Jo, nu snackar vi. När det lyfts ur det enskilda verket till att handla om en struktur i vårt narrativa landskap är det ju något annat. (Jag tror visserligen att mina alternativa versioner av Side Effects skulle kvala in i sunkiga troper också...) TVTropes är väl inte någon favoritkälla, och det vore intressant med en kvantitativ studie av just den här tropen. Men, point taken, ska inte ställa fler dumma frågor!
Det är specifikt den här tropen som i det här sammanhanget gör att jag ger Side Effects 0 stjärnor. Om det var en av de andra hade den kanske fått en eller två stjärnor, men fortfarande inget bra betyg...
...men nu svarar jag egentligen bara för att påpeka att nej, tvtropes är ingen bra källa, men jag länkade artikeln som en startpunkt för läsande eftersom de har bra sammanfattningar och ger en rätt bra grund för att lätt kunna googla vidare själv! En del saker behöver vi studier och underlag för att bevisa för varandra, men en del artiklars plats i världen är bara att förklara 'det här är grejen jag menar när jag säger de här orden'
All 156 Dead Lesbian and Bisexual Characters On TV, And How They Died
"The history of lesbian representation on television is rocky — in the beginning, we seemed exclusively relegated to roles that saw us getting killed/attacked or doing the killing/attacking. And until the last five or so years, lesbian and bisexual characters seemed entirely unable to date an actual woman or stay alive for more than three episodes, let alone an entire run, of a show."
Spoilertagga den, Sapient. Jag lät bli att länka den specifika eftersom det bara händer olycka i filmen och den därför inte är direkt relaterad (även om jag tycker den är rätt jäkla viktig), men det här är kranks tråd och krank vill inte ha spoilers på plot twists, ens i dåliga filmer!
Du menar att eftersom de har sådan fantastisk förmåga att totalt manipulera och ändra folks minnen så trixade de med föräldrarnas minnen från trollens räddning så att de istället för att visa kärlek höll Elsa inlåst hela hennes uppväxt, och förtryckte henne så till den grad att flickstackarn riskerar men för livet, för att sedan influera dem till att göra den där resan och sabotera sitt eget skepp just för att göra Elsa till den nya regenten för att tvinga fram en ohållbar situation där Elsa dödar alla människor i riket med en evig snöstorm så att trollen kan återerövra sina gamla land?
Jag såg precis Snowpiercer. Style over substance som fan, lite som man förväntar sig av en comic book movie. Om du slår av hjärnan helt på tankar som "Det där skulle ju aldrig funka!" och "Vänta, tåget var bredare i den förra vagnen!" och "Men va fan står de bara still för?!" så är filmen mycket trevlig att se på, och detta trots att jag lyckades fucka upp det så jag inte fick några subs när de pratade koreanska med varandra (det är en koreansk/amerikansk film).
Stilen är fett Terry Gilliam, så gillade du Tolv apornas arme och Brazil kommer du förmodligen iallafall uppskatta denna film.
Ikväll har jag sett finska Sauna från 2008, en film med kalla och kärva färger.
Efter att kriget mellan Sverige och Ryssland tagit slut reser två bröder genom trakter som ännu inte kartlagts för att dra upp en gräns. Året är 1595. Bad stuff happens.
På det hela taget så förstod jag som allra mest 70 % av filmen tror jag. Gillar man mystiska skräckisar med mer betoning på det mystiska så kan det här absolut vara nåt att se. Jag kan tänka mig att se om den någon gång framöver för att försöka pussla ihop lite mer av plotten. 3,65 på den krankiska skalan, så visst avrunda till 4 om du är intresserad av genren.
Efter tips i den här tråden har jag sett Hellraiser: Inferno samt Midnight meat train.
Båda två var riktigt bra skräckfilmer som fattar det här med att bygga stämning genom... well, genom just stämning.
Hellraiser: Inferno känns som att den går mycket mer i samma stil med den allra första Hellraiserfilmen, och faktiskt till viss del fungerar som ett komplement till den samtidigt som den står på egna ben (som en bra uppföljare borde). Jag är faktiskt lite förvånad efter det, med en uppföljare som kommer så pass sent i serien, men jag tror att förklaringen kan vara att storyn från början inte hade med Hellraiser att göra utan att alla de bitarna stoppades in i efterhand. Det gjorde, tror jag, att handlingen inte kunde förlita sig på att hellraisertemat skulle vara tillräckligt.
Första filmen var nog fortfarande bättre, men jag tror att gillade man den kommer man att gilla den här.
Betyg: Väldigt stark 3:a på krankskalan.
Midnight meat train nämndes i samma sammanhang som ovanstående film, och jag tänkte att det var dags att se den. Den var bra. Jag kommer nog inte att se om den igen, antagligen just för att den förlitade sig så mycket på stämningen utan att ha något annat jag tyckte var intressant. Men gillar man skräckfilmer som går mer åt ryssar-hållet så tycker jag att den är helt klart sevärd.
Svår att betygsätta. Jag skulle nog säga "4 av 5, för första visningen, men troligen inte mer än en svag 3:a därefter".
Frozen kan man inte se för mycket! Speciellt inte när man har en dotter som är fem och har älskat Frozen sen den hade premiär på bio. Jag har fler Elsa, Anna och resten av Frozen-gänget prylar hemma än rollspel.
Jag åkte en massa buss och tåg idag och hade råkat fått tag på och synkat ner Approaching the Unknown till min surfplatta.
Det är en riktigt bra film, som får alldeles för mycket skit för att den kom ungefär samtidigt som en annan, mycket mer påkostad marsfilm.
AtU handlar om kapten William Stanaforth, som spelas av Mark Strong. Stanaforth skickas iväg ensam i ett rymdskepp för att bli förste mannen på Mars; tre veckor efter honom kommer ett annat skepp som ska se till så att det blir en permanent marsbas och så. Här är egentligen filmens största svaghet: premissen framstår som minst sagt märklig. Varför skickar de honom ensam? Varför åker de inte båda i samma skepp?
Hursomhelst, han är en smart ingenjörstyp som löser problem på resan. Hyfsat iaf.
Alltså, det är så jävla orättvist att hålla på och jämföra den här med The Martian, för även om de liknar varandra till de yttre - smart astronaut löser problem ensam - så skulle jag rentav säga att Approaching the Unknown är anti-Martian. Men för att kunna förklara varför behöver jag spoilertaggar:
- Den här filmen bryr sig inte jättemycket om naturvetenskap, annat än när det passar plotten.
- Mark Watney är en företagsam, uppåt jävel. William Stanaforth är en djupt mänsklig snubbe som går sönder under pressen, fuckar upp sin utrustning och sedan fuckar upp sina lösningar och så ljuger han om att han misslyckats när han pratar med Houston.
- The Martian är en framgångsrulle där Mark Watney lyckas mot alla odds. Approaching the Unknown är en journey-to-hellrulle där William Stanaforth bryts ner bit för bit och även när han till slut landar på Mars så känns det som en ren pyrrhusseger: han har rätt lite vatten och mat, troligen begränsat med syre, ingen kontakt med jorden och skeppet som skulle komma efter med fler förnödenheter gick åt helvete. Han är körd, och han vet det.
En annan grej som en del recensenter tydligen missar: Stanaforth har visserligen ingen fru nu, men det antyds starkt att han haft det. Faktum är att jag spenderade 3/4 av filmen med att vara övertygad om att hela filmen handlade om att han fått ett psykbryt - det finns flera drömlika sekvenser, och jag tyckte att det kändes rätt surrealistiskt när han plockade fram den gamla verktygslådan i trä ur något skåp. "Herregud, han sitter alltså i själva verket bara typ i sitt skjul och mekar med sin apparat och är helt psykotisk" tänkte jag.
Mark Watney är en ingenjörshjälte. Stanaforth är en tragedi hela han.
Jag läste en recension av den här filmen som löd typ "först händer det ingenting, sen händer det ingenting, sen är filmen slut". Den personen är till och med sämre än mig på att bry sig om vad som händer med personer i filmen.
Approaching the Unknown är en mäktig, melankolisk och välskådespelad film, definitivt värd att se om man är det minsta rymdnörd. Jag vet inte om jag vill se om den imorgon, men det blir en stark fyra.
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.