Nekromanti [Rotsystem] - Hur är naturen obehaglig?

[krank]

Rotsystem är arbetsnamnet på ett rollspelskoncept jag går och grunnar på. Tanken är "grön cyberpunk", lite swamp thing möter hellblazer och blade runner.

Nå; en grej jag funderar på är ju att jag under inga som helst omständigheter vill göra en trist miljöfabel av det hela. Ingen jävla Moder Jord som behöver räddas undan de Onda Storföretagen. Ursch och blä. Jag hatar naturen, är misstänksam mot allt som motiveras eller förklaras eller beskrivs som "naturligt" och ställer mig frågande till romanticeringen av hela skiten. Jag vill inte ha en reaktionär cyberpunkvärld. I den mån det finns en tanke på allmän moral eller budskap i spelet är det nog att det inte går att backa in i framtiden; vi kan inte "gå bakåt" för att lösa det postindustriella samhällets problem.

Nå; det här ger mig ett litet problem. Jag vet ju att jag ogillar naturen (den är obekväm, oförutsägbar, luktar konstigt och så vidare), men hur skapar man i ett rollspel en känsla av ickeromanticerad natur? Finns det några knep?

Rollspelet SUmmerland framställer den framvuxna apokalyptiska skogen som rejält farlig och förvriden, och gör detta till ett centralt tema genom att införa "sirensången", som lockar in folk och antingen dödar eller omvandlar dem till vilda monster. Skogen blir farlig och jobbig, nåt man helst skulle undvika till förmån för de täta samhällena där skogen inte har någon makt. Den riktningen kanske kan vara något; men frågan är om Rotsystems värld ska ha samma sorts rent fysiska skogsnärvaro; en tanke vore ju ett slags Judge Dredd-scenario men skog och djungel istället för fördömd jord. En annan tanke kunde vara "from beneath you it devours", för att citera Buffy the Vampire Slayer; att man har klassiska megastäder som är superhöga, och längst ner har naturen börjat ta tillbaks områden...

Har ni några tankar?

 

[Anton P]

Jag skulle nog låta skogen vara lite som Pandora i Avatar, men mindre "vacker". Alltså en massa stora träd, tät undervegetation med mycket giftiga växter, svampar, insekter och annat farligt. Man skall när man är i skogen inte kunna se mer än en eller två meter framför sig.
Jag skulle nog också fylla naturen med riktigt farliga djur och kanske typ någon sorts förvildade människor, typ en blandning av klassiska vildfolk och ekoterrorister

 

[Nässe]

En gammal klassiker är ju att man definierar hot i skogsvärlden med slag och faror och färdigheter som behöver klaras.

I höstens AW-kampanj hade jag det här för det farliga träsket:

Träsket
Landscape: to trap, to frustrate passage
Här finns farliga ormar, insekter men också andar- de som käkats rör sig här ute- kommer tillbaka, om man öppnar huvudet här så kommer andarna. Döda människor som i Sagan om Ringen. Lyktgubbar. Också skatter, stora skatter- ett gammalt… armeéläger, eller vad? Pentagon? Massa resurser och onda Gudar i träsket. Vatten och broar, hemliga stigar, sjunker ner i vattnet
Om går ut i träsket slå +Sharp
10+ inga problem, dessutom ser du en ”skatt” (fornfynd från förr) av ngt slag på avstånd.
7-9 välj två
• Ni har gått vilse, och det är blött överallt
• Andarna har fått vittring på er och de är hungriga
• Ni hör okända rörelser i buskaget
• Det luktar blod.
Miss- alla fyra + att ni trampat rakt ut i sankmark och sjunker snabbt.


Man kan göra den typen av hot för olika delar av vildmarken- varje typ av vildmarken, eller varje sorts vildmark har sin typ av fara.

En annan väg är att koppla vildmarken till mänskligheten på något sätt- den får sin kraft av människors förtryckta känslor- då man närmar sig vildmarken kan den starta igång saker inuti människor, skapa ilska och frustration, dvs man riskerar att tappa greppet om sin rollperson då man kommer i kontakt med den.

En annan väg är att tänka att mardrömmar från mänskligheten har slagit sig fria och tagit sig ut i vildmarken- så man kan stöta på sina onda drömmar med förvridna varianter av mamma som slog mig som barn- vilket jag omedvetet manifisterat i mardrömmar under hela mitt liv. Så att gå ut i skogen kan vara att behöva göra upp med sig själv och sina egna rädslor.

 

[shotgun_ramadan]

Tänk rötter - de klamrar sig fast i staden, gör naturen påträngande. Låt säga att du kör på konceptet "from beneath you it devours". På de lägre nivåerna dränks gamla urholkade byggnadslik av vidriga och stinkande rötter, och med följer allt annat otrevligt, såsom mörka träskmiljöer, muterade varelser (mygg och annat otrevligt), och dolda krafter/faror osv. Naturen framställs som ett botaniskt virus.

Jag röstar för djungler/träsk framför ödemark, det ger betydligt mer uråldriga vibbar och är dessutom lättare att ta med som skräckelement i äventyr.

EDIT: Just det, naturdyrkande druidsekter frodas givetvis här.

 

[Ram]

Vill du att naturen skall vara passiv eller aktiv helst? Medveten eller omedveten?

 

[Anton P]

Röstar också för djungel, blir mycket mer skrämmande då.

 

[Cybot]

Hur ställer du dig till att det utspelar sig på en annan planet?

Tänk att vi har upptäckt en i stort sett död planet och börjat terraforma den.

Men planeten var inte riktigt så död som vi trodde.
Det har legat sporer där, rester av en urgammal livsform som vaknar till liv när vi håller på att terraforma planeten.
Vanligtvis är livsformen ganska passiv, men den fungerar som en symbiotiskt nätverk. Människor och natur blir infekterade av sporerna, och genom oss så ges symbionten en vilja.

Resultatet är en konstant kamp mellan den ordnade staden och naturen. Dels den sakta krypande naturen som krossar betong och fyller lägre nivåer med krypande rötter och slemmigt vatten. Dels mänskliga agenter. Symbionter som kan kommunicera genom naturen (och därmed med varandra) och också ge den viljan att agera våldsamt. Symbionter som är nästan precis som alla andra, men vars agenda är naturens totala övertagande

Eller kanske inte, kanske det inte är ett enat korus, utan att det finns faktioner även bland symbiontens agenter. Kanske är den inte van vid högre livsformer utan att de som blir infekterade har fortfarande en egen vilja och egna motiv, fast motiv som är formade av symbiontens agenda.

 

[Sereg_UBBT]

Tänk rötter - de klamrar sig fast i staden, gör naturen påträngande.

varför inte människa/växt-symbios? Tänk dig rötter eller växtrankor som slingrar sig runt (och i) människokroppen. Det kan ju vara en människa som lever i symbios med en växt, eller så kan man köra ett skräcktema där en människas kropp helt tas över av växten.

 

[Ram]

varför inte människa/växt-symbios? Tänk dig rötter eller växtrankor som slingrar sig runt (och i) människokroppen. Det kan ju vara en människa som lever i symbios med en växt ...

Låter mycket intressant. Spontant kanske man kunde slänga på någon form av beroende till att bara "inpluggad" till växterna i symbiosen samt lite coola långtidseffekter kanske?

 

[krank]

Vill du att naturen skall vara passiv eller aktiv helst? Medveten eller omedveten?

Jag vet inte. =) "Okänd", funkar det som svar? Jag tänker mig den lila "aktiv" som ett industrisamhälle. Tänker man sig ett sådant som "aktivt"? det är liksom bara en abstraktion, ett fenomen.

 

[krank]

Hur ställer du dig till att det utspelar sig på en annan planet?

Tänk att vi har upptäckt en i stort sett död planet och börjat terraforma den.

Men planeten var inte riktigt så död som vi trodde.
Det har legat sporer där, rester av en urgammal livsform som vaknar till liv när vi håller på att terraforma planeten.
Vanligtvis är livsformen ganska passiv, men den fungerar som en symbiotiskt nätverk. Människor och natur blir infekterade av sporerna, och genom oss så ges symbionten en vilja.

Resultatet är en konstant kamp mellan den ordnade staden och naturen. Dels den sakta krypande naturen som krossar betong och fyller lägre nivåer med krypande rötter och slemmigt vatten. Dels mänskliga agenter. Symbionter som kan kommunicera genom naturen (och därmed med varandra) och också ge den viljan att agera våldsamt. Symbionter som är nästan precis som alla andra, men vars agenda är naturens totala övertagande

Eller kanske inte, kanske det inte är ett enat korus, utan att det finns faktioner även bland symbiontens agenter. Kanske är den inte van vid högre livsformer utan att de som blir infekterade har fortfarande en egen vilja och egna motiv, fast motiv som är formade av symbiontens agenda.

Lite för mycket SOlaris, lite för mycket trad-scifi. För lite cyberpunk, känner jag. Dessutom lite för övertydlig konflikt... Jag är inte helt emot växtvarelsen/medvetandet, men isf fortfarande på jorden, och mer mystiskt, mindre alien om du förstår hur jag menar.

Växtzombies är hursomhelst ruskigt coola.

 

[shotgun_ramadan]

varför inte människa/växt-symbios? Tänk dig rötter eller växtrankor som slingrar sig runt (och i) människokroppen. Det kan ju vara en människa som lever i symbios med en växt ...

Låter mycket intressant. Spontant kanske man kunde slänga på någon form av beroende till att bara "inpluggad" till växterna i symbiosen samt lite coola långtidseffekter kanske?

Gillar't.

 

[Cybot]

Lite för mycket SOlaris, lite för mycket trad-scifi. För lite cyberpunk, känner jag. Dessutom lite för övertydlig konflikt... Jag är inte helt emot växtvarelsen/medvetandet, men isf fortfarande på jorden, och mer mystiskt, mindre alien om du förstår hur jag menar.

Växtzombies är hursomhelst ruskigt coola.

Okej. Jag pitchade mest idéen för att jag ville ha en växt-motsvarighet till en decker. Någon som kan använda rotsystemet som en informationhighway och hacka (okej, dåligt ordval ) växter för att hjälpa honom.

 

[Wilmer]

Naturen är uråldrig, naturen fyller snabbt upp alla nischer som kan ge näring och skydd. För att ta exempel från verkligheten!

- Det finns fler bakterier än människoceller i en människokropp, de flesta är komensaler eller mutualister men släpper vårt immunförsvar garden en sekund äter de upp oss.
- Ungefär 10% av vårt DNA har vi fått från retrovirus som någon gång i historien infekterade våra könsceller men nu har inaktiverats av en mutation. Vissa av virusgenerna är aktiva och är till och med livsviktiga för kroppen. Andra segment gör ingenting, de är genetiska ärr som tyst följer med genom miljoner generationer.
- Hakmaskarnas larver kryper in genom huden och färdas med blodomloppet till lungan där de kryper ut. De ligger i lungan och växer till sig tills de blir så stora att vi hostar upp dem och sväljer ner dem. I tarmen hakar de tag i tarmväggen och suger blod och lägger ägg.
- Toxoplasma gondi är en encellig parasit som har katter som huvudvärd. De flesta människor infekteras som barn och toxoplasman lägger sig latent i hjärnan. Vid AIDS eller annan immunbrist börjar de ibland föröka sig och bilda stora abscesser i hjärnan.
- Vampyrmalen är en fisk som normalt sett kryper in under gällocket på andra fiskar och suger deras blod. De misstar våra urinrör för gälar (antar att fiskar utsöndrar urea från gälarna) kryper in och fäller ut sina vassa fenor.
- Svamp som tar över myrors hjärnor
- Steklar.

Jag är en naturmänniska men klarar inte av vissa skogar ensam, särskilt inte om det är tydligt att människor brukar vara där men att det är helt öde nu. Vältrampade stigar och kanske t o m hjulspår och elstolpar men inte ett mänskligt ljud på flera timmar. Känslan över att vara övervakad blir outhärdlig.

Björnar är snabbare, uthålligare och bra mycket bättre på att slåss än människor. Den äter upp dig också. Ibland kopplar jag inte det till skräck men ibland kan jag få väldig empatiångest när jag tänker på folk som blivit uppätna av björnar.

Kommunikationsförbistring. Ibland kan vilda djur leka med varandra. Det finns bilder på en isbjörn som skojbrottas med en varg. Ibland dödar en tamhund en människa och ingen vet varför. Djur är opålitliga och svåra att förstå för de som inte är vana.

Djur är as. Hos vissa arter är all fortplantning våldtäckt och bara för att det är naturligt finns inget som säger att honan lider mindre än människor som blir våldtagna. Överhuvud taget så finns det inget som säger att bara för att en art lever på ett visst sätt i naturen så är den inte stressad, plågad eller ständigt nära död eller att bli ratad.

Växter och svamp dyker upp överallt. Det finns sporer och frön överallt och det är bara en tidsfråga innan det mesta möglar. Maskrosor tränger upp genom asfalt. Mögelsporer i hus gör invånarna sjuka. Kaniner gräver enorma tunnelkomplex under fundament och vägbroar rasar.

 

[Anton P]

Kan man inte göra skogen till någon sorts inkomstkälla också? Att man trots alla faror som lurar där ute ger sig av för att hitta "det gröna guldet".
Låta det finnas "wild ones" med halsband med tänder från odjuren där ute.

 

[Jocke]

nästan ot: Det absolut läskigaste med naturen tycker jag personligen är svampar som äter upp myror inifrån som jag såg i någon TED presentation.

Näst läskigast är zombieparasiter.

det gemensamma med dessa två är ju att naturen tar över och förvrider kroppar.

 

[Ram]

Jag vet inte. =) "Okänd", funkar det som svar? Jag tänker mig den lila "aktiv" som ett industrisamhälle. Tänker man sig ett sådant som "aktivt"? det är liksom bara en abstraktion, ett fenomen.

Funkar och funkar... Jag tänker som vanligt som spelledare, hur jag skall gestalta den. Om den går att "förstå" för spelarna eller ej, om det finns något syfte med att förstå sig på den etc.

Så... Nja. Men beskrivningen att det är som ett industrisamhälle funkar antar jag.

 

[CromX]

När du pratar om obehaglig natur så är det första jag tänker på parasiter.

Låt rollpersonerna drabbas av olika parasiter och insekter med utförliga beskrivningar om hur maskar kryper under skinnet eller i ögonen. Hur något hugger till i ryggen och kompisen ser hur någon form av skalbagge har satt sig där och försöker äta sig in i kroppen.

Såna beskrivningar får spelarna att föreställa sig hur det skulle vara på riktigt och jag tror det faktiskt kan va rätt obehagligt

Annars också växter, har du sett The Ruins t.ex.? En riktig skitfilm men det skulle nog va rätt obehagligt att vakna upp i ett tält och märka hur växter har tagit sig in i ett blödande sår eller liknande.

hmm.. sen olika ljud och sånt som man inte känner till. T.ex. om rollpersonerna tvingas slå läger någonstans i skogen och då det är kolsvart ute så börjar de höra olika ljud runt omkring sig och hur ljuden hela tiden kommer närmare.

Tror nog att du har ett ganska bra koncept på gång

 

[Ond bråd död]

Jag skulle lägga tyngden på förruttnelse, mögel/svampar, äckligt vatten som stått stilla för länge. Sen kan man nog läsa in sig lite på vilka sjukdomar och svampar som växter drabbas av och göra lite magiska, muterade varianter av dem. Naturen är äcklig! Sen finns ju alla äckliga insekter och larver och skit också.

- gillar inte heller naturen. Dess enda fördel är bristen på människor.

 

[Sereg_UBBT]

Ripperdock lade upp några inspirationsbilder för ett tag sedan (här). Jag gillar skarpt den andra bilden med staden i djungeln - och den kanske passar in i Rotsystem också. Kanske en arkologi långt inne i amazonas djungler?

F.ö. så föreslår jag namnet "Root" på spelet. Det kan syfta på växtligheten i sig, eller på att slå sig till rot på någon plats (kanske arkologin ovan?). Eller "root" som i administratörskonto.