Nekromanti Samberättarmekaniker i (neo)tradspel

[Max Raven]

I ett traditionellt rollspel antas det man gör i spelet delas upp i spelare, som kontrollerar sina rollpersoner, och spelledare, som kontrollerar omvärlden.

I mer moderna spel har detta ibland luckrats upp - även utanför mer dedikerade samberättarspel - men oftast är kontrollen spelare får över världens natur begränsad i vanliga rollspel.

Några exempel på mekaniker och tekniker i (neo)tradspel jag stött på som kan tillåta eller uppmuntrar samberättande:

Fortune in the Middle: Beroende på hur brett man applicerar denna mekanik så kan man tillåta spelare att beskriva delar av världen och lägga till efter behov.

Berättarkontroll (t ex i Evolutionens Barn): Konfliktmekanik där den som vinner slaget får beskriva konfliktens utkomst. Aningen besläktat med FitM.

Stuntsystem (t ex i Exalted och Adventure, t ex): Fortune-at-the-End, i regel, men belönar uppfinningsrikedom och specifikt tillåter och uppmuntrar den genom att belöna kreativ användning av miljön.

Dramatic Editing (Adventure): Mekanik för att uppmuntra genrekonventioner. Dyrt (och använder de generiska energipoängen) med en stigande prisskala för större/mer märkbara förändringar av verkligheten.

Dirty Dungeon: Belönar spelare för att skapa en dungeon och ger SL sätt att göra dungeonen oförutsägbar.

Vilka andra känner ni till?

 

[Bolongo]

13th Age har en bunt sådana mekanismer.

One Unique Thing: varje spelare definierar en sak som dess RP är helt ensam om. Kan ha effekter på setting om det är tillräckligt kreativt.

Icon Relationships: spelarna väljer vilken typ av relation, och hur stark, deras RP har till några av världens mäktigaste NPCs. Grundtanken i spelet är att detta skall vara helt bestämmande för vilka äventyr som utspelar sig.

Player Picks: spelarna gör önskelistor på vilka element i kampanjen de vill se återkomma. SL förväntas ta hänsyn till detta.

 

[Man Mountainman]

Fråga-svar: Spelledaren uppmuntrar aktivt spelarna att delta i medskapandet av berättelsen genom att ställa specifika frågor: "vad tycker din chef om dig? Vad är stadens trendigaste inneställe?"

Spoiler: kommentarer

Jag har sett den tekniken kallas "fishing" i gamla diskussioner om "Lady Blackbird" men det verkar inte längre vara en term som används.

Också känt som "The Mountain Witch trick".

Ah yes, och vi bör väl inte underlåta att nämna att det förekommer to good effect i GnomviDs "Den yttersta domen". Men här på forumet tror jag att Rising var först med att beskriva tekniken.

 

[DeBracy]

Cthulhu Dark skulle jag nog kalla neotrad (typ en indietagning på de allra mest regellätta tradspelen). Det är skrivet för att användas till spelledarledda Call of Cthulhu-scenarion av klassiskt snitt.

Att föreslå en risk att misslyckas är nog det spelets samberättarmekanik. I vanliga fall i Cthulhu Dark slår man tärning för att se hur bra något går utan en risk för misslyckande. Om någon (inte bara spelledaren) tycker det borde finnas en risk att misslyckas så är det bara att föreslå den och rulla tärning för att se om det inträffar (motsatt slag mot rollpersonen).