Nekromanti Rollspersoner av ovanliga raser

[Chryckan]

Tror nog alla som läser det här har erfarenhet av att ha rollspelat med standard raserna inom fantasy.

Men är det någon som prövat på att köra med lite ovanligare fantasy raser? Och speciellt de som inte uppfyller den mänskliga formens standard vad gäller storlek och form?

Så som Kentaurer, Minutaurer, Troll, Ödlemän, Fågelmänniskor, Kattmännsikor, Dryader, Nāgas, Fauner och liknade?

Funkade det bra eller dåligt?

 

[Fienden]

Har en Raptoran (fågelfolk) min D&D 3.5-spelgrupp just nu. Fungerar jättebra! Ascoolt att ha någon som flyger omkring som rasförmåga. Dessutom har raptorans ingen racial hit die/level adjustment, så inga problem uppstår på det viset.

Sedan är ju Raptorans typ den mest väldesignade rasen någonsin som alla borde spela med but that's just me.

Har även spelat med en Minotaur, fast det var D&D 4E så det räknas inte för där finns ju Minotaurer i PHB 3.

 

[Arfert]

Anders Lekberg skrev en grej om fauner mm till Saga som gick i Fenix för några år sen..

 

[God45]

Jag har upptäckt en väldigt viktig grej med konstiga raser, de måste kunna vara på samma platser som resten av gruppen. Vet du vad en kentaurs ärkefiende är? En stege. Enda vägen upp i alv slottet, ner i dungeonen eller mellan taken är en stege, kentauren är fucked. Varelser som är för stora för att vara i rum eller dungeons är samma sak.

Annars fungerar det mesta. Se till att de inte är för starka eller svaga bara och kör sedan hårt

 

[Rymdhamster]

Det här stämmer även för rent politiska ändamål. Skittrist om två rollpersoner måste sitta i skogen och vänta för att de skulle bli skjutna så fort de visade sig, medan de andra ger sig in i staden.

Visst funkar det kortare stunder, typ att några bara ska in till stan för att köpa ny proviant. Men det håller inte för hela äventyr som var tänkta att utspela sig i staden.

 

[cogitare]

I våra yngre dagar (dvs. för en 20-25 år sedan) så körde vi allt. Minotaurer, Kentaurer, Dinosauroider (en av mina mest prominenta rollpersoner i DoD var en Dinosauroid), Resar, halvdrakar, alver och dvärgar av alla olika sorter och klaner osv. osv.

Sen kom en period där det var lite fult att spela icke-människa på ett nästan pretentiöst sätt. Det var fånigt för det är ju ball att spela icke-människa

Nu, säkert iom. spel som D&D4 och/eller Earthdawn samt mängder av andra fantasy-lir, så har vi inga förhållningsregler gällande raser. En stor grej, 'back in the day' var att människor allra oftast var så mycket sämre än andra raser vilket har ändrats mycket de senaste åren då människor blivit mer konkurrenskraftiga så många väljer att spela människa för att de är bra helt enkelt.

Cog.

 

[Rymdhamster]

Vad jag tror på om man ska spela lite konstiga saker är att alla spelar samma sak, eller i alla fall två saker som passar ihop i någon slags symbios.

Ett exempel kan jag tänka mig är drakar och något annat där det där andra använder drakarna som riddjur (intelligenta riddjur i ett partnerskap, snarare än något slags statusförhållande där endera är de som bestämmer). Något i den här stilen finns i "Krigarens Hjärta" av Niklas Krog, där man har soldater som rider på wyverns. Ryttare och wyvern utvecklar en slags mental länk som gör att det handlar om just ett parternskap och en vänskap, snarare än att wyvern "bara" är ett riddjur.

Jag kan också tänka mig situationen där några spelar magiker och andra spelar familarer. I synnerhet om familjaren på något sätt bidrar till magikerns förmåga på ett sätt som gör den till en allierad snarare än en tjänare.

 

[God45]

Jag spelade ett magiskt svärd i en D&D one-shot, det var superkul

Jag kunde prata och kasta magier som en sorcerer men kunde inte röra mig eller påverka folk annars. Så en av de andra spelarkaraktärerna svingade runt mig som ett +2 vapen.

"Ah, nej! Hugg inte orken! Vet du hur de lukar på insidan?! Hugg svartalven istället!"

 

[StreetBushido_UBBT]

Det närmaste jag kommit till riktigt udda "raser" var i en kampanj i Mutant: Undergångens Arvtagare där huvudpersonerna var en gigantisk älg och en enormt liten vessla/råttdjursgrej. Det blev dock lite att vi med tiden inte tänkte så mycket på faktumet att älgen skulle omöjligt kunna ha vistats inomhus och att vesslan borde ha trampats ihjäl.

Jag tror att en viktig sak om man ska ha ovanliga raser i spelet är att de, som nämnts ovan, kan ta sig överallt. Dock inte bara på ett fysiskt sätt, utan även socialt. Kan spelarna spela som vätte (goblin), troll, minotaur etc. så blir det snabbt tröttsamt om de jagas av bönder eller blir angripna/antastade av stadsvakter.