Nekromanti RPG - Amiga vs. PC

[Lange]

Kanske är fel plats men what the heck.

Den senaste tiden har det ju haglat med RPG-spel till PC:n. Det är den senaste innegrejen att göra RPG-spel som liknar tabeltop-rollspelen (t.ex. D&D), eller har helt egna karaktärskapar- och levelsystem.

Det jag har börjat tänka på är, var RPG-spelen bättre till Amigan? Jag tror nog att de var det. För i Amigans "brist" på flashig grafik etc. tog de igen på känsla, spänning och köttig story. Så minns jag dem i alla fall.

Håller ni med? Eller är dagens grafikmaffiga dataspel bättre på alla sätt än de gamla Amiga spelen som Champions of Krynn (och dess uppföljare) och Demon's Tomb.

 

[Rising]

Kanske är fel plats

Nej, det är helt rätt plats.

i Amigans "brist" på flashig grafik etc. tog de igen på känsla, spänning och köttig story. Så minns jag dem i alla fall.

Jag har lite dålig koll, faktiskt. Jag har spelat Eye of the Beholder 1 och 2, men typ inte kommit någonvart och tyckt att det var rätt lökigt. Jag spelade något annat, Black Crypt också, och det var rätt snyggt och hade kewla fiender. Fast tittar man på deras hemsida idag så bara... euh... Huvudfienden i spelet heter "Esteroth"... Esteroth Paingiver... Jag hade inte så mycket koll på storyn eller så när jag var liten. Jag spelade också Drakkhen, och tyckte att det var asballt, men liksom; vi fattade inte så mycket vad man skulle göra och så, utan gick mest omkring och försökte bli dödade av så häftiga monster som möjligt.

Men rekommenderar du de där spelen så blir jag sugen på att spela dem.

Rollspel för mig på den gamla tiden handlade helt om Phantasy Star (till Sega. Det var tokagrymt och slog alla rollspel till Amigan, tyckte jag då. Det var så häftigt att man spelade med riktiga karaktärer istället för att göra sina egna rollpersoner, tyckte jag då), och senare till Moria och framförallt Nethack till PC. Nethack saknar grafik, men det är det mest fria och mångbottnade spel som finns. Kasta morot på fiende? Visst. Förvandla dig till en xorn och ät upp din förhäxade ringbrynja? Sure. Om ditt monster är kopplat och faller ner i en grop medan du är Förvirrad och går omkring helt slumpmässigt och drar i kopplet, blir djuret argt på dig då? Javisst. Det mesta som verkar logiskt - det fungerar.

Eller är dagens grafikmaffiga dataspel bättre på alla sätt än de gamla Amigaspelen

Tja, jag har spelat Neverwinter Nights, och det hade verkligen mer stämning, historia och personlighet än de amigaspel som jag lirade. Dels fick man någon sorts introduktion i början, så man visste var man skulle gå och så, storyn var mer avancerad och inte så klyschig, och så var det mer pratande och karaktärsutveckling än bara utforskande och hackande.

Däremot så var Final Fantasy 5-6 bättre än senare Final Fantasy-spel. Den enklare grafiken gjorde att man kunde fylla ut mer av stämningen i sitt eget huvud, men det var också en vuxnare story (när de inte larvade sig med flit) och en del coolare spelmoment än vad det varit i senare delar i spelserien.

Man bör komma ihåg, dock, att mycket av ens vurmande för de gamla spelen beror på ren nostalgi. Jag försökte exempelvis spela Stugan för ett tag sedan, men mitt huvud exploderade när jag av helt idiotiska anledningar hade dött tre gånger utan att ens ha hunnit pumpa upp bollen.

 

[Guest]

Tja, jag har spelat Neverwinter Nights, och det hade verkligen mer stämning, historia och personlighet än de amigaspel som jag lirade. Dels fick man någon sorts introduktion i början, så man visste var man skulle gå och så, storyn var mer avancerad och inte så klyschig, och så var det mer pratande och karaktärsutveckling än bara utforskande och hackande.

Mmm men newerwinter nights känndes som världens mest rälsade datorrollspel, vill jag rollspela karaktären kan jag typ inte klara storyn överhuvudtaget för då powerlevlar jag inte, får inte utrustning, blir ovän med tykna npcs som är svenviktiga etc etc etc.

Däremot så var Final Fantasy 5-6 bättre än senare Final Fantasy-spel. Den enklare grafiken gjorde att man kunde fylla ut mer av stämningen i sitt eget huvud, men det var också en vuxnare story (när de inte larvade sig med flit) och en del coolare spelmoment än vad det varit i senare delar i spelserien.

Håller nog med så gott jag kan (har inte spelat alla nya än) men jag kan ju gott säga att filmen hade ju blivit mycket bättre om den baserats på ff6 än ff7 och att ff5s level och jobsystem är underbart.

 

[Snow]

Mmm men newerwinter nights känndes som världens mest rälsade datorrollspel, vill jag rollspela karaktären kan jag typ inte klara storyn överhuvudtaget för då powerlevlar jag inte, får inte utrustning, blir ovän med tykna npcs som är svenviktiga etc etc etc.

Jag håller med dig men samtidigt måste jag säga att singelspelarkampanjen bara är en aspekt av Nwn. Det går att göra hur tuffa moduler som helst om man orkar, vilket jag inte gjorde. Däremot har jag spelat ett par som varit riktigt riktigt bra (bland det bästa och friaste jag stött på någonsin, vilket kanske inte säger så mycket ioförsig). Exempelvis Ensamma vargen - serien (innan den blev discontinued). Vi hade ett tag planer på att spela det gamla drakar och demoner-äventyret Döda skogen i NWN. Men han som skulle vara spelledare fick inte tummen ur.

 

[Rising]

vill jag rollspela karaktären

Det där är ett modernt påfund. I riktiga dator-rpg's så "rollgestaltar" man inte, utan man får uppleva en berättelse sedd genom sina karaktärers ögon. Att flera val ska vara möjliga bara för att man skall få ägna sig åt rollgestaltning sabbar bara den spelmässiga utmaningen och gör spelet friare på bekostnad av upplevelseintensiteten (antingen berättar spelmakarna en bra berättelse eller låter det vara möjligt att få välja mellan tjugofyra medelmåttiga)

Fast... det här är nog en generationsgrej (föreställ dig att jag pratar som en grinig gubbe i ovanstående stycke och hytter med käppen). Jag förstår exakt hur du tänker och du har en mycket bra synpunkt - det är bara det att datorrollspelen aldrig gjort några sådana anspråk på min tid, och därför så tänker jag inte ens i de tankebanorna när jag spelar datorrollspel. Jag tycker snarare det var lite för mycket valmöjligheter och rollgestaltningar i NWN; liksom "ska du svara på det här sättet eller det här sättet?" Inte vet jag, tänkte jag. Låt karaktären svara som hon vill, och så lutar jag mig tillbaka och försöker njuta av storyn, liksom.

Jag försöker iofs alltid para ihop de karaktärer jag gillar i FF-spel och hoppas att de ska bli kära bara för att jag låter dem slåss tillsammans (funkar förstås inte, dumma Squall som inte fattar att Quistis är sexigare än Rinoa!) men för mig är dator-rollspel (alltså inte Muddar eller onlinespel - utan RPGer!) spel där man får spela sig igenom en berättelse och levla.

 

[Sodivra]

Re: RPG - Amiga vs. PC [OT]

Först av allt så är det klart att Quistis är sexigare än Rinoa, vad tänkte dom egentligen?!

Vidare så gick det ju faktiskt i FF7 att para ihop folk genom att sätta bägge i partyt. Eller rättare sagt, det finns två tillfällen då Barret, Tifa och Aeris kan få "kärlekspoäng" om man väljer att ta med dom. Vid det senare tillfället kanske Yuffie är aktuell också, minns inte. Anyway, den som hade mest kärlekspoäng efter halva spelet fick man ju gå på en date med.

Slutligen: Så du har NWN? Jag och Exterus försöker få med Mogge på en omgång, och själv har jag assimilerats av en persistent world-server. (Som ett MMORPG, fast mindre och personligare) Du måste gå online nån gång!

 

[Torbjörn]

Mmmm, dessa ljuva minnen man har av Amigan. Inte bara vad gäller rpg utan också andra storspel - supercars 2, Monkey Island m. fl.

Vad gäller rpg till Amigan spelade jag igenom både Eye of the Beholder 1 och 2 och tyckte då att de var suveräna. Även Bard´s Tale lirades en del. Grafiken i EotB 2 var på den tiden riktigt snygg och storyn helt ok. I EotB-serien kan man dock tala om rälsade rpg.

Men jämfört med t.ex. Baldur´s Gate II till PC står de sig slätt. BG II är ofantligt stort, inte alls så rälsat som tidigare rpg och oerhört snyggt. Dessutom finns små intriger och sidoquests. Så jag tycker nog att rpg till PC står i en helt annan klass än de gamla till Amigan. Utvecklingen har liksom gått framåt, mer bland dator-rpg än bland bords-rpg.

Vad jag minns var också äventyrsspelen till Amigan väldigt bra - Police quest, Space quest och Monkey Island.

Torbjörn

 

[Havoc]

De äventyrsspel som du nämner var ju portade från PC, så de är inga bra exempel på att Amigan hade bättre spel.

Men det kanske inte var din poäng? Håller med om att de var fina spel, oavsätt vilken dator man körde dem på.

 

[Guest]

...men för mig är dator-rollspel (alltså inte Muddar eller onlinespel - utan RPGer!) spel där man får spela sig igenom en berättelse och levla.

Jaha, du menar typ moonstone, ja det äger ju alla pcrollspel förutom fallout och elderscrolls serierna, fan va gött det är att hugga huvudet av en polare se blodet spruta upp i skyn eller att bli hängd av något apliknande etc.
Fasst man hade ju en hel del valmöjligheter där med så så rälsat var det ju inte.

 

[Rising]

Jaha, du menar typ moonstone,

Nja... Jag gillade moonstone, men det krävde reaktionshastighet och sånt, snarare än ett taktiskt spelsinne... Så det kallar jag ändå för ett actionspel.

De där stora sakerna som hoppade omkring bland bergen; de var faktiskt häftiga på allvar. De var de där träskgrejerna som hotade att dra ner en också. Men svårast - om jag kommer ihåg rätt - var de vanliga vildsvinen, om man bara hade levlat så långt att man mötte två åt gången. Det klarade jag fan aldrig. Draken var en barnlek i jämförelse.

 

[Big Marco]

RPG-spelen bättre till Amigan

Nej, det var de inte.

Anledningen är att idag har du, när du spelar ett nytt dataspel, redan en massa erfarenhet av de tidigare spelen du har spelat, vilket sätter dina förväntningar helt annorlunda än du gjorde när du spelade de gamla spelen.

Många äldre spel är rätt usla när man går tillbaka och testar om dem för nostalgivärdets skull.

 

[Guest]

Tyckte gubbarna med hillebard i grupper om två var svårast, när man återhämtat sig från den enes hugg hann man inte röra sig innan den andra hög och sedan högg den första igen, "vildsvinen" var relativt lätta, du såg hornen i sidkanten innan de sprang och om de var på samma höjd flyttade du dig annars använde du dolkkast eller bakåthugg (bakåthugg hade ioförsig halva längden av ett vanligt men mer än dubbla hastigheten vilket innebar högre träffchans), och jag tycker fortfarande alla monster var svenballa utom draken, som bara hade lite småattityd när han sparkade en eller de blå jättarna med trästumparna som fötter som bara var allmänt löjliga.

 

[Rising]

"vildsvinen" var relativt lätta, du såg hornen i sidkanten innan de sprang och om de var på samma höjd flyttade du dig annars använde du dolkkast eller bakåthugg

Ja, en åt gången var de assimpla - de valde alltid att rusa in på ens egen "höjd", så man kunde bara stå still och chucka dem när de kom, så länge man var vänd åt rätt håll. Men när de kom två åt gången så funkade inte det, för mig iaf. Men jag suger, så du kan ha rätt. Hillebardarna var iaf jobbiga de också, det har du rätt i.

Jag delar dina åsikter om monsterna i övrigt också. Du har grym monstersmak.

 

[Lange]

Alla monsterna var assimpla när man kom till sista bossen. Där snackar vi svårt. Mötte den ett par gånger men klarade aldrig av den. Man tröttnade på att behöva börja om från början bara för att kunna möta sista bossen och dö... Men i övrigt var Moonstone ett äkta högkvalitativt spel.

Sen var ju filmerna grymma samt musiken och de små animationerna när man spelade tärning (syftar mest på att man faktiskt skakade handen när man kastade tärningarna) och bilderna och grafiken i största allmänhet.

 

[Guest]

Alla monsterna var assimpla när man kom till sista bossen. Där snackar vi svårt. Mötte den ett par gånger men klarade aldrig av den. Man tröttnade på att behöva börja om från början bara för att kunna möta sista bossen och dö... Men i övrigt var Moonstone ett äkta högkvalitativt spel.

Jo du har rätt, guru meditaion är svensvårt att ta sig förbi, jag lyckades aldrig .
Men för att vara seriös, vissa versioner skeppades funktionella, dock inte min, man kunde inte komma till sista bossen utan bugg.