Nekromanti Rollspel på lektion [gymnasienivå]

[nature_disaster]

För ovanlighetens skull så har jag tänkt!

Tanken var att på en svenska lektion föreslå att man kunde rollspela. Det var en hel del intresserade i klassen av mitt nya rollspel (western) så det var väl tänkt att vi skulle spela det. Det krävs visserligen en del förberedelser. Men jag är ju ny på det här området, därför hade jag tänkt be er mer erfarna om hjälp!

Hur ska vi lägga upp det? Vi är 19 st i våran klass och våran lärare skulle vara perfekt som spelareledare. Kan man vara 19 st i en grupp?

 

[krank]

Jag har själv som blivande lärare funderat på hur man skulle kunna använda rollspel i olika ämnen... Jag har ju främst funderat kring historiaämnet, bl.a i och med att jag som en uppsats ska beskriva hur man kan använda "drama" i just historiaundervisning. Då jag ska bli lärare på gymnasiet, och jag dessutom anser att drama är gravt överskattat (alla dramapedagoger kan börja hata mig nu), så funderade jag i rollspelsbanor.

Såhär, nånting, hade jag tänkt:

Först förklarar man för klassen hur det är tänkt att gå till. Kanske med hjälp av ett par frivilliga, man spelar upp en kort scen. Sedan har man ett antal scener hyfsat förberedda, så att även en nybörjarspelledare skulle kunna fixa scenen. Det här kräver nästan att man har ett par teaterapor i klassen, alternativt MVG-elever som vill gå den extra milen för att visa sig duktiga. Sedan delar man upp klassen i lämpligt stora grupper. Färdiggjorda karaktärer i varje scenario, såklart. Varje grupp får välja varsin scen.

Jag vet inte om det här hjälper dig det minsta, men jag ville passa på eftersom "rollspel i klassrummet" är en sån där grej alla och deras mostrar varit på mig om att jag borde göra något av sedan de fick reda på att jag är rollspelare.

Jag tror att det kan bli helt sjukt rörigt att ha en enda stor grupp på 21 spelare, framförallt i och med att det troligen rör sig om en hel del riktiga nybörjare också. Lösningen är att fundfera kring hur man kan dela upp det, fördela ansvaret. Kan man spelleda med en grupp i taget och låta övriga grupper göra annat? Kan man snabbutbilda några elever att agera spelledare? Kan man rycka in ett par av sina rollspelarpolare som dyker upp och agerar spelledare?

Ämnet är fascinerande, hursomhelst.

 

[ripperdoc]

Det går rent teoretiskt att vara 19 i en grupp, men problemet blir ju att normalt sett kan bara en prata samtidigt. Då får de resternade 18 vänta och med så många personer blir det nog alldeles för tråkigt - större delen av lektionen kommer gå åt till att bara lyssna eller vänta på andra.

Jag föreslår att ni delar upp er i fyra grupper, och att ni hittar något spel där man inte behöver vara extra duktig för att vara spelledare. Det finns spel som inte alls använder spelledare (western är dock inte en av dom). Ni borde också strunta i reglerna om de inte är väldigt enkla.

Jag känner tyvärr inte till många exempel på enkla spel att spela för det här, men jag är säker på att någon annan på forumet vet!

 

[Organ]

Ojsan! Rent instinktivt tänker jag att en spelgrupp på nitton personer är på tok för stor. Möjligtvis kan det fixa sig om alla inblandade, både spelare och spelledare, är erfarna veteraner, men om det, som du sade, är en grupp som aldrig spelat förut så tror jag att det inte kpmmer att funka något vidare. Bättre blir det nog om ni istället delar upp er i fyra-fem olika spelgrupper med varsin spelledare. Om inte annat så kan det bli roligt att jämföra hur det gick för alla efteråt.

Kul initiativ annars.

/Anders

 

[nature_disaster]

Håller med om att spelgruppen skulle vara alldeles för stor särskilt när vi är 19 st och har katastrofalt dålig sammanhållning, några timmar runt det där bordet så skulle kuratorn och BUP ha inkallats!

19/3 - 5 spelare i 3 grupper och 1 en grupp med 4 spelare? Det skulle nog bli lugnare och dessutom roligare så man slapp sitta och vänta på sin tur!

 

[Johan K]

Hur ska vi lägga upp det? Vi är 19 st i våran klass och våran lärare skulle vara perfekt som spelareledare.

Oookey, det här var ju en utmaning.. =)
Hur som haver, att detla upp sig lite vore ju en bra grej, det har ju nämts förut. Finns den fler lärare som kan tänka sig att ställa upp, som är som den lärare som du nämer. Tror det hade underlättat en del. Vad är det för scenario du tänkt att köra ?
Dock så verkar idéen din välldigt skoj, önskade själv att man kunde köra rollspel på lektionstid när mangick i skolan.

Kan man vara 19 st i en grupp?

Nej, det är en för stor grupp. Max 6 i varje grupp, är man mer än det så är risken för stor att någon/några inte får komma till tals, vilket vore ämlans trist.

Hursomhelst, önskar dig lycka till med detta ! Berätta gjärna hur det gick.

 

[seinet]

Mitt förslag är att dela upp klassen i en form av "lag". Kanske fyra eller fem lag med 4-5 personer i varje lag där varje lag har en egen karaktär. Gör det mer storskaligt, varje lag kan utgöra ett råd för ett rike där flera olika riken slåss mot eller med varandra.

/Seinet Wintermute - Skall krypa in under täcket och sova snart

 

[Xhakhal]

Som alla andra sagt så är nitton pers en rätt stor grupp, bättre med flera små.

Sedan vill jag fråga dig vad du tänkt dig att du ska lära dig av det? Det kanske låter som en kritisk fråga, men det beror nog mest på att klockan är asmycket, förlåt om tonen i det här inlägget inte är så snäll som jag vill ha den.

Jag menar, varför spela rollspel på en svenskalektion, vad lär du dig av det i det svenska språket som du inte redan kunde? Hur har -du- tänkt?

(vilket betyder: Ni andra forumiter, jag är bara intresserad av nature_disasters personliga åsikt och tankebanor, inte en föreläsning om varför rollspel är bra på lektion.)

 

[walium]

Jag har inget emot rollspel som pedagogiskt grepp, men då krävs det att man också kopplar det till undervisningen på något sätt. Varför skulle någon lärare tillåta att hela klassen sätter sig ner och spelar till exempel Western eller något annat rollspel under deras lektion?

De rollspel för skolan som jag har sett och skapat har alla handlat om olika laddade frågor inom framförallt Samhällskunskapen. Klassiska exempel är FN-rollspel och spela olika partier men det fungerar även med ett rollspel om miljöfrågor och om huruvida man ska privatisera äldreomsorgen i kommunen eller inte. Jag faktiskt komma på massor av lämpliga frågor inom Samhällskunskapen men inte inom Svenskämnet. Kanske skulle man kunna sälja in det som ett sätt att öva upp det muntliga färdigheterna, men annars blir det nog svårt.

Det är synd att ni inte har figurer och kulisser till en stad för då kunde ni spelat "Guld och bly" som säkert är hyfsat lättspelat. En grupp på 19 personer är hursomhelst för mycket för att det ska vara praktiskt genomförbart. Jag skulle dela upp klassen i tre-fyra grupper ladda ner ett konventscenario ifrån Rävspels hemsida och dela ut de färdiga rollpersonerna till varje grupp. Sedan fick en person i gruppen agera spelledare och köra en lämplig scen som du har valt ut, till exempel slutuppgörelsen. Något som är häftigt.

 

[nature_disaster]

Jag kan hålla med dig om att vi inte lär oss något vidare på en svenska lektion förutom att prata i grupp, utan det hade passat bättre på en samhällskunskaps lektion då det finns mycket bra historiska rollspel!

Anledningen varför det blev svenska är nog för att våran sam. lärare inte skulle tillåta det! men man kan ju alltid göra ett försök.

Vi ska snart börja med att göra vår egna "perfekta stat" Har ni någon idé hur man forma det till rollspel?

 

[wilper]

När jag läste tyska i högstadiet så blev läraren eld och lågor över rollspel. Så vi spelade en del. Nu var det ju tärningslöst och rollerna var saker som "affärsman på resa" eller "butiksbiträde", men han menade att poängen var att man fick något att prata om, och jag vill minnas något om att det blev mer avslappnat än om man skulle stå för det man sa själv.

 

[walium]

"När jag läste tyska i högstadiet så blev läraren eld och lågor över rollspel. Så vi spelade en del. Nu var det ju tärningslöst och rollerna var saker som "affärsman på resa" eller "butiksbiträde", men han menade att poängen var att man fick något att prata om, och jag vill minnas något om att det blev mer avslappnat än om man skulle stå för det man sa själv."

Jodå, men jag skulle säga att själva pratandet är en viktigare och större del av främmande språk än det är när det gäller svenska. Många elever tycker dessutom att det är ytterst pinsamt att snacka på något annat språk än svenska även om det är något så vanligt som engelska. Så alla knep som får dem att snacka mer är sannolikt väldigt bra. Men det muntliga inslagen inom Svenska A till exempel går mest ut på att lära sig argumentera, tala inför grupp och lägga upp sina muntliga framföranden på ett bra sätt. Alltså väldigt lite vardagligt konverserande som man nog kan utgå ifrån att eleverna redan behärskar.

 

[Troberg]

Men det muntliga inslagen inom Svenska A till exempel går mest ut på att lära sig argumentera, tala inför grupp och lägga upp sina muntliga framföranden på ett bra sätt. Alltså väldigt lite vardagligt konverserande som man nog kan utgå ifrån att eleverna redan behärskar.

Fast där har väl rollspelen fördelen att man kan skapa de där konfliktsituationerna som kräver argumenterande och retorik, utan att för den sakens skull behöva ladda ämnet med verkliga och personliga värderingar.

Tex skulle man kunna ha en situation där man kör en förhandling, tex mellan länder eller mellan arbetsgivare och fack. Läraren sätter förutsättningarna för spelet, gärna med planterad information som spelarna kan forska om och utnyttja. Typ, en eller ett par lektioner för att förbereda sig, en för att förhandla. Det ligger i mitt tycke i linje med ämnets mål. Jag har själv testat liknande övningar på en retorikkurs, och det var attans roligt och givande.

 

[Olle Linge]

Perfekta stater i rollspel

Vi ska snart börja med att göra vår egna "perfekta stat" Har ni någon idé hur man forma det till rollspel?

Mitt rollspel Magneter och mirakel handlar i princip om perfekta stater av olika slag (eller det är i alla fall ett grundläggande koncept i spelvärlden), så jag är fullt övertygad om att det går utmärkt att hantera i rollspel. Att leva sig in i hur det är att leva i vissa ideologiers idealstater kan nog vara väldigt intressant. Jag ser minst två problem att göra det i skolmiljö dock:

1. Det tar för lång tid att utforska på ett vettigt sätt.
2. Spelledaren måste kunna ganska mycket om hur staten fungerar

Det första går nog att arbeta sig runt genom att man väljer små, isolerade scener som belyser en viss aspekt av ett samhälle och det andra går att arbeta sig runt genom att ha väl förberedda scener från lärarens håll. Jag skulle dock tveka både en och två gånger innan jag ens funderade på att göra något sådant, av skäl som redan nämnts av andra i tråden (främst att jag tvivlar på att det är tidseffektivt och att man faktiskt lär sig något).

 

[Svarte Faraonen]

Dela upp folk i grupper och låt dem ta rollen som olika politiker i ett samhälle som av någon anledning är isolerat från världen. Ett exempel kan vara att förlägga det i framtiden, och låta spelarna representera olika personer som valts att styra en koloni på en avlägsen planet. Ge dem tydliga roller, som alla representerar olika element i ett samhälle. Exempel kan vara:

Affärsmannen: talar för handelsintressena.
Akademikern: talar för utbildning och finkultur.
Befälhavaren: talar för de militära intressena.
Läkaren: talar för folks hälsa och välmående.
Prästen: talar för traditionen och religionen.

Så kan man ha en spelledare som har en förberedd lista på olika problem som kommer upp. Jag kan tänka mig en modell med tio olika bekymmer -- alla sätter en av rollpersonerna mot en annan i en intressekonflikt, och så kan de andra ge sin åsikt. Exempel kan vara:

En sjukdom härjar i kolonin. Den medicin som finns tillverkas av ett företag som säljer den dyrt. Ska man låta dem göra detta (affärsmannens perspektiv) eller ska man tvinga dem att producera den gratis, trots att de har rättigheterna till den (läkarens perspektiv)?

En föreläsare på akademin lär ut saker som strider mot den rådande religiösa läran, och detta har gjort att många religiösa personer i samhället blivit stötta och illa berörda, ja vissa till och med hotfulla. Ska man låta honom hållas (akademikerns perspektiv) eller hindra honom från att på detta vis uppröra samhället (prästens perspektiv).

Ja, du förstår nog hur man skapa sådana här konflikter för alla möjliga "pairings". Det känns som sådant som samhällslärare gillar.

 

[Xhakhal]

(Nu blev det lite OT tror jag)

Svenska A ja, den var det ett tag sedan man läste. Den muntliga delen av min svenskakurs går ut på bokanalys och... analys, och så presentation och därefter... analys... damn you IB.

Men de två faktorer som gjort att jag har en sådan god engelska att jag klarar av att läsa den på den nivå jag gör (modersmålsnivå, klarar jag mitt diplom räknas jag som tvåspråkig) är följande:

Pokémon och rollspel.

Pokémon för att jag var tvungen att lära mig bra engelska. I de SNES-spel jag spelade som liten (Zelda, Mystic Quest osv) var engelska inte något man behövde, man kunde liksom lista ut vad man skulle göra genom att titta på kartan, men med Pokémon behövde jag förstå vad saker gjorde, vilka attacker som gjorde vad osv, samt att jag inte förstod vad som stod på samlarkorten som jag spelade en hel del med om jag inte kunde engelska.

Rollspel på engelska har jag spelat sedan högstadiet, så mycket att jag nu måste vänja mig vid tanken på att spela på svenska alls - och då menar jag både muntligt och skriftligt. Det är hemskt utvecklande att prata engelska även utanför skolan några timmar ett par dagar i veckan.

Å andra sidan har enbart min skrivna svenska förbättrats av rollspel, och då gäller det textbaserat rollspel på internet. Vad den talade svenskan har förbättrats av är snarare argumentationer och diskussioner, och mycket bokläsande...

Vad jag egentligen försöker säga är att min personliga åsikt är att rollspel kanske är bra för självförtroendet ibland vad gäller svenska - att få de där blyga mupparna att sluta vara blyga och hålla käften, utan börja snacka istället, men jag tror inte att det förbättrar ens användande av ens modersmål egentligen, men att det är ett utmärkt sätt att öva upp vanan på ett främmande språk.

 

[solvebring]

Håll det enkelt i flera grupper!

Jag spelade en gång med en grupp på 11-12 pers.
Det slutade med ett jävla kaos. Alla pratade i mun på varandra hela tiden. Sedan när jag röt i att det gällde en i taget, i tur och ordning i medsols riktning, då fungerade det ungefär 30-40 min innan alla glömde sig igen och gastade i mun på varandra. Så var det att påminna igen, och igen och igen.
När alla dock kunde hålla sig den där halvtimmen tog det hur lång tid som helst att låta alla spela sin tur ordentligt. Detta resulterade i att vi egentligen inte hann med någonting det spelmötet för att det tog så lång tid att gå runt hela gruppen.

Dela upp klassen i några mindre grupper istället, max 5 pers i varje grupp skulle jag rekommendera. Sedan vad det kommer till Western, ja det är väl inte det bästa att köra med på en sådan lektion. Du borde nog se dig om efter att intressant Dogmaspel eller liknande med ynkliga enkla regler men däremot med ett intressantare upplägg. Försök hålla dig till ett mycket enkelt spel som inte kräver så mycket bakomliggande kunskap, regelpluggande etc.

 

[nature_disaster]

Tack så mycket för alla svar!
Många har olika åsikter men något alla tyckte gemensamt var att gruppen var för stor! Men ska lägga upp idén för våran lärare och hoppas att han går med på det.

Så än en gång, Tack så mycket!

 

[Bunny]

De rollspels-former jag stött på under skolgången:

Första världskriget
Högstadiet. Österrikes kronprins ska snart bli mördad, och klassen har delats in i grupper om 5-6 personer som var för sig representerar en stormakt: USA, Storbrittanien, Tyskland, Ryssland och Österrike. I faser sker alliansbildning, diplomati och krigsförklaringar. Leken har en sensmoral; nästan alltid blir resultatet ett krig som involverar samtliga parter.

Kalla kriget
Högstadiet. Liknande upplägg, där olika grupper representerar olika fallanger i öst och väst. Krig involverar nästan alltid kärnvapen. Återigen finns en sensmoral; det krävs bara att en grupp är för oseriös, för gung ho eller för macho för att kärnvapenvintern ska vara ett faktum. Naturligtvis inträffar det nästan alltid när de ansvariga går i 8:an.

"Lost"
Gymnasiet. Klassen delas in i grupper om 7 personer vardera. I varje grupp finns en individ från ett "skrå" representerad: en ingenjör, en doktor, en präst, en atlet, osv. Alla har hamnat på en öde ö och ska komma fram till det bästa sättet att överleva. En ska utses till ledare, en annan ska tvingas lämna gruppen. Det är främst en övning i retorik, där man i omgångar talar för vad ens egen proffession kan tillföra. Mellan omgångarna talar medlemmarna ur varje skrå sig samman om en gemensam linje.

Jag minns inte vem som utsågs till ledare när jag spelade (så det var inte jag), men över lag var det doktorerna som blev kickade ur samtliga (3) grupper. De hade beslutat att erbjuda droger i utbyte mot ledarskap, varvid lagom mängd indignation följde från övriga deltagare.

[*]

Det anordnas ganska seriösa FN-lekar årligen, där deltagarna läser på och klär upp sig. En polare som annars är ganska skeptisk till rollspel deltog för något år sedan, och det passade honom som hand i handske.