Nekromanti Samskrivande

[MrG]

Den här tråden fick mig att fundera på en sak. När jag minns tillbaka på de scenarion som jag spellett och läst som varit riktigt bra, handlar det nästan alltid om scenarion skrivna av minst två, eller av folk som haft ett skrivarkollektiv att bolla emot. Visserligen finns det undantag, men trenden känns tydlig. Och det kan varit anledningen till att många friformsgrupper gjorde så bra saker, att de var just grupper.

Så om man ska kolla på hur att skriva det perfekta scenariot, kan det vara vits att titta på hur att arbeta? Är ett kollektiv bättre än enskilda personer? Borde man ha en skrivarmodell? Hur gör ni? Hur skulle ni vilja göra? Vad kan vara för och nackdelar med skrivarkretsar?

 

[PAX]

Kollektivet är nog bra om du som författare vill ha fram fler idéer kring ditt äventyr/scenario/kampanj. Men jag tror dock att man bör låta en person styra upp det hela.

Kanske även en fråga för Järnringen att svara på då de lyckades ro iland sin mastodontkampanj till Mutant - och där var det ju flera personer som skapade, om jag har uppfattat det hela rätt.

Vad som är bäst tror jag beror på författarna själva helt enkelt. Personer är ju så pass olika att de klarar av denna situation efter eget huvud. Antingen självständigt eller kanske i mindre grupper. Feedback ges ju alltid vid själva spelandet av ett scenario.

 

[Rosen]

Projektledning...

Har varit inblandad i en hel del sådana genom åren. Fördelarna är väl rätt tydliga; man får frisk input av idéer, och chansen att saker och ting faktiskt blir färdiga är större (både för att var och en behöver göra mindre, och för att det faktum att andra jobbar på sina delar är en påtryckning). Nackdelarna - eller snarare riskerna:
* Även om det är uppfriskande med idéer från flera håll kan de (förr eller senare) visa sig streta åt lite väl olika riktningar. Man bör snacka igenom saken ganska noga i förväg för att förvissa sig om att alla befinner sig på samma tåg, gärna också med avstämningar under vägen.
* Trots detta är det lätt hänt att resultatet inte blir en cocktail utan ett lapptäcke. Man behöver någon som axlar en redaktörsroll i slutet och bakar samman bidragen till en någotsånär matchande helhet - och som inte är rädd att bulta till enskilda bidrag ganska ordentligt vid behov.
* Påtryckningar och dåligt samvete till trots finns det alltid risk att någon bara inte får sin häck ur vagnen, så att hela projektet slutar med att alla är färdiga men sitter och väntar på nån enskild bäver som aldrig blir klar (ofta bokstavligen aldrig, men som osvikligen säger nåt annat om man frågar). Bestäm i förväg när saker måste vara gjorda och vad Plan B ska vara om någon del spricker.

Storleken på riskerna är i proportion med mängden jobb och antalet personer som är inblandade, förstås... Är man två blir det åas rätt binärt; antingen går det eller så går det inte alls.

--
Åke