Igår såg jag Lilja 4-ever för första gången, knappt mer än en vecka efter att jag besökt Riga. Jag hade alltså nyligen fått en liten liten glimt av öst och post-Sovjet. Jag har nog dragit mig lite för att se den, tänkt att den skulle vara väldigt svårtittad, men när jag väl satt där var det inte så illa. Kanske för att jag inte toktittade på filmen utan knappade lite på datorn ibland också?
Lim, prostitution... en oaväntad känsla av befrielse när det tog slut. Jag förstår att det var mycket prat om den när den kom.
Jag ger den fyra trasiga basketbollar av fem. Det hade nog varit fem om jag tittat ordentligt.