Rotsystems ena halva är ju retrocyberpunk, och en grej som väl får anses vara hyfsat vanlig i äldre cyberpunk är ju det här med Virtual Reality.
Det jag funderar på nu är om konceptet är viktigt för Rotsystem, och om det överhuvudtaget går att göra spelmässigt bra.
Mina associationer när jag tänker VR: Stora klumpiga hjälmar, primitiv 90-talsgrafik, Gräsklipparmannen, den knarkade VR-sekvensen i Beneath a Steel Sky.
Den delen av retrocyberpunken jag var mest intresserad av var ju allt det andra; trådbunden teknologi, mohikanfrillor i udda färger, gatugäng som knarkar konstigt knark och slår sönder saker, smuts och misär i de lägre samhällsklasserna, en hel del fuck the system där alla jävlar med makt automatiskt blir korrupta. Cyber-noir, kanske.
VR... Jag vet inte jag; vad fasen har man det till? Spel kan jag tänka mig, men jag vet inte om spelandet av spel är sådär speciellt viktig del av vad en normal rollperson gör.
Så just nu funderar jag på typ såhär:
- VR, i betydelsen "ersätta samtliga sinnesintryck" så att säga, finns. Enklast om man har neuroimplantat, men funkar också om man bara har vanlig implantatdator. Det används för typ virtuella konferenser, spel och produktpresentationer. Och... semester, kanske?
- AR, alltså Augmented Reality, funkar om man har cyberögon som displayer eller bär särskilda linser/glasögon. Används för spel, eller för vanlig datadisplay. Praktiskt eftersom ingen utomstående ser vad du pysslar med. Är praktiskt eftersom man kan manipulera saker symboliskt men fortfarande ha en basis i verkligheten (t.ex. knappar som bara finns på ens egna display; observera dock att man bara kan se AR-kontroller för saker man fysiskt kopplat sig till. Eftersom det inte finns vare sig trådlösa nät eller GPS kan man dessutom oftast inte tagga saker ute i verkligheten; systemet kan tränas att "känna igen sig" men kan aldrig vara helt säker på att saker befinner sig där de borde vara. Tänker mig att företag kan sätta ut särskilda märkningar på sina väggar/hörn för att möjliggöra navigation via särskild mjukvara.
Hur känner ni? Är det viktigt för er att kunna göra knarkiga deläventyr i "Virtual Reality" för att det ska riktigt kännas som retrocyberpunk, eller funkar det om VR mest är något andra håller på med för nöjes skull?
Det jag funderar på nu är om konceptet är viktigt för Rotsystem, och om det överhuvudtaget går att göra spelmässigt bra.
Mina associationer när jag tänker VR: Stora klumpiga hjälmar, primitiv 90-talsgrafik, Gräsklipparmannen, den knarkade VR-sekvensen i Beneath a Steel Sky.
Den delen av retrocyberpunken jag var mest intresserad av var ju allt det andra; trådbunden teknologi, mohikanfrillor i udda färger, gatugäng som knarkar konstigt knark och slår sönder saker, smuts och misär i de lägre samhällsklasserna, en hel del fuck the system där alla jävlar med makt automatiskt blir korrupta. Cyber-noir, kanske.
VR... Jag vet inte jag; vad fasen har man det till? Spel kan jag tänka mig, men jag vet inte om spelandet av spel är sådär speciellt viktig del av vad en normal rollperson gör.
Så just nu funderar jag på typ såhär:
- VR, i betydelsen "ersätta samtliga sinnesintryck" så att säga, finns. Enklast om man har neuroimplantat, men funkar också om man bara har vanlig implantatdator. Det används för typ virtuella konferenser, spel och produktpresentationer. Och... semester, kanske?
- AR, alltså Augmented Reality, funkar om man har cyberögon som displayer eller bär särskilda linser/glasögon. Används för spel, eller för vanlig datadisplay. Praktiskt eftersom ingen utomstående ser vad du pysslar med. Är praktiskt eftersom man kan manipulera saker symboliskt men fortfarande ha en basis i verkligheten (t.ex. knappar som bara finns på ens egna display; observera dock att man bara kan se AR-kontroller för saker man fysiskt kopplat sig till. Eftersom det inte finns vare sig trådlösa nät eller GPS kan man dessutom oftast inte tagga saker ute i verkligheten; systemet kan tränas att "känna igen sig" men kan aldrig vara helt säker på att saker befinner sig där de borde vara. Tänker mig att företag kan sätta ut särskilda märkningar på sina väggar/hörn för att möjliggöra navigation via särskild mjukvara.
Hur känner ni? Är det viktigt för er att kunna göra knarkiga deläventyr i "Virtual Reality" för att det ska riktigt kännas som retrocyberpunk, eller funkar det om VR mest är något andra håller på med för nöjes skull?