Nekromanti Rollspel.nu's filmklubb 2018 v18

[krank]

Detta är WRNU's filmklubb för v18.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1) Jag tänker se minst en film i veckan.
2) Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.
3) När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
4) Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
4) Jag kommer att betygsätta enligt det här betygsystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

(Mina betyg tenderar att flockas kring "4/5", eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om).

Personer som varit med tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET.

Om någon är saknad, säg till! Eller kryssa in er själva.


* TILLÄGG: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

Spoiler

[/ spoiler]

fast utan mellanslaget efter /. Mellan ] och [ där i mitten skriver du det som är spoiligt. Då kommer det att krävas en aktiv handling - att man klickar på en knapp - för att läsa det som står där. Skitpraktiskt!

 

[krank]

Jag har sett om Megamind. Denna gång på 3D-bluray, vilket gör att den räknas in under undantaget (har jag bestämt).

Jag tycker fortfarande typ samma saker som förra gången. Megamind är en grymt snygg film, med fantastisk art direction, stämning, konsekvent design, ordentlig attention to detail och väldigt bra ljuddesign.

Det senare märkte jag eftersom de förbannade klåpare som satte ihop min bluray inte tyckte att det behövdes textning på 3D-versionen, så jag fick förlita mig på mina öron. Ännu en nackdel med att köpa lagligt: man blir begränsad av de val av undertext som företagen gjort. Bah! Nåja, det funkade ju i det här fallet, för ljudet var klart och tydligt och inga repliker dränktes i bakgrundsmusik eller surr eller brus eller sånt.

Jag kan också rekommendera CinemaWins genomgång av filmen.

Det blir samma betyg som förra gången. Jag grinade lite när det var sorgligt och synd om folk, sedan skrattade jag så jag grät när det blev over-the-toproligt (och "NO YOU CANT"-affisherna är fortfarande typ det roligaste skämtet i filmen) och sedan grinade jag lite igen.

BETYG: 5/5

 

[Khan]

Igår kväll såg jag Mudbound, en film av och på Netflix.

Filmen bygger på en av mina favoritböcker, en fantastisk roman av Hillary Jordan. Filmen följer boken rätt bra, nästan ordagrant i vissa fall. Många delar blir trunkerade men det är ju så det blir i film. Historiens hjärta och huvuddrag är samma.

Historien följer två familjer i Mississippi under fyrtiotalet. Den vita familjen McAllan köper en farm, och gör en enorm klassresa nedåt. Den svarta familjen Jackson har arbetat på gården - som för övrigt heter Mudbound - i generationer. Strukturell rasism, maktförhållanden, fattigdom och mycket annat analyseras genom fiktion. Grunden bygger på Hillary Jordans mormors dagböcker, som var med om i stort samma händelser.

När kriget tar slut i maj -45 kommer två krigsveteraner hem. Dels äldste sonen Jackson, dels McAllans lillebror. De blir vänner, de enda veteranerna i stan, och hjälper varandra med att hantera sin respektive ptsd.

Carey Mulligan i rollen som fru McAllan är lysande. Pappa Jackson är fantastisk. Slutet, är lika brutalt hjärtskärande som i boken och är nog nästan mer effektivt i bild än i text.

Filmen är också helt fantastiskt vacker och skitig. Massor av scener blandar rent magiska naturbilder och solnedgångar med smuts, lera och känslan av att aldrig bli riktigt ren.

Läs boken. Se filmen. Båda får 5/5 av mig. Men var beredda på att det är en tragisk, i många fall ångestfylld historia i stil med många andra skildringar av den rasistiska amerikanska södern.

 

[krank]

Jag har också sett om The Incredible Hulk, som jag sett både en och två gånger tidigare inom ramarna för filmklubben. Jag har nämligen något slags plan om att se om hela Marvel Cinematic Universe i ordning, och så hade jag fått för mig att hulken var först. Det var han ju inte, så jag har redan fuckat upp ordningen. Nåja, det blir Iron Man härnäst iaf.

Det här är fortfarande en riktigt bra hulkenfilm. Givet att den är 10 år gammal så får jag nog säga att specialeffekterna åldrats med imponerande värdighet.

BETYG: 4/5

EDIT: Och det är ganska roligt med referenserna framåt till ett cinematiskt universum som strikt taget typ inte fanns - SHIELD nämns, Nick Fury, Stark Technologies är med på ett hörn, supersoldatprogrammet...

 

[krank]

Jag har dessutom sett om Ghost in the Shell, alltså live-actionversionen från förra året. Jag skrev om den här. Den här gången såg jag den på köpe-3d-bluray.

Jag tyckte ungefär samma saker om den den här gången.

BETYG: 5/5

 

[anth]

Jag tror inte att någon här har recenserat den här filmen ännu:

Ready Player One
Tidigare recenserade jag boken, nu har jag mot bättre vetande sett filmen.

Handling
Året är 2045. Det är en dystopisk framtid där massarbetslösheten breder ut sig.
"The new black" är OASIS, ett virtuellt spel/värld. Tänk er en kombination av WoW och Second Life - fast i VR.
OASIS är jättepopulärt och folk spelar, leker, arbetar och i praktiken lever i OASIS.
Detta har gjort skaparen av OASIS, James Halliday, jätterik. När han dog för 5 år sedan testamenterade han hela sin förmögenhet och kontrollen av OASIS till den som först hittar det påskägg som han gömt i spelet.
Innan man hittar ägget måste man finna tre nycklar: en kopparnyckel, en jadenyckel och en kristallnyckel.
För att finna en nyckel måste man lösa en tvådelad gåta: första delen avslöjar platsen där nyckeln finns gömd. Andra delen avslöjar hur man ska lösa det spel/pussel som man måste klara av för att få nyckeln.
De som letar efter påskägget kallas "gunters" (egg hunters). Det finns även ett företag, IOI, som också letar efter ägget - för det finns massor med pengar att tjäna för den som får ägget.
IOIs anställda (och filmens skurkar) känns igen på att de har ett sexsiffrigt anställningsnummer som börjar med 6 på bröstet. De kallas inte helt oväntat för "sixers".

Vi får följa Wade Watts/Parzival och hans vänner i jakten på nycklarna och i kampen mot sixers.

Skillnad mellan bok och film
Faktum är att det är lättare att räkna upp likheterna:
- Huvudpersonerna har samma namn.
- Det utspelas ungefär samma år; filmen 2045, boken lite tidigare.
- I bägge ska man vinna tre nycklar (koppar, jade, kristall) i VR-spelet/världen OASIS, för att hitta det gömda ägget och därmed ärva OASIS.
- Skurkarna är företaget IOI.

Allt annat är ändrat - och det är ganska många ändringar.
Jag har viss förståelse för vissa av ändringarna då handlingen i boken skulle inte göra sig bra på film, ex: i en scen i boken spelar huvudpersonen Pac-Man i tre timmar (ett kapitel) för att slå high-score - det hade inte varit så intressant att titta på.

Omdöme
Allt i OASIS är CGI-animerat. Och då det mesta av handlingen utspelas i OASIS är det mesta av filmen animerad.
Jag tycker inte att CGI har hunnit så långt ännu att det kan bära en verklig film ännu.
Nu misstänker jag dock att det är meningen att animeringarna inte ska se perfekta ut. Man ska så att säga förstå att OASIS inte är på riktigt när man ser det i filmen -så man kan skilja det från IRL.

Boken var en orgie 1980-tals nörderi eftersom skaparen av OASIS, James Halliday, var en supernörd som växte på 1980-talet och därför hade gömt alla ledtrådar till ägget i nördig "1980-tals"-nostalgi.
Manusförfattarna ansåg dock att dagens filmpublik inte har någon koll på varken 1980-talet eller nörderi så allt är utbytt till modernare popkulturreferenser (antagligen för att majoriteten av dagens biopublik inte ens var födda på 1980-talet).
Här är en youtubevideo där man hittat inte mindre än 300 st referenser i filmen:

Det här är en ungdomsfilm, ungefär som Twilight, Hunger Games, Maze Runner eller Divergent.
Det är dock lite högre kvalitet på den här filmen än det vanliga Hollywood-skräpet då Steven Spielberg regisserat.
Det är dock en av hans sämre filmer, ungefär på samma nivå som Indiana Jones och Kristalldöskallens rike.
Eller för att göra en lite modernare liknelse: det är som en dålig Avengersfilm.

En av de saker som jag anser att de misslyckats med är när de schabblar bort kärlekshistorien mellan huvudpersonerna Parzival och Art3mis.
Låt gå för att Parzival (Wade Watts) blir blixtförälskad (som nörd har han aldrig varit närmare än tre meter från en kvinna förrän nu).
Sedan har de två en "misslyckad" date och hon försvinner. Sedan dyker hon upp igen och de kastar sig om halsen på varandra. Vad hände? Är jag bara fånig som tycker att det ska krävas lite mer innan hjälten får sin brud på slutet?

Men de som tycker om häftiga CGI-strider och inte bryr sig om att kombatanterna inte ser alltför verkliga ut kommer att gilla den här filmen.

 

[Krille]

Jag har sett Beyond Skyline.

Första delen är i stort sett första Skyline-filmen fast lortigare, för dem som inte hängde med förra gången. Men sen blir det åka av: poof! är det en Vietnam-krigsfilm. Och sen blir den omotiverad kaiju-film. Och sen blir det Independence Day av alltihop.

Jag säger som min värmländska mamma: "tôcken dret!"