Nu när andra generationens rollspelare börjar dyka upp funderar jag som gammal (30 år) rollspelare på vad som egentligen händer med alla gamla rollspelsrävar. Dör hobbyn ut eller vad händer med den? Omvandlas den till brädspel efter en viss bestämd tid? Är det lika töntigt att spela rollspel som vuxen som att köra moppe efter 16?
Vad är det som tar knäcken på rollspelandet? Jobb? Respektive? Barn? Golf?
Eller finns det en hemlig begravningsplats för gamla rollspelare - att skriva köpeäventyr? Att konstruera spel? Att knacka ner hemsidor? Att sitta och berätta gamla rollspelsscenarios för likasinnade, ungefär som lumparhistorier? Hemliga sällskap med konstiga handskakningar där man sitter i hemlighet och spelar?
När blir det barnsligt att rädda prinsar och döda drakar? Går man då över till att rädda vetenskapsmän och döda ondskefulla ritualmördare på 20-talet för att därefter sluta, dvs är spel som Call of Cthulu och Kult till för oss dinosaurier? Och finns det något ännu "vuxnare" spel som man kan övergå till därefter? Mysteriespel vid parmiddagen? Eller skaffar man yngre bekanta och spelar med dem som en gammal farmor (På MIN tid fanns det inte ens TRÄFFOMRÅDEN, antingen levde man och var vid full vigör eller så var man stendöd...)?
Många frågor, inga svar. Själv har jag spelat i snart 13 år och märker hur det gradvis börjar kännas som att spelandet rinner ut i sanden och ersätts av andra intressen. BLÄ!
/Magoo, som vill spela Mutant på hemmet.
Vad är det som tar knäcken på rollspelandet? Jobb? Respektive? Barn? Golf?
Eller finns det en hemlig begravningsplats för gamla rollspelare - att skriva köpeäventyr? Att konstruera spel? Att knacka ner hemsidor? Att sitta och berätta gamla rollspelsscenarios för likasinnade, ungefär som lumparhistorier? Hemliga sällskap med konstiga handskakningar där man sitter i hemlighet och spelar?
När blir det barnsligt att rädda prinsar och döda drakar? Går man då över till att rädda vetenskapsmän och döda ondskefulla ritualmördare på 20-talet för att därefter sluta, dvs är spel som Call of Cthulu och Kult till för oss dinosaurier? Och finns det något ännu "vuxnare" spel som man kan övergå till därefter? Mysteriespel vid parmiddagen? Eller skaffar man yngre bekanta och spelar med dem som en gammal farmor (På MIN tid fanns det inte ens TRÄFFOMRÅDEN, antingen levde man och var vid full vigör eller så var man stendöd...)?
Många frågor, inga svar. Själv har jag spelat i snart 13 år och märker hur det gradvis börjar kännas som att spelandet rinner ut i sanden och ersätts av andra intressen. BLÄ!
/Magoo, som vill spela Mutant på hemmet.