Nekromanti Rollspel.nu's filmklubb 2017 v5

[krank]

Detta är WRNU's filmklubb för vecka 5.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill (med ett undantag, som förklaras längre ner):

1) Jag tänker se minst en film i veckan.
2) Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år.
3) När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
4) Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
4) Jag kommer att betygsätta enligt det här betygsystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

(Mina betyg tenderar att flockas kring "4/5", eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om).

Personer som varit med tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET.

Om jag missat någon, säg till! Eller kryssa in er själva. Om du blivit ikryssad av någon annan och inte vill vara ikryssad, känn dig fri att ta bort kryssen och/eller ditt namn. Om du framledes vill slippa få ditt filmtittande registrerat i dokumentet, markera hela raden där ditt namn står och färga bakgrunden grå eller någon annan tydlig färg. På så vis blir det lätt att minnas att du inte vill vara med.


DEN ICKE FRIVILLIGA REGELN: INGA SPOILERS.
Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

Spoiler

[/ spoiler]

fast utan mellanslaget efter /. Mellan ] och [ där i mitten skriver du det som är spoiligt. Då kommer det att krävas en aktiv handling - att man klickar på en knapp - för att läsa det som står där. Mycket praktiskt!

 

[Krille]

Jag har sett Eye in the Sky. Nej, inte den från 2015 med Helen Mirren, utan den från Hong Kong med Kate Tsui, som är en helt annan film.

Ett skurkgäng rånar en juvelbutik, och alldeles gröna Lilla Gris (Kate Tsui) vid Hong Kong-polisen slängs in i utredningen under sin mentor Hundhuvudet (Simon Yam). De börjar spana området där en av rånarna misstänks bo, och identifierar Tjockisen (Lam Suet) som de börjar spana på. Polisen planerar att gripa dem vid nästa stöt, men en av skurkarna, Osynlige Mannen (Tony Leung Ka-fai) upptäcker dem. Och då blir det allvar på allvar för Lilla Gris!

---

Det här var en mysig film, mörk och blodig, och förvånansvärt trovärdig när det gäller övervakningsteknik och -tekniker. Det var inte heller en film där hjälten ska sparka skiten ur skurken. Det överlåts istället till polisens särskilda insatsstyrka. Inte heller är det en film där enskilda snilleblixtar är avgörande. Det är typ bombmatte-motsvarigheten till övervakning: täck en stor yta och till slut får man napp.

Nu har jag sett alldeles för lite Hong Kong-film för att uttala mig – jag har nog sett mer än de flesta svenskar, men majoriteten är typ den sorten som Jackie Chan eller John Woo skulle göra – men den här kändes väldigt annorlunda jämfört med det jag har sett. Jag var glatt och positivt överraskad, och kan definitivt tänka mig att se om den! Jag har också en känsla av att krank behöver se den för Rotsystem.

Och jag kan heller inte se hur den här nånsin skulle kunna bli en Hollywood-film.

 

[Voldstagg13]

Robotguvernören tillbaka igen: 'Terminator Genisys' (2015) med Arnold Schwarzenegger, Jai Courtney, Emilia Clarke m.fl. Har någon inte sett åtminstone en Terminator-film? Kanske, men jag går inte in på bakgrundshistorien ändå. Det är det som det brukar vara: onda robotar, hjältar, action och tidslinjer.
Jag känner mig kluven när det gäller betyget: å ena sidan är det en snyggt gjord produktion i hyfsat tempo, skådisarna ser bra ut och Arnie är lite rolig och (detta kan ses som plus eller minus) filmen i sig har på sitt vis gjort de gamla filmerna onödiga för en ny publik...å andra sidan är udden i historien slö, allt blir lite lätt gulligt och huvudpersonerna känns aldrig så hotade som de borde vara.
Jag känner mig underhållen för 4/5, men i större perspektiv, och framför allt i jämförelse med första filmen, är den närmare 3/5.

 

[DeBracy]

Jag har sett Chappie. Istället för att skriva något eget om den så köra jag bara copypasta på Krille: Åh vad jag tyckte om den här filmen! Den är lite som en inverterad Robocop – skurkar istället för snutar och AI istället för cyborgs.

4 gummikycklingar av 5 på den krankiska skalan. Eller 5? Jag skulle inte ha något emot att se den igen imorgon, men det kommer inte hända.

 

[krank]

Jag har sett John Wick.

Det är en rätt schysst actionrulle, och det är väl ungefär allt man behöver veta. Kända skådisar som gör sitt jobb bra, riktigt snygga actionscener, en ganska tunn ramhistoria om en yrkesmördare som går på hämnd-killingspree för att hämnas på en spoling till maffiachefs-son för att han dödade hans hund och stal hans bil..

För att vara helt ärlig så var ramhistorien bättre än jag förväntade mig. Det etablerades faktiskt en riktig anledning till varför Jon Wick bryr sig så mycket om sin hund, och som tittare fick vi tillräckligt med tid med hunden för att också bry oss lite om den. Väldigt effektivt och kompetent berättande.

Jag vet inte. Det är är ju liksom standard-1A-mallsaction, men det är liksom så bra som det överhuvudtaget blir om man bara följer mallen. Det räcker inte riktigt till en femma, dock. Och så är det för få kvinnor, även om

Spoiler

de ska ha all heder för att den aktivaste kvinnan i filmen inte hanteras som om hon var gjord av porslin utan blir slagen i huvudet som alla andra.

Så.

BETYG: 4/5

 

[Krille]

Jag har sett Mannen på taket.

Stig Nyman mördas brutalt med en bajonett. Einar Rönn (Håkan Serner) ringer Martin Beck (Carl-Gustaf Lindstedt), och tillsammans med Lennart Kollberg (Sven Wollter) startar de en utredning om mordet på vad som kallas "den vedervärdige mannen från Säffle". Det visar sig vara en lång hämndhistoria, men hämnaren (Ingvar Hirdwall) är inte klar: med flera vapen förskansar han sig på taket på Dalagatan 34 för att göra upp in till det sista.

---

Åhgud vilken nostalgitripp! Styltigt svenskt skådespelande, polisfolkabussar och polisbubblor, telefoner med snurrskivor, ridkoppel på uniformerna, sjuttitalsbruna kläder…

Mannen på taket är ett av de få försöken att göra en svensk actionfilm som faktiskt funkar.

 

[Jocke]

I helgen såg jag inte mindre än två bra dokumentärer. Först och främst Tickled som har sin egen tråd i kulturforumet och är en sån där modern journalistik som handlar om journalistens upplevelse lika mycket som verkligheten den ska spegla. Det är en bra historia där det hela tiden finns ett nytt lager i löken som tar sin början med ett youtube-klipp om tävlingskittling och sen bara blir märkligare och obehagligare för varje steg. Tickled finns att se på Svt Play under den svenska titeln Kittlad. 4 av 5.

Jag såg också Beware the Slenderman. En tolvårig flicka hittas knivskuren vid ett grönområde. Det visar sig att det är hennes två jämnåriga vänner Anissa och Morgan som planerat att offra henne till internets egna onda ande Slenderman. Dokumentären försöker hinna med lite mer än vad den borde, framför allt blir det lite väl mycket tid som går åt till att undersöka Slenderman som myt (snarare än kanske folksagans väg ut på nätet som de bara snuddar vid). Den stora delen av filmen läggs på att dokumentera rättsprocessen och berätta om själva brottet och även om de bitarna är bra och välgjorda så är det när vi lär känna familjerna som som dokumentären verkligen lyfter. Anissas pappa skyller hela händelsen på det faktumet att hon haft en egen iPad. Han har liksom klamrat sig fast vid den som något fysiskt som går att ta tag i för att kunna hantera det som händer. Morgans pappa som dyker upp först i sista tredjedelen av filmen berättar om hur det är att leva med psykiska sjukdomar.
Det är en jobbig grej att se. Men det är väldigt bra. Jag tar dock på mig "anhörig till psykiskt sjuk person" hatten när jag ser sånt här men jag tror det kan vara givande att se Beware the Slenderman i vart fall. Finns på HBO Nordic. 5 av 5.