All magi kommer från två grundfundament, blod och själar. För att frammana en demon, ande, Loa eller spöke gör man följande.
Man samlar ihop lika många blodsoffer som varelsen har i kraft nivå. Man offrar dem sedan rituellt. Hur man gör detta är mest fluff, det viktigaste är att ett offer tar mist en minut (tio stridsrundor).
När man frammanat en varelse kan man sedan göra tre saker:
1. Man kan binda den till ens egen själ och få en magisk förmåga. Man kan bara binda en varelse per 3 levels man har till sin själ, denna förmåga kan man dock sedan använda hur mycket man vill.
2. Man kan binda dem i ett magiskt svärd som då får en lika hög attack och skadebonus som varelsens kraftnivå. Svärdet måste dock sluka en själ för varje gång det dras eller så flyr varelsen. Svärdet dricker själar genom att någon dödar en intelligent och besjälad varelse med det. Man kan döda individer i "förväg" så att man har en buffert på hur många gånger man kan dra svärdet.
3. Man kan få demonen att använda sin fulla kraft under en enda stridsrunda/använda en enda förmåga.
En trollkarl är precis som en fighter men behöver mer xp för att levla upp. De kan rulla ett intelligens slag för att avgöra en varelses kraftnivå, vilken förmåga en själsbindning ger dem och vad deras rena kraft är. Varelser brukar kunna finnas vid offerplatser, i tempel, vid gamla och nya slagfält och andra platser där barriären mellan världar är tunn.
Här är två exempelvarelser:
Ogun
Varelse typ: Loa
Kraftnivå: 3
Ger förmåga vid själsbindning: Magikern kan få icke-magiska metall föremål han rör vid att omedelbart rosta sönder.
Ren kraft: Ogun kan skapa ett fort eller försvarande mur på ett enda ögonblick.
Telxion
Varelse typ: Demon
Kraftnivå: 1
Ger förmåga vid själsbindning: Magikern kan "se", "lukta", "höra" och känna av närvaron av magi eller andra magiker.
Ren kraft: Telxion kan berätta exakt var ett specifikt föremål är.
Att bära med sig sina förfäder som beskyddare är härligt.