Nekromanti Rollspel.nu's filmklubb 2014 v5

[krank]

Ny vecka! Tiden går fort!

Riktlinjer för filmklubben:

1) Tanken är att se minst en film i veckan. Du måste inte, men det är grundtanken.
2) När du ser en film, skriv något om den. Svara på det här inlägget, och skriv titeln i fetstil.
3) Undvik att skriva om samma film fler än en gång.
4) Du måste inte skriva långt, men skriv om den var bra eller dålig, kanske nån rad om varför. Man FÅR skriva längre.
5) Sätt gärna ett betyg, men du måste inte. Dina betyg måste inte vara konsekventa. Här har du ett exempel på betygsystem du kan använda om du vill.
6) Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Personer som varit med tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET.

Om jag missat någon, säg till! Eller kryssa in er själva.

I kalkylbladets andra flik kan man föra in sina betyg också, om man vill. Hittills är det bara jag som gjort det, men ni är välkomna.

Teman och gemensamt tittande
En del av oss gillar att ha teman i vårt tittande; tidigare har till exempel jag och Krille tittat på alla James Bondfilmer, en i veckan. Vill man deklarera ett tema är det inte svårare än att göra det i ett svar någonstans i en sådan här veckotråd. Om andra hänger på är det kul, om inte så hindrar inget att du fortsätter själv.

Ibland kan det vara kul att se film tillsammans. Om du vill bjuda in andra att se samma film som dig den här veckan, skriv gärna en rad om det!

 

[Rymdhamster]

The Day of the Triffids (2009)

En miniserie, men vad tusan: det är ju "the hobbit" också

Det här är en rätt bra remake, med rätt sköna skådisar i rollerna. Jag gillar temat "växter som monster" och skulle gärna se fler filmer i den stilen, men de är ack så sällsynta.

Det här är lite av en actiontrhiller, vilket funkar. Lite otippade skådisar (Eddie Izzard, Jason Priestly) ger en skön känsla till det hela. Triffiderna är snyggt gjorda och känns farliga och mystiska.

Den enda jag tycker är lite tråkigt är att det inte görs någon stor poäng med att det är växter vi pratar om. Eller rättare sagt, det pratas om det flera gånger i filmen, men man hade utan problem kunnat ersätta triffiderna med någon form av djur-monster utan att det hade gjort någon större skillnad i de flesta fall, vilket är lite synd. De har ett jäkligt skönt tema, och jag hade gärna sett att de utnyttjat det mer.

Men fortfarande en bra film som jag mycket väl kan tänka mig att se igen.

Betyg: 4/5

 

[krank]

Jag har nu sett Evangelion 3:33 - You can (not) redo.

Den... avviker från originalserien. Minst sagt. Som i att den inte har något alls med den att göra.

Det är 14 år sen förra filmen, och Shinji återvänder till en helt förstörd värld...

Det här var riktigt trevligt att se. En helt ny twist på Evangelionberättelsen, allt kändes nytt och fräscht och framför allt precis sådär fucked upp och helt obegripligt som Neon Genesis Evangelion-serien kändes första gången jag såg den. Awesome.

Jag har inte riktigt smält den eller förstått riktigt vad som hände under andra halvan än, men det här liksom till.

I övrigt var den extremt snygg och hade bra musik.

Och jag tror att jag rentav skulle behöva se den igen ganska snart för att riktigt greppa den...

BETYG: 5/5

 

[Krille]

Jag har sett Gods and Generals.

<object width="425" height="350"> <param name="movie" value="http://www.youtube.com/v/VxPXrrZ8bJU"></param> <param name="wmode" value="transparent"></param> <embed src="http://www.youtube.com/v/VxPXrrZ8bJU" type="application/x-shockwave-flash" wmode="transparent" width="425" height="350"> </embed></object>

Ron F. Maxwell planerade från början tre filmer om amerikanska inbördeskriget. Gettysburg blev den första, och Gods and Generals blev den andra. Den tredje blir nog inte av, eftersom Gods and Generals bombade.

Huvuddelen av filmen handlar om general Thomas Jackson (Stephen Lang), också känd som "Stonewall" Jackson, från krigets början tills han dör i maj 1863, bara veckor innan slaget vid Gettysburg. Bioversionen av filmen lägger mycket krut på slagen vid Bull Run, Fredricksburg och Chancellorsville, men jag såg dessutom Director's Cut som dessutom har med slaget vid Antietam.

Som bonus finns det med en hel liten subplot i Director's Cut där man får följa John Wilkes Booth (Chris Conner) och Henry Harrison (Cooper Huckabee) innan deras krigskarriärer som lönnmördare respektive spion.

Man får också följa överstelöjtnant Joshua Chamberlain (Jeff Daniels), brorsan Tom (C. Thomas Howell), filmens enda fiktiva figur Buster Kilrain (Kevin Conway) och hur de marscherar och kämpar med 20th Maine. Vi får följa generalmajor Winfield Scott (Brian Mallon) och dennes trubbel med en konservativ generalstab, och vi får återse general Lee (Robert Duvall som fick ta rollen när Martin Sheen var upptagen med West Wing) när denne tar över befälet över konfederationens armé.

En massa av skådespelarna från Gettysburg har kommit tillbaka, inte bara ovanstående utan en hel massa andra. Ted Turner är också med och gör samma cameo-roll som i Gettysburg, överste Patton. Några roller har fått ersättas: rollen som Lee har redan nämnts, men även till exempel general Longstreet (Bruce Boxleitner i stället för Tom Berenger), general Picket (Billy Campbell, som får ersätta Stephen Lang som är upptagen med att spela Stonewall Jackson) och brigadgeneral Lou Armistead (John Prosky istället för Richard Jordan).

Sen finns det en massa nya figurer också, och en av dem som jag tyckte bör nämnas är Fanny Chamberlain (Mira Sorvino), Joshua Chamberlains hustru.

Gods and Generals är inte lika stark som Gettysburg. Slagscenerna är imponerande men utspridda eftersom det är hela fyra slag (tre i bioversionen), och de lyckas med konststycket att både få för lite tid och för mycket tid: för lite tid för att man ska få en känsla för hur slagen utvecklas, och för mycket tid för att karaktärerna ska få en chans att utvecklas. Den ende som får någorlunda screentime för att ha någon utveckling är just Stonewall Jackson, och han utvecklas inte: han är en excentrisk ledare från början och rejält bokstavstroende kristen, och den screentime han har går mest ut på att cementera dessa kvaliteter, inte på att utveckla dem.

Chamberlain har ett frö till utveckling, från naiv professor i retorik till en erfaren ledare, men den är för utspridd och upphuggen och når aldrig någon kulmen.

Jag skrev att Gettysburg var ett monument över en förlorad vision. Gods and Generals känns som att den vill vara ett monument, men att den misslyckas. Den når inte fram. Istället blir den närmast en kil, en film som petar i det alltjämt öppna såret mellan norra och södra USA.

En sak till som kan illustrera vad jag tycker om filmen: den har ett soundtrack som innehåller ett spår av Bob Dylan, Cross the Green Mountain, under eftertexterna, som gjordes särskilt för filmen. Och när jag hör den så är det bara en tanke som dyker upp i huvudet: "Bob Dylan är en fantastiskt överskattad musiker."

Och om det är den starkaste känslan man har när en film är slut så är det något fel med den.

 

[krank]

Jag har sett Pitch Black.

Ett rymdskepp störtar på en planet. Ombord finns bland annat en fånge, Riddick, som skulle skeppas till ett fängelse. Sen blir det jobbigt för alla inblandade när det visar sig att det finns farliga saker på planeten.

Detta är en sån där film som liksom inte åldras med en. När jag först såg den var den hur cool som helst. Riddick var stenhård, tyckte jag. Den här, tillsammans med Screamers, Dark City och ett par andra var min huvudsakliga källa till rollspelsinspiration kring 1995-2000.

Idag kommer jag liksom inte ifrån att det här framför allt är en film om hur macho-supermanligt hård Vin Diesel är. "Kolla vad hård jag är", säger varje scen och replik. "Visst borde jag få spela hårding i fler filmer?" Och mycket riktigt, sen spelade han i xXx och... öh... säkert andra filmer också. Och sen kom en rätt bisarr uppföljare till Pitch Black, som jag ska se nästa vecka.

Specialeffekterna är ganska meh på det stora hela, och har inte åldrats med supermycket värdighet. Framför allt inte datoreffekterna.

Däremot finns fortfarande en hel del att hämta vad gäller stämning. Filmen utnyttjar det här med att man är på en främmande planet för att kunna leka med färger och ljusstyrka på ett rätt kul sätt, vilket skapa coola effekter. Jag gillar också den distinkt skitiga och trasiga teknologin.

Varelsedesignen är lite oinspirerad men... funkar, antar jag.

Filmen fixar bechdel.

Det är lite kul att filmen - vad jag kan se - saknar uppenbara kristna karaktärer men däremot har en grupp muslimer. Problemet är väl mest att den gruppen exotifieras och förmionskas så - ingen utom gruppens imam (heter han "Imam"?) får någon riktig personlighet, och alla andra prata otextad arabiska. De är mer som bihang till imamen än som figurer i sin egen rätt; de blir liksom de vanliga arabiska "tjattrande aporna", vilket såklart känns lite sunkigt med tanke på bredden de vita karaktärerna uppvisar. Där ska minsann alla få en egen personlighet och funktion.


Jag kan inte säga att jag tycker lika mycket om den här filmen idag som jag gjorde 2000 när den kom, men jag tycker fortfarande tillräckligt bra om den för att kunna rekommendera den.

BETYG: 4/5

 

[Pilzefrau]

Jag var och såg Frozen på premiärdagen. Den var helt fantastiskt bra! Mycket härlig musik till att börja med.

Jag är ganska insyltad i ett studentspex just nu; jag har både skrivit manus och håller på att regissera. Därför tänker jag mycket på saker som att etablera rollerna och deras personlighet, att varje scen ska driva handlingen framåt, att varje scen ska vara intressant, osv... Och jag satt hela tiden och tänkte att allt i Frozen var så sjukt bra! Allting bara gick i varandra, från första scenen genom flera musiknummer, innan jag ens märkte att oj, vi har kommit in i akt 2 nu!

Sedan såg vi Serenity, alltså långfilmen som följde upp tv-serien Firefly. Den var bra, och det var kul att återse alla efter att ha fått lämna dem hängande i luften i sista avsnittet, men den var inte bättre än serien. Och gud vad störande det är när de skjuter folk upprepade gånger och sedan bara vänder sig och går! Du var uppenbarligen beredd att döda den här snubben; du vet att han har body armor under kläderna... Bara skjut honom ett par gånger i huvudet för säkerhets skull! Herregud!