Nekromanti Rollspel.nu's filmklubb 2018 v35

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,185
Location
Rissne
Detta är WRNU's filmklubb för v35.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1) Jag tänker se minst en film i veckan.
2) Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.
3) När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
4) Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
4) Jag kommer att betygsätta enligt det här betygsystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

(Mina betyg tenderar att flockas kring "4/5", eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om).

Personer som varit med tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET.

Om någon är saknad, säg till! Eller kryssa in er själva.


* TILLÄGG: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

[/ spoiler]

fast utan mellanslaget efter /. Mellan ] och [ där i mitten skriver du det som är spoiligt. Då kommer det att krävas en aktiv handling - att man klickar på en knapp - för att läsa det som står där. Skitpraktiskt!
 

Krille

Super Moderator
Joined
7 Feb 2000
Messages
29,540
Location
Mölndal, Sverige
Jag har sett A Chinese Ghost Story – den nya från 2011.


En gång för länge sedan gick Yan Chixia (Louis Koo) upp i bergen för att träna som demonjägare, och råkade bli dödskär i demonen Nie Xiaoqian (Liu Yifei). Och demonen blir lika kär i honom, eftersom han råkade ha godis. Det går ju sådär, för människor och demoner ska inte vara ihop.

En gång för inte fullt så länge sedan kommer skatteindrivaren Ning Caichen (Yu Shaoqun) förbi ungefär samma berg, och träffar en söt flicka som heter Nie Xiaoqian. Trots att Ning har ungefär lika mycket karisma som ett kylskåp så blir Nie Xiaoqian kär i honom, eftersom han råkar ha godis.

Och sen händer wire-fu och specialeffekter.

---

Nä, jag var väl inte sådär jätteimpad. 2011-versionen av A Chinese Ghost Story hade bättre specialeffekter än originalet från 1987, och bättre dubbning. Den hade samma titelmusik också, och identisk karaktärsdesign.

Men humorn var inte ens i närheten på samma nivå, och inte romansen heller. Och fan vet om inte wire-fun var bättre förr den med.
 

Tant Ragnar

Gamle usling
Joined
23 Jun 2016
Messages
2,437
Jag har sett wonder woman. Helt OK slagsmålsrökare i en grovt underskattad setting - första världskriget.

Jag är väldigt besviken på att de inte utnyttjade de faktiska händelserna under kriget bättre. Jag har funderat på hur man skulle kunnat berätta historien annorlunda, och har ett rätt coolt koncept som jag tänkte dela med mig här. Spoilers för filmen, uppenbarligen.

Filmen (som den är) handlar om Wonder Womans första kontakt med mänskligheten där hon först blir bitter över att folk verkar vara dumma och grymma, men får nytt hopp då hennes pojkvän spränger sig själv i luften för att plotten kräver det.

Liksom, det finns ju inte direkt ont om exempel på grymhet och medmänsklighet från de faktiska händelserna under kriget.

Jag tänker att det hade varit bättre om pojkvännen/spionen Steve hade iskallt utnyttjat Diana och matat henne med propaganda om hur hemskt tysken är (jag hoppades att det skulle hända då han introducerar sig som "one of the good guys"). Den naiva Diana sväljer propagandan med hull och hår och beger sig till fronten.

Hon kanske har sitt första slag i Mons, och blir skapar därmed myten om änglarna i Mons (https://en.wikipedia.org/wiki/Angels_of_Mons).

Hon sparkar rumpa och erövrar några vallgravar, bara för att se hur våg efter våg av unga engelsmän dör då de försöker ta nästa skyttegrav - kameran zoomar långsamt ut och vi ser att Diana bara är en liten, liten ljus punkt i mörkret och dimmorna.

Hennes övertygelse om onda tyskar/goda engelsmän får en törn då hon bevittnar hur en tysk officer låter bli att avrätta en engelsk soldat då de har studerat vid samma universitet i tyskland före kriget (detta är en faktisk händelse - jag tror att det exakta replikskiftet var något i stil med "Jag känner igen din dialekt - har du studerat i münchen?" - "Ja" - "önskar du inte att du vore där nu?" - skevt leénde - "ja". Eller bevittnar spontant eldupphör från tyskarna då engelsmännen skall hämta sårade.

Den slutgiltiga brytpunkten kommer då hon får bevittna julfreden (https://en.wikipedia.org/wiki/Christmas_truce) och blir slutligen övertygad om människors förmåga till medkänsla och godhet, samt avsky mot det meningslösa kriget.

Kanske det är Steve som är Ares i förklädnad och hon får kicka hans rumpa, varför inte vid slaget vid Arras (https://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Arras_(1917) Arras - Ares eh eh eh?).

Man kan vinkla slutet som att hennes seger över Ares slutligen tar bort fotsoldaternas vilja att slåss, och att de till och med vänder sig mot makten vilket får resultatet att Tyskland kastar in handduken, och Tsaren störtas i ryssland.

Under eftertexterna får vi följa en mystisk resenär i en nedsläckt och igenbommad järnvägsvagn. Framme vid sin destination ser vi att det är Lenin som kliver ut för att skapa Sovjet (släng in Stalin i vagnen också för lite chockfaktor fastän han inte var med där...). Detta skulle bygga upp inför nästa film som, om jag förstår det rätt, utspelar sig under kalla kriget.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,185
Location
Rissne
Jag har sett Mission Impossible II.

Den är inte alls lika bra som ettan. Snygga stunts och så, men jag hade svårt att hålla intresset uppe. Plotten kändes ofta ganska seg och ointressant, trots att jag egentligen gillar många av elementen.

Jag reflekterade också över hur begränsat filmmediet är. Jag menar, när man gör en fläskig actionfilm så vill man ju gärna att actionsekvenserna ska landa och kännas ordentligt, och att när de skapar spänning så ska det kännas spännande. Det kräver ett visst mått av investering i karaktärerna från publikens sida, framför allt när actionsekvensernas specialeffekter inte längre är top of the line. När en film är begränsad till två timmar och ska få plats med både actionsekvenser, storysekvenser OCH etablerande sekvenser som lägger grunden för att vi ska bry oss om personerna i filmen så får ofta något stryka på foten. TV-serier har det lättare - de kan etablera karaktärer och därmed insatsen under längre tid. Det var också därför Infinity War funkade - vi var redan investerade i typ alla karaktärer.

I den här filmen kände jag ingen anledning alls att vara det minsta investerad i Hunts relation med Nyah. Den etablerades väldigt hastigt och kändes inte alls påtaglig. Han blev blixtkär i henne för att hon... hade en fin klänning och sen såg snygg ut när hon höll på att krasha med bilen? Jag vet inte, jag köpte det inte riktigt. Det kändes inte riktigt som att filmen förtjänat mitt engagemang. Hunt gick från noll till hyperpossessive på tio minuter.

Och jag köper att det är en begränsning i filmmediet, det gör jag. Filmer är så korta att man blir begränsad i vilka berättelser man kan berätta. Men det har gjorts snyggare och bättre än såhär.

BETYG: 3-/5
 

Vitulv

Årets spelledare 2011 och 2013
Joined
23 Dec 2000
Messages
7,060
Jag kollade Ghoul, som streamar på Netflix nu. Det är en indisk miniserie i tre delar (om en timme vardera), men man kan nog gott kalla den en uppdelad film också. Jag blev jättepositivt överraskad. Gillar egentligen inte icke-engelskspråkiga filmer, men den här var riktigt bra! Serien utspelar sig i ett förhörsläger i ett framtida fascistiskt Indien, och följer den unga förhörsledaren Nida. En rebelledare anländer till lägret för att förhöras (läs: torteras, det är en tortyranläggning), men visar sig inte vara den man tror han är. Vill inte avslöja mer än så, egentligen.

Det är ockult, kusligt, välfilmat och fascinerande. Riktigt bra skräck.

Edit: jag gav den 7/10 på IMDB.
 

Vimes

Sillkung
Joined
15 Jun 2000
Messages
12,089
Tant Ragnar;n292919 said:
Jag har sett wonder woman. Helt OK slagsmålsrökare i en grovt underskattad setting - första världskriget.

Jag är väldigt besviken på att de inte utnyttjade de faktiska händelserna under kriget bättre. Jag har funderat på hur man skulle kunnat berätta historien annorlunda, och har ett rätt coolt koncept som jag tänkte dela med mig här. Spoilers för filmen, uppenbarligen.

Filmen (som den är) handlar om Wonder Womans första kontakt med mänskligheten där hon först blir bitter över att folk verkar vara dumma och grymma, men får nytt hopp då hennes pojkvän spränger sig själv i luften för att plotten kräver det.

Liksom, det finns ju inte direkt ont om exempel på grymhet och medmänsklighet från de faktiska händelserna under kriget.

Jag tänker att det hade varit bättre om pojkvännen/spionen Steve hade iskallt utnyttjat Diana och matat henne med propaganda om hur hemskt tysken är (jag hoppades att det skulle hända då han introducerar sig som "one of the good guys"). Den naiva Diana sväljer propagandan med hull och hår och beger sig till fronten.

Hon kanske har sitt första slag i Mons, och blir skapar därmed myten om änglarna i Mons (https://en.wikipedia.org/wiki/Angels_of_Mons).

Hon sparkar rumpa och erövrar några vallgravar, bara för att se hur våg efter våg av unga engelsmän dör då de försöker ta nästa skyttegrav - kameran zoomar långsamt ut och vi ser att Diana bara är en liten, liten ljus punkt i mörkret och dimmorna.

Hennes övertygelse om onda tyskar/goda engelsmän får en törn då hon bevittnar hur en tysk officer låter bli att avrätta en engelsk soldat då de har studerat vid samma universitet i tyskland före kriget (detta är en faktisk händelse - jag tror att det exakta replikskiftet var något i stil med "Jag känner igen din dialekt - har du studerat i münchen?" - "Ja" - "önskar du inte att du vore där nu?" - skevt leénde - "ja". Eller bevittnar spontant eldupphör från tyskarna då engelsmännen skall hämta sårade.

Den slutgiltiga brytpunkten kommer då hon får bevittna julfreden (https://en.wikipedia.org/wiki/Christmas_truce) och blir slutligen övertygad om människors förmåga till medkänsla och godhet, samt avsky mot det meningslösa kriget.

Kanske det är Steve som är Ares i förklädnad och hon får kicka hans rumpa, varför inte vid slaget vid Arras (https://en.wikipedia.org/wiki/Battle_of_Arras_(1917) Arras - Ares eh eh eh?).

Man kan vinkla slutet som att hennes seger över Ares slutligen tar bort fotsoldaternas vilja att slåss, och att de till och med vänder sig mot makten vilket får resultatet att Tyskland kastar in handduken, och Tsaren störtas i ryssland.

Under eftertexterna får vi följa en mystisk resenär i en nedsläckt och igenbommad järnvägsvagn. Framme vid sin destination ser vi att det är Lenin som kliver ut för att skapa Sovjet (släng in Stalin i vagnen också för lite chockfaktor fastän han inte var med där...). Detta skulle bygga upp inför nästa film som, om jag förstår det rätt, utspelar sig under kalla kriget.
Jag har inte ens sett filmen, men jag är övertygad om att ditt förslag är bättre.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,185
Location
Rissne
Jag har sett om Avengers: Age of Ultron.

Jag har sett den förut, men tyckte delvis andra saker den här gången.

Först och främst: Joss Whedon är bra på att skriva banter-scener och roliga oneliners, han är bra på att regissera jävelsnygga actionscener där det hela tiden är begripligt vad som händer trots dussintals inblandade, och han har introducerat till världen en del kickass kvinnliga karaktärer. Men han är ganska dålig på feminism. Vilket inte varit en lika stor grej om han inte marknadsfört sig som en feminist, och bejakat feminismen som en del av sitt personliga varumärke. Jag menar, redan på Buffy-tiden var han liiiite för förtjust i att stoppa kvinnor i frysboxar. I den här filmen är det dels ett ganska fult våldtäktsskämt, som visserligen kräver en del förkunskaper eller efterforskningar för att fatta, men ändå. Det är intressant att James Gunn fick sparken för ett gäng supergamla tweetskämt, medan Joss Whedon kommit undan med ett våldtäktsskämt i vad som tekniskt sett är en disneyfilm... Men jag antar att de sket i det eftersom han ändå inte skulle göra mer efter den här filmen.

Men ja, det stora problemet här är hur han hanterar Black Widow. Att reducera den enda kvinnan i gruppen till någons kärleksintresse är rätt sunkigt, framför allt när hon framställts som en ganska aromantisk karaktär tidigare. Flera av männen får vara helt OK med att vara singlar, men inte hon... För att inte tala om att Banner är en vandrande symbol för män som blir arga och slår sina fruar. Och don't even get me started om det här tramset med Black Widows sterilisering...

När jag såg den här filmen första gången så tyckte jag inte att introduktionen av Scarlett Witch och Quicksilver funkade, att det kändes krystat. Den här gången kändes den biten mer OK, medan jag störde mig betydligt mer på Nat+Banner-relations-subplotten. Hade de skitit i den subplotten så hade de haft tid att introducera tvillingarna mer.

Sedan är Quicksilvers död helt poänglös. Vi har inte lärt känna honom, så vi skiter i att han dör. Hans död förde inte storyn framåt en centimeter

Nat+Banner-grejens enda positiva verkan är att den ju lägger upp för Thor: Ragnarok. Och det hade de ju säkert kunnat lösa på annat vis.



Jag har också börjat ifrågasätta min ursprungliga analys av hur Ultron faktiskt skapas. Från början tolkade jag det som att de hittar ett medvetande i stenen, som de får för sig att det är en bra idé att bara koppla in rakt av. Men nu blev jag osäker, och fick snarare intrycket av att det de hittar i "the mind stone" är som ett slags ritning av hur en AI skulle kunna se ut. Som de utgår från när de bygger Ultron. Isåfall undrar jag lite exakt vad det är som går fel. Är det uppdraget och att Ultron överväldigas? Är det att det finns inbyggda fel i arkitekturen de kopierade? Vision funkar ju bevisligen, och hans medvetande är ju också till stor del skapat av the mind stone? Jaja. Det är inte speciellt tydligt varför saker händer. What else is new.


BETYG: 4/5
 
Top