Nekromanti Rollspelsteori: Wunderkammer-Gesamtkunstwerk

[clarence redd]

Har någon sett det här teoretiska ramverket för rollspel: "The Wunderkammer-Gesamtkunstwerk Model: A Framework for Role-Playing Game Analysis and Design" av Lars Konzack (Köpenhamns Universitet)? Jag tycker att det fångar de olika aspekterna av rollspel på ett bra sätt, utan för mycket pekpinnar eller preferenser.

Grundidén är att rollspel står på fyra ben: Sub-Creation, Ludus, Performance och Narrative. När de fungerar ihop, så blir det ett Gesamtkunstwerk (allkonstverk? gemensamhetskonstverk?), med en rikedom och sammansatt helhet som en Wunderkammer (kuriosakammare). Att alla fyra delarna fungerar tillsammans är det som gör rollspel unikt; en egen konstform.

Sub-Creation: Bakgrund, värld, setting
Ludus: Regler, mekanik
Performance: Själva “skådespelandet"
Narrative: Äventyr, scenarier

Det finns också två motsatspar, Concrete vs Abstract och Action vs Contemplation, som begreppen förhåller sig till (och som spelandet pendlar mellan).

Modellen kan användas både för att analysera befintliga rollspel och för att skapa nya.

Det är ett kort och läsvärt paper: https://www.academia.edu/15815581/T...ork_for_Role-Playing_Game_Analysis_and_Design

Min enda fundering är hur interaktiviteten i rollspel ryms i teorin. Det interaktiva inslaget är så grundläggande, men saknas som uttalat begrepp i teorin. Det kanske uppstår som en naturlig följd av de andra begreppen helt enkelt? Jag får läsa en gång till och begrunda.

Vad tycker ni; är det här en bra modell för er?

 

[Herr Grönstedt]

Han bakar in det interaktiva i både Performance och Narrative.

 

[Herr Grönstedt]

Hmm... Jag kanske skulle se om jag kan få någon uppsatsstudent att testa tillämpligheten i modellen för att förstå hybridspel (bord/dator).

 

[clarence redd]

Ja, det skulle ju vara intressant att se hur brett teorin står sig, eller vilka tillägg som skulle behövas.

 

[Herr Grönstedt]

Jag får bolla det med din bror över måndagskaffet.

 

[clarence redd]

Haha, jag misstänkte att det kunde finnas en koppling när du skrev om uppsatsstudenter : ) Kul. Hälsa honom.

Angående teorin så gillar jag att interaktiviteten uppstår i mötet mellan Narrative och Performance. Det känns logiskt. En strikt Narrative begränsar utrymmet för Performance, och tvärtom till exempel.

 

[Herr Grönstedt]

Möjligen skulle jag verbifiera ordet narrative till narrating för att betona hur berättelsen utspelar sig i interaktion. Eller så är det helt enkelt så att den gemensamma narrating sker då då berättelsen framförs (narrative is performed).

 

[clarence redd]

Jo, "the narrative is performed" känns vettigt. Narration uppstår när man spelar manuset (?).

Hur definierar du förresten hybridspel?

 

[RasmusL]

Aj aj aj! Att ha missförstått GNS från start och sedan använt de teorierna på fel sätt, trots att de även rätt-tolkade anses till stor del utdaterade av flera som var med och skapade dem, kan inte bli bra. Och det blir det inte heller

Synekdoke. Möjligen håller det ihop för delmängden [Vampire, CoC och liknande spel] men annars är det imltho waaaaay off!

 

[Herr Grönstedt]

Varför är det way off?

 

[Herr Grönstedt]

Jaghar inte bestämt hur jag definierar hybridspel än. Men jag har någon vag tanke om hybrider mellan bords-, dator-, och levande spel. Det är inget nytt, utan handlar mer om att systemariskt utforska kombinationer av spelelement från olika spelparadigm. Men som sagt: bara vaga idéer.

 

[clarence redd]

@RasmusL: Kul att du inte håller med! Har du lust att förklara lite mer?

@Herr Grönstedt: Det låter spännande. Det känns som om det finns stor potential i gränslandet mellan rollspel och datorer.

 

[clarence redd]

@RasmusL: ...och vad menade du med synekdoke? Vad är delen och vad är helheten?

 

[Rymdhamster]

@RasmusL: ...och vad menade du med synekdoke? Vad är delen och vad är helheten?

Slänger in en personlig gissning (och uppfattning) att Wunderkammer-Gesamtkunstwerk skulle kunna appliceras på en del rollspel (en viss typ av rollspel, eller kanske rent av en viss typ av rollspelande), men är långt ifrån gångbar för alla former av rollspel.

Delen skulle sålunda vara rollspel som täcks av den terorin, medan helheten skulle vara "rollspel".

 

[RasmusL]

Varför är det way off?

"Way off" kanske är att ta i men jag var full och överdrev kanske en aning när jag skrev Jag vidhåller dock att det är en lite knepig tolkning, ska försöka visa varför nedan:

Ron Edwards presents the so-called GNS (Gamism, Simulationism, and Narrativism) theoretical perspective, as derived from tabletop role-playing games. It is an attempt to understand the players behavior rather than role-playing games as a medium in its own right though, of course, it has value in role- playing game design, simply due to the fact that if you know what the players want it enables you to design role-playing games for each type of player behaviour. The notion is based on Ron Edwards own experience with role-playing games, from which he derives three distinct types of decisions and goals, and thus, player "classes," during play: Gamism, Simulationism, and Narrativism. Gamism is characterized by competition; Simulationism is expressed by exploration of the fictional world; and Narrativism, by the creation of a story via role-playing (Edwards 2001).

Författaren gör här direkt en konstig tolkning och delar upp "players behaviour" och "role-playing games as a medium" vilket jag tycker rimmar illa med exempelvis...

We left the Threefold behind and constructed something I took to calling the Big Model, the name referring to the essential point that we decided everything about role-playing was a subset of the social circumstances among the people at the table

http://big-model.info/wiki/Main_Page

Det är också i mina ögon jättekonstigt att påstå att GNS-grejen inte är direkt kopplat till speldesign, "to help you design or publish your indie game" är liksom den beskrivande texten till länksamlingen där GNS-artiklarna återfinns.

När vi sedan kommer till det här stycket:

As we have seen with the GNS-model and the Three-Way Model earlier, the focus in each of these approaches was to find player types, or classes, and consequently it may be of interest, given this established point of focus, whether or not the Wu-Ge Model could likewise be used to somehow describe player types.

...så blir jag lite förskräckt! "the focus in each of these approaches was to find player types", wtf!? CA-uppdelningen handlar väl ändå om vad som pågår kring spelbordet, inte vem du är som människa eller varför du spelar rollspel. "I don't do motives" var Rons eget svar på "CA=varför?"-frågan när jag ställde den till honom en varm sommarkväll i spenaten kring Norrköping, än mindre att klassificera spelartyper.

EDIT: jag ser när jag läser tillbaka i de gamla GNS-artiklarna att de faktiskt stämmer med den här artikelförfattarens tolkning, så my bad. Det visar väl dock hur teorierna har förändrats, antar jag, när skaparen säger emot sig själv så tydligt ^_^

Förutom att tolkningarna är fel så är det här lite talande:

http://www.story-games.com/forums/di...-big-model-rip


Slutligen och frikopplat från GNS-grejen så fick det här mig att skratta rätt bra:

There are nonetheless two different cultural backgrounds that have encountered one another in role-playing games. The first tradition of play can be found within the culture of strategic board games, and the other comes from a more dramatic or even melodramatic lifestyle like e.g. goths. One could easily approach this from a gaming perspective and see these two cultures as two kinds of character classes, but that would be a misinterpretation based on fixed categories, rather than to see them for what they really are; namely, two different cultural traditions, each with their own emphasis on aspects of the game. And they are not exclusive to one another, but may very well align and generate new ideas, bringing intelligence and emotion into harmony

Vad fan liksom xD


Delar var intressanta och inspirerande men jag tycker att det känns rätt omodernt.

 

[clarence redd]

Om det är omodernt, vad är det för del du saknar?

Jag kanske generaliserar, men kan inte många samtida spel rymmas inom Wu-Ge, om man lägger tyngdpunkten på Performance och med en avskalad men hyperoptimerad Ludus, plus en väldigt specifik Sub-creation (ibland medskapad av spelarna)?

 

[RasmusL]

Om det är omodernt, vad är det för del du saknar?

Jag kanske generaliserar, men kan inte många samtida spel rymmas inom Wu-Ge, om man lägger tyngdpunkten på Performance och med en avskalad men hyperoptimerad Ludus, plus en väldigt specifik Sub-creation (ibland medskapad av spelarna)?

Jodå, det kan de säkert! Jag har bara svårt för generaliseringar i stil med "i rollspel fungerar spelledaren som en berättare och berättelsen kommer delvis från äventyret och delvis från inspiration" och svepande uttalanden om att rollspelsböcker innehåller X, Y och Z som inte alls stämmer med spel jag spelar För Vampire funkar det säkert jättebra

 

[clarence redd]

Bra tänkt; hur passar man in utsuddade skillnader mellan GM och spelare i teorin? Värt att fundera på. Nu måste jag nog läsa pappret igen för att se om det går...

 

[Herr Grönstedt]

Om man tittar på modellen och bortser fråns vepa de uttalande så tycker jag ändå att den är intressant. Sedan beror det förstås på vad man är intresserad av för aspekter av spelandet. Vi lär inte hitta en "sann" modell, utan de kommer snarare att avslöja olika apskter beroende på vilket perspektiv de anlägger.

 

[RasmusL]

Medhåll i den mån den håller samman om författarens bild "av vad ett rollspel är" stryks. Jag tycker inte att uppdelningen är helt tokig men synd att ingången inte tar ett bredare perspektiv rörande hur rollspel fungerar och vad det är.