Nekromanti Rollspel.nu's filmklubb 2018 v10

[krank]

Detta är WRNU's filmklubb för v10.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1) Jag tänker se minst en film i veckan.
2) Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.
3) När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
4) Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
4) Jag kommer att betygsätta enligt det här betygsystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

(Mina betyg tenderar att flockas kring "4/5", eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om).

Personer som varit med tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET.

Om någon är saknad, säg till! Eller kryssa in er själva.


* TILLÄGG: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

Spoiler

[/ spoiler]

fast utan mellanslaget efter /. Mellan ] och [ där i mitten skriver du det som är spoiligt. Då kommer det att krävas en aktiv handling - att man klickar på en knapp - för att läsa det som står där. Skitpraktiskt!

 

[Swedish Chef]

Jag såg Thor: Ragnarok. Den var väl helt ok , gillade skurken även om hon och hela filmen ibland blev lite väl tokrolig. Fighterna var som vanligt helt ok snygga, men saknade lite djup i filmen.

3 av 5

 

[Krille]

Jag har sett The Iron Lady.

En ung Margaret Roberts (Alexandra Roach) avgudar sin politiske far när hon söker och kommer in på Oxford. En äldre Margaret Thatcher (Meryl Streep) minns hennes kamp att komma in i underhuset och slitningen mellan kärleken till Denis Thatcher (Harry Lloyd som ung, Harry Broadbent som gammal) och hennes egen politiska karriär.

Det är mycket känslor och historia för en gammal kvinna.

---

The Iron Lady är inte en fantastisk film. Den är rätt pretentiös och uppblåst, faktiskt, och känns som att den inte riktigt vet vad den vill göra. Fotot är snyggt, om än färglöst som är så populärt i alla filmer som har någon historisk koppling, och ståryn bygger helt på flashbacks från Thatchers senare tid och de fokuserar helt på hennes tid som politiker. Filmen skärper sig i sina sista minuter, men det kan tyvärr inte uppväga resten av filmen.

Däremot är Meryl Streeps rollprestation helt jefla fantastisk. Det känns som att man får en insikt i personen, snarare än karikatyren, och Meryl Streep känns helt och fullt äkta. Jag vill till och med säga att hennes prestation räddar filmen från kalkonstatus.

En extra bonus-applåd till den som gjorde Meryl Streeps make-up för den äldre Margaret.

 

[Fjodor Pollett]

Jag har sett Elysium från 2013.
I framtiden har de rika tröttnat på att jorden är så skitig och flyttat ut i omloppsbana, närmare bestämt rymdstationen Elysium. Rymdstation är ett missvisande ord för en konstruktion som så vitt jag såg bara består av villor och trädgårdar.
Huvudpersonen blir strålskadad och vill ta sig upp till Elysium så ställets Robodoc kan ge honom Regen II.

Den ser inte ut som det, men det här är en nittitals-actionrulle, varken mer eller mindre. Jag satt och väntade på någon överraskning eller intressant vändning, men de kom bara inte, allt är platt och förutsägbart.

Däremot är designen fantastisk. Jorden känns verkligen förbrukad, allt är skitigt och slitet. Skillnaden i stil mellan de fattigas smuggelskyttlar och de besuttnas sportåk är påfallande. För mig var det här hela behållningen av filmen.

Intressant att notera är att regissören Blomkamp verkar ha en förkärlek för scener där människor sprängs i bitar - det förekommer både här och i hans tidigare film District 9.

Betyg 3 - en stunds hjärndöd underhållning som lyfts av att den är snygg.

 

[krank]

Igår såg jag om Doctor Strange och idag såg jag om Thor: Ragnarok.

Jag har egentligen inget att tillföra mina tidigare recensioner av dem. De tålde att ses om, trots att det var utan 3D den här gången. Om jag måste prioritera mellan dem så är Ragnarok mycket roligare. Det är fortfarande lite roligt att folk prisar Doctor Stranges stadsmagi-effekter som "nyskapande" när det egentligen mest är Inception plus några år av teknisk utveckling. Eller "bara" och "bara", det är ju grymt snyggt och jävligt bra, men just "nyskapande" vet jag inte om jag tycker att de delarna är.

Hur som helst, jag hade roligt. Jag skulle kunna se båda igen i morgon.

BETYG: 5/5 i båda fallen.

 

[Voldstagg13]

Om att borra för djupt och för girigt: 'Inkräktaren' ('The intruder within', 1981) med Chad Everett Joseph Bottoms, Jennifer Warren m.fl. En oljeplattform borrar på en plats där det normalt anses för djupt, stöter på mystiska mineral och en tidigare okänd varelse, vilken dock försvinner ned i vattnet efter att ha bitit en arbetare. Han avlider och allt verkar inte stå rätt till ombord.

Spoiler

Det är ett 'Alien'-liknande monster med intrig som har inslag av både 'Alien' och 'The thing'

. Det märks att de hade tillgång till en oljeplattform, trovärdighetsfaktorn höjs med det, och stämningen blir också tätare med begränsade utrymmen. Skådisarna är bra och blir personligheter med små medel, huvudpersonerna blir det mera genom utnämning än att vara speciella hjältar (positivt) och skräckstämningen fungerar också bra...fast slutet stupar lite, som majoriteten av skräckfilmer brukar.
Det märks att filmen gjorts efter några mer kända filmer i genren och har snott det mesta, men den håller bättre än många andra 'kopior'. Klart godkänd, ingen klassiker eller favorit men bättre än många nyare skräckfilmer med bättre teknik: 3/5 .

 

[krank]

Jag såg också en film som jag inte sett (inom klubben): Appleseed från 1988.

Den huvudsakliga anledningen att se den här är, tycker jag, designen av all schysst semi-cyberpunk och mechas och grejer. Plotten är väl inte så supermycket att hänga i julgranen och soundtracket är väldigt 80-tal men på ett ganska tråkigt sätt.

Det finns något slags försök till både övergripande ideologisk konflikt och mer personligt relationsdrama, men filmen är för kort och ganska mycket för dålig på att visa upp båda för att det ska riktigt kännas bra.

Det är möjligt att det bidrog till mitt dåliga intryck att jag hade huvudvärk när jag såg filmen.

BETYG: 3/5