är top notch. Det enda som drar ner betyget en smula är väl just början. Den är *för* sockersöt alltså.

Men likväl. Även solen har sina fläckar. Fem onda gobliner av fem.

 

[krank]

Jag har sett Ocean's Twelve, eftersom jag gillade den första.

I den andra är snubben de rånade i första filmen ute efter dem och de måste iväg och göra stötar i europa för att få ihop pengarna.

Bra saker: Det märktes att skådisarna hade roligt och att de trots allt var proffs. Väl valda kameravinklar. Musiken funkade.


Däremot... Vad fan är det här? Första filmen var en heistfilm. Andra filmen är en löst sammanhållen hög sketcher eller improövningar inspirerade av heistfilmstemat. Första filmen var SL som hade förberett ett schysst öppet problem och spelarna som hittade lösningar. Andra filmen var en hoper story now:are som var mer upptagna med att "sätta scener" mellan sina karaktärer, och så hittade de på hur allt hängde ihop i efterhand.

Så. Den här filmen var sjukt hattig, saknade röd tråd, och var raka motsatsen till den väldigt tighta ettan. Och jag menar... Att låta Julia Roberts' karaktär låtsas vara Julia Roberts för att de liknar varandra? Låta Bruce Willis spela Bruce Willis? Hela den delen var inte bara förvirrande, utan också rätt pinsam.

Alltså; det är inte för att jag "inte hängde med" som jag tycker filmen var hattig och förvirrande. Jag hängde med. Men den var jävligt hattigt och jävligt förvirrande. Den kändes som tre timmar lång. Minst.

Jag har hört ett citat, som jag tyvärr inte hittar nu, där kärnan är typ såhär: "Om kvaliteten på en film avgörs av hur kul de som gjorde den hade, så skulle Cannonball Run II vara världens bästa film".

BETYG: 2/5. Hade inte skådisarna varit proffs hade det blivit en etta.

 

[Krille]

Jag har sett One-Eyed Monster!

<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/xok_rlNoZ4o"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/xok_rlNoZ4o" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>

En liten grupp skådespelare med tillhörande filmteam tar sig upp till en stuga i bergen för att spela in en... tja, porrfilm. Gruppen består av veteranerna Ron Jeremy (Ron Jeremy) och Veronica Hart (Veronica Hart), nykomlingarna Rock (Johnny Lee), Angel (Carmen Hart), Wanda (Jenny Guy) och Lance (Bart Fletcher), samt regissör/producent Jim (Jeff Denton), kamerakillen Jonah (Jason Graham) el- och ljudkillen T.J. (Caleb Mayo) och scriptan/make-up-tjejen Laura (Amber Benson).

Under en paus i inspelningen av porrfilmens första scen går Ron går ut för att slå en drill. Han träffas av en mystisk ljusstråle från himlen och kollapsar. Jonah hjälper honom på fötter och tar in honom för att fortsätta scenen med Veronica. Mitt under scenen spårar Ron ut och går in i sexans växel, och gänget måste dra bort honom från Veronica som kollapsar av blödningar. Även Ron säckar ihop, och när gruppen märker att Ron har dött så märker de också att nånting saknas: Rons nio-och-trekvartstums-monster.

En isolerad stuga med ovetande ungdomar och ett monster. Som upplagt för en skräckfilm!

---

One-Eyed Monster är lysande! Filmen leker med massor med klichéer i monstersplatter-genren, samtidigt som den också vinkar åt hela porrfilmsindustrin. Den har sina chockeffekter och make-up-effekter - en del riktigt bra, andra mindre lyckade - och den är proppfull med svart humor, så som en bra splatter ska vara.

Samtidigt kan man inte komma ifrån att monstret är Ron Jeremys frigjorda monster! (Mer magisk kuk än så kan man liksom inte få!) Men filmen tar detta monster och löper linan ut med det och hanterar det med respekt. Det blir aldrig en bisarr sitcom, utan filmen är faktiskt en monstersplatter som tar sig på allvar, men med massor av humor!

 

[wilper]

Dead Like Me

Dead Like Me

Jag och Enhörning har den senaste tiden sett genom de två säsongerna av Dead Like Me.

Råkade du klicka länken ovan är det redan spoilat, men här är premissen för första avsnittet

Spoiler

En flicka dör, och i stället för att komma till himlen blir hon en lieman, en som tar själen ur kroppen på folk som skall dö.

Det är ämnet till trots en komedi, men andra säsongen infogar en del svärta som gör att det rycker åt familjedramahållet ibland.

Det var bra. Inte fantastiskt bra, men bra. Jag ger den en trea, en stark sådan.

 

[Lukas]

Veckans Ricci film var The Opposite of Sex som är en komedi med taglineen "You'll laugh, you'll cry, you'll be offended" Så mina förhoppningar på filmen var inte så höga.

Filmen handlar om Dede Truitt(nej jag hittar inte på namnet)spelad av Christina Ricci vars låtsaspappa just dött. (seriöst det här är den 6e filmen där hon saknar en förälder, det här börjar bli skumt), för att komma i från allt så flyttar Dede hem till sin halvbror (Martin Donovan). Brorsan är en homosexuell lärare som bor tillsammans med sin älskare (Ivan Sergei). Dede förför älskaren och sedan så flyr de tillsammans.
Resten av filmen fokuserar på brorsan och hur hans liv går i krasch efter de försvunnit.

Om vi skall gå tillbaka till taglinen så utlovar den tre saker, att jag skulle skratta, gråta och bli förolämpad, ska vi bocka av hur många av de tre sakerna jag gjorde?

Skratta: Någon gång, det fanns några bra skämt specielt de som byggde på någon form av meta humor via berättaren (Dede), men mycket var inte min humor (jag tycker till exempel inte att karaktär bara hade en pungkula var speciellt kul, men det tror jag de som gjorde filmen tyckte, för de nämnde det ett antal gånger).

Gråta: Nej, I slutet var jag nära men jag hyste för mycket hat mot karaktären det var meningen att man skulle tycka synd om för att faktiskt fälla någon tår.

förolämpad: JA, men den hade en väldigt nedsättande syn mot homosexuella, och även om jag inte är homo så tycker jag det är lågt att sparka mot en minoritet.
Men samtidigt så gjorde de en poäng av deras nersettande syn, de ifrågasatte sakerna som de själv presenterade, och jag tror målet var att göra en så pass grotesk överdrift att nerskjutningenav sin egna presentation skulle kännandes vettig. Men just nu så blev jag mest förvirrad.

Det fanns några nörd intressanta skådespelare med i filmen:Johnny Galecki(Big bang theory), Colin Ferguson (Eureka) och Lisa Kudrow (Disneys Herkules)

Veckans Ricci recension:
filmen hade inte ens gått 5minuter fören jag ville strypa hennes karaktär till döds, så jag tycker att hon lyckades ganska bra.

 

[krank]

Jag har sett Ocean's Thirteen eftersom jag är en optimist och tänkte att den väl åtminstone inte kunde vara sämre än tvåan.

Det var den inte heller.

I trean får Reuben en hjärtattack eller något ditåt efter att ha blåsts av en otrevlig snubbe som äger hotell/kasinos, så Ocean och gänget samlas för att hämnas. Snubben håller på och ska öppna ett nytt skitstort kasino, så målet är att sabotera: Dels ska man jävlas med kasinorecensenten som ska betygsätta stället och dels ska man se till så att folk vinner för mycket = förlust för kasinot. Det blir lite olika småplaner här och där, och överlag funkar den helt okej.

Den är mycket tightare och mer fokuserad än tvåan. Här snackar vi återigen fokus på en enda plats, kasinot, och ett fåtal personer. Det gör att berättelsen inte alls blir lika hattig.

Det jag inte gillar är att de återigen dragit ner på antalet namngivna kvinnor. Den här gången är det bara en; en klassisk "isprinsessa" som dessutom drogas till att blå kåt på en av Oceans gäng. Smakfullt.

Sen tyckte jag twisten var lite märklig.

Spoiler

Om FBI-agenten var Linus' farsa, varför skickade han korrekta foton av Ocean-gänget, så att de var tvungna att fuska till dem?

Så återigen luktade det som en såndär rollspels-session där man liksom hittar på grejer medan man spelar snarare än har saker förberedda, men det var åtminstone mycket tightare än förra gången. I slutänden blir filmen ett stort "meh".

BETYG: 3/5