Nekromanti Rollspelsbryggor

[Kitzune]

Jag kom att tänka på igår när jag och några kompisar satt
en gång när vi var tämligen unga. Slöspelade lite Drakar
och demoner kan man säga. På sätt och vis var jag oerhört
trött på att spela fantasy då, men eftersom de andra
trilskades var jag väll tvungen som en sann spelledare och
kompis

När vi spelat ett tag och spelarnas karaktärer hittat en
skum grotta (okej, originalitet kanske inte är en 11-årings
styrka). De lyckades efter en strappatsfylld färd rakt
ner i den till synes oändliga grottan att ta sig fram till
en tung dubbeldörr i ek. Efter att ha brutit upp dörren
och steg in såg de en slags spegelliknande sfär som var
placerad i mitten av rummet. De steg in ... ljuset bländade
vapnen skramlade mot stengolvet ...

Deras ögon öppnades och de befann sig - MITT I EN
RUSNINGSTRAFIK. Förbryllade dvärgar, halvorcher och
alver skuttade upp på den säkra vägen där människor gick.
Vad jag nu gjort var att skicka drakar och
demonerrollpersonerna till MUTANTS framtidsvärld.
Detta grepp var mycket klumpigt då, men hur skulle man
kunna utveckla det här vidare ?

Visst skulle det vara schysst att bygga en slags brygga
mellan rollspelsvärldar ? Jag vet faktiskt inte.
Mina spelare acepterade inte direkt konceptet och det hela
dog ut. Synd. Går det att utföra i praktiken ?

/Alexander Gyhlesten
Korpiir

This is my dice. There´s many like it, but this one´s mine

 

[Eva Florén]

Ett lyckat försök som sedan blev misslyckat var en motsvarighet till detta fast åt andra hållet. Glad i hågen skickade jag tokiga mutantnissar i stridsutrustning in i en ren fantasyvärld där de helt klart blev något förvirrade. Men det tråkiga är när spelarna snabbt bestämde sig för att det hela var någon form av filminspelning som gått åt fanders. Slutresultat - skådespelare/magiker väldigt döda... *suckar uppgivet* Och jag som deklarerar att min lilla grupp kan lösa saker utan våld!?

Lady Silver Wolf - There is but a thin line, between Man and Beast

 

[EventHorizon]

Hehe. Jag har också gjort en liknande variant en gång. Jag skickade mina spelare till nutidens Stockholm. Eftersom de alla anlände i tunna sommerkläder i ett svinkalt vinterstockholm uppstod snart en ganska rolig situation när de gick in på Berns och slet åt sig kärringarnas pälskappor. Tumult uppstod och en ordningsvakt slutade med kluven skalle efter ett hugg med ett slagsvärd i pannbenet.

/ Fly me to the moon and let me play among the stars

 

[Kitzune]

Whops [OT]

Det var väll sannerligen inte kul. Varför går det fel och
varför reagerar spelare som de gör ?

<I>
"Och jag som deklarerar att min lilla grupp kan lösa saker
utan våld!?" </I>

Pja, jag brukar straffa mina spelare genom att få dem via
rollspelandets outgrundliga vägar att inse att den de just
dödat var viktig. Efter ett par sådana duster brukar de
flesta vara avvänjda detta lilla missbruk.

/Alexander Gyhlesten
Korpiir

This is my dice. There´s many like it, but this one´s mine

 

[Eva Florén]

Re: Whops [OT]

Jo minsann, de döda kan ställa till det oerhört mycket... *ler bittert* Har nog berättat förr om denna situation men i alla fall:

Khelataar. Har själv tillbringat ett par veckor med uppbyggnaden av ett fint äventyr. Har en huvudperson som är så att säga nyckeln till en stad fylld av tjuvar och andra brottslingar. (jag vill inte ha några pekpinnar om tjuvar etc i khelataar nu tack) Han är helt enkelt "kung" över staden och gör sitt bästa för att sätta käppar i Khelinnorden för närvarande. Han möter upp rollpersonerna som är precis nya in i orden. De har fått till uppgift att så att säga lära känna landet. Han (the bad boy) maskerar sig till Khelinbefäl och låter dem rädda hans livhanke. (njao, han blev alltså överfallen av ett bergslejon (eller liknande) och blev också skadad i fighten) De slår läger och mina spelare konstaterar att det är lika bra att sätta upp vakter inför natten. Sagt och gjort - men de hade bestämt sig för att befälet skulle ta första vakten. Han grymtade och drog ihop sig för att sova. Efter en kort ordväxling slutar det hela (just som skurken nästan somnar) med att den ene av spelarna helt rått dödar skurken. Hela min kampanj faller samman, jag har gjort tjuvstaden så att det krävs att skurken är med annars blir de bägge rpna skjutna on sight! Snip snapp snut så var den sagan slut....

Att spelarna reagerar som de gör i "crossovers" kan vara för att man bör pointera och förbereda dem. Någon gång när jag har tid ska jag lägga fram en ny kampanj för mina spelare och den ska banne mig inte få förintas av skjutgalenskap eller tvivel, den ska vara väl förankrad hos mina spelare. så det så.

Lady Silver Wolf - There is but a thin line, between Man and Beast

 

[Krille]

"Detta grepp var mycket klumpigt då, men hur skulle man kunna utveckla det här vidare ?"

Vid ett tillfälle byggde vi en hel liten kosmologi kring liknande koncept och vi hade en hel del skojjiga idéer. En kampanj som vi körde enligt vår kosmologi byggde på att Häxmästaren i Ereb Altor skulle utföra en otäck hemsk ritual som involverade offrandet av en liten söt alvflicka, men han fumlade (varför fumlar aldrig ärkeskurkar?) och alvflickan for iväg genom en slags portal och ramlade ut i Nordafrika 1942, där hon togs om hand om av några brittiska ökenråttor.

Tiden gick, flickan blev hårt hemligstämplad, adopterad och satt att växa upp så långt från vanligt folk som möjligt, och blev så småningom inte bara vuxen utan dessutom lagom indoktrinerad av britterna. 1992 var det dags igen - forskare lyckades öppna en ny portal till (förhoppningsvis) samma värld. Enda personen med någon erfarenhet av världen på andra sidan var just alvflickan, varför hon kallades in och skickades in genom portalen tillsammans med fyra mannar från 22nd Special Air Service på ett rekognoceringsuppdrag.

När Häxmästaren visade sig vara vid liv och planerade en magisk invasion genom den där portalen så slutade det med att brittiska armén och flygvapnet involverades i ett episkt slag. Det var riktigt kul att se luftstrider mellan drakar och Harriers... /images/icons/wink.gif

Faktum är att de båda sidorna var ganska jämt matchade. Magi och mängder med orcher stod rätt bra emot automatkarbiner och stridsvagnar, och drakar och Harrier-plan var rätt väl matchade. Den avgörande punkten var faktiskt artilleriet.

Kampanjen slutade då Häxmästaren fått tag på ett slagfältskärnvapen och vårt lilla gäng gav sig iväg tiill hans svarta torn för att hämta tillbaka atomgranaten. Det blev en lagom häftig slutstrid som avslutades med att Häxmästaren fick en .357 i pannbenet från en Desert Eagle ("Vi behöver inte er magi. Vi har vår egen. *BLAM*").

Inte så seriöst, men förbaskat kul.

- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>

 

[Vindhand]

Faran med komplexa planer

Det finns tre viktiga verktyg här: mindre planering, mer villighet till omplanering och spelarmanipulation.

Mindre planering: Bygg inte upp hela kampanjen i förväg utan begränsa dig till att förbereda nästa möte. Om något oväntat händer så har du inte förlorat så mycet arbete... I planeringen för nästa möte kan man anpassa sig efter det skedda.

Villighet till omplanering: Befälet, nu när han dött helt odramatiskt, kanske bara _var_ ett befäl (varvid karaktären har oskyldigt blod på sina händer)... alternativt var det bara en underhuggare till den riktiga skurken, t.ex hans halvbror (varvid de kan ha en rätt otrevlig fiende).

Spelarmanipulation: Påpeka för spelaren vad det är han håller på att göra: Kallblodigt mörda en ordenskamrat (överordnad t.o.m?) över ett litet gräl om vakthållningen. Det är kanske på sin plats att kräva ett viljeslag för att lyckas genomföra detta? Berätta sedan för de andra spelarna hur killen helt oprovocerat hugger ned en halvsovande, skadad och försvarslös man ur deras orden... berätta vad straffpåföljden är och att de har att välja mellan att åka dit för medhjälp eller att släpa mördaren till rättvisa.

 

[Kitzune]

Fy fan va bra !

Oj, oj, oj. Den som var uppfinnare till den idén är
verkligen värd beröm. Det var något så iskallt att jag
blev bensvag när jag läste det. Kunde nästan se bilden
av drakr som slogs mot flygplan i luften och resten av
scenariot. Kanske kan bli en helt ny genre ?

Detta ska jag ha i åtanke nästa gång jag ska spelleda
och vill återuppliva gamla minnen (om nu min spelgrupp ens
kommer ihåg den gången för herrans massa år sedan).

/Alexander Gyhlesten
Korpiir

This is my dice. There´s many like it, but this one´s mine

 

[Nightfang]

Hur fan kommer man på något så coolt ??? Drakar vs Harriers och atteleri mot orcher haftigt värre... Synd att man saknar den magiska spelledarförmågan för jag tycker faktiskt om att spelleda men kommer aldrig på tillräckligt bra grejor...

Men det där äventyret eller kampanjen, ska du verkligen ha beröm för *klapp klapp klapp*!!!

MVH: Joacim

If you find you are falling into madness - dive

 

[Rosen]

Re: Whops [OT]

<I>Khelataar.</I>

Du <I>vet</I> att det ordet automatiskt sätter igång mig... (-:

<I>en stad fylld av tjuvar och andra brottslingar. (jag vill inte ha några pekpinnar om tjuvar etc i khelataar nu tack) Han är helt enkelt "kung" över staden</I>

Pekpinnar? Tjå, min första resp andra tanke var "Uwath" och "Ktaril Tooghoz", men jag antar att det inte var dem du hade på G.

<I>de hade bestämt sig för att befälet skulle ta första vakten. Han grymtade och drog ihop sig för att sova. Efter en kort ordväxling slutar det hela (just som skurken nästan somnar) med att den ene av spelarna helt rått dödar skurken.</I>

Um... I vilken slags militär organisation som helst skulle det väl vara minst sagt <I>anmärkningsvärt</I> om meniga soldater skulle kräva av ett befäl att ta första vakten, och sedan slå ihjäl honom när han inte lyder dem. (Can you say "court martial"?) Spelaren ifråga har aldrig gjort lumpen, va?
Här hade vi alltså dessutom en religiöst baserad krigarorden med livstids medlemskap - de tar ungefär lika hårt på att vara khelinn som att vara jediriddare i ett annat spel...

--
Åke

 

[EventHorizon]

Det finns faktiskt en fantasy bok som kör det där temat. Tyvärr kommer jag inte på titeln just nu men den handlar om ett gäng soldater som ramlar in i en fantasyvärld med sin pansarvagn och en attackhelekopter tror jag. Där smashar dom drakar med sköna missiler och peppar loss med automatvapen mot den elake trollkarlen. Boken har samma omslagsbild som den gamla Drakar & Demoner magiboxen tror jag, den där det står en trollkarl och en liten dvärg i en kammare (eller var det nån annan rollspelsbox - ack! jag är så förvirrad)

/ Fly me to the moon and let me play among the stars

 

[Illern]

Det där låter bekant, är det inte ''Kampen om Koramonde'' eller något i den stilen, översatt av Äventyrsspel en gång i tiden?

[color:green]Mustela Putoris Astrabo, pretorian
Illerlyan:<A HREF="http://www.surf.to/ferret" target="_new">http://www.surf.to/ferret</A>

 

[EventHorizon]

Tyvärr kommer jag inte alls ihåg vad boken heter. Jag vet bara att jag tyckte den var ett fräscht och bra inslag i fantasy-genren. Det borde väl gå att kolla upp vilken bok det är om man har magiboxen antar jag?

/ Fly me to the moon and let me play among the stars

 

[Krille]

"Tyvärr kommer jag inte på titeln just nu men den handlar om ett gäng soldater som ramlar in i en fantasyvärld med sin pansarvagn och en attackhelekopter tror jag. Där smashar dom drakar med sköna missiler och peppar loss med automatvapen mot den elake trollkarlen."

"Kampen om Coramonde". Jag vill minnas att författaren heter Brian Daley, men jag kan ha fel.

Värd att läsa om man gillar temat är "Grunts" av Mary Gentle. Boken handlar om en kasse orcher som kommer in i en nyss dödad drakes skatthåla. Det visar sig att draken är vapensamlare som samlar vapen från allehanda kulturer i allehanda olika världar. Vilket omfattar en kasse automatkarbiner, granatgevär, pansarskott... Klart helskön bok! Hade den funnits när vi körde vår kampanj så hade det nog blivit riktigt jefla skoj!

- Krille
<A HREF="http://www.foxtail.nu" target="_new">http://www.foxtail.nu</A>

 

[Illern]

Jag tror att jag har boken som jag tänkte på hemma i bokhyllan. jag skall försöka komma i håg att kolla när jag kommer hem.

[color:green]Mustela Putoris Astrabo, pretorian
Illerlyan:<A HREF="http://www.surf.to/ferret" target="_new">http://www.surf.to/ferret</A>

 

[Eva Florén]

Re: Whops [OT]

Jag vet, jag vet och det var också därför jag nämnde pekpinnar... *suckar mildt*
Och helt riktigt, det var en helt fristående fri fantasi från min sida... men den var god och hade varit rolig att genomföra om inte en viss Herre tagit ledaren av daga.

Det anmärkningsvärda var att trots en lång ordväxling (jag vet att jag kortade ner händelseförloppet, men jag minns inte alla detaljer i ordväxlingen och jag vill inte fara med osanning) så hade mina kära spelare redan genomskådat mig, eller snarare anade att något var fuffens. I slutänden var det bara en droppe som gjorde att den gode herrn mördade honom. Till saken måste också anföras att jag gjorde allt för att "skydda" min skurk som faktiskt verkade vara befäl väldigt länge... *suckar* Och jo, Mr X har visst gjort lumpen (och repmånad förövrigt) men han överaskade både mig och min make med detta dåd. Men han hade skam nog i kroppen att rodna när jag upplyste honom om att han just tagit kål på min kampanj... *skratt* Och det krävs en hel del innan den mannen rodnar...

Min lärdom som SL från den kampanjen är att ALDRIG låta en kampanj vila på endast en sak eller person... *ler brett* Men misstaget har upprepats av Moi.


Lady Silver Wolf - There is but a thin line, between Man and Beast

 

[Eva Florén]

Re: Faran med komplexa planer

Äsch, nu är du petig.... för ### tror du inte jag påpekade allt om straff och allt sånt - men hindrade det honom... icke.

Och jag har lärt mig, det är sällan jag numera slänger ihop en intrig, förut var allt mycket välplanerat - nu har jag några idéer och improviserar därifrån utefter det spelarna gör. Så visst har jag lagt om spelstil, men du får tänka på att det var i mina grönare år som SL också. Fast jag är fortfarande grön, misstag gör man alltid... trots att jag snart har spelat som SL i över sex år eller så. Fast just nu har jag grönbete - plugget tar för mycket tid så maken är SL.

Lady Silver Wolf - There is but a thin line, between Man and Beast

 

[Dart]

Tufft tema.


"Cowards die many times before their deaths;
The valiant never taste of death but once."

 

[Dart]

Coolt tema n/t

.

"Cowards die many times before their deaths;
The valiant never taste of death but once."

 

[Nightowl]

Re: Whops [OT]

Vagt motiverad reaktion: Det är ju Ladyn som vet hur just hennes polare är, men det finns rollspelare - många rollspelare - som får spader om de måste lyda en auktoritet, vilken som helst.

För _vissa_ av dessa spelare är det mums att vara fetbra på att vålda i sådana situationer, för då löser man enkelt problemet genom att slå ihjäl den stackars saten.

Detta leder åter till en av mina käpphästar: Ett egentligen ganska logiskt sidomotiv till powergaming (att spela för att ha en så mäktig figur som möjligt; inte fel i sig, emu) är att man vill vara _helt fri_. Man kan göra vad man vill, för man är så ybermäktig att man dödar alla som protesterar. I en annan debattråd på ett helt annat forum berättade en luttrad spelledare om hur han försökt låta lokala ordningsmakten arrestera en trollkunnig noldoralv i en session Rolemaster/MERP. "Vaddå, hur VÅGAR de röra mig?" var spelarens reaktion. Det slutade med att byn låg i aska, 3-400 personer hade fått sätta livet till (efter att ha mosat militian gjorde spelaren slut på resten av staden för att vara noggrann) - men rollpersonerna var förhållandesvis oskadda. Ja, vad gör man?

Nightowl, har viss erfarenhet av fenomenet

"Varje gång jag trampat ned rabatter, doftar mina stövlar av blommor."
Sifu Nightowl