Sandbox-scenario på konvent

[Henke]

Jag läste den HÄR tråden gällande konventsscenariot The Hood där författaren beskrev scenariot som ett öppet scenario utan räls och att det honom veterligen inte var en speciellt beprövad form (iaf inte på konvent) där och då (1995).

Så frågan är: Är det bara jag som har missat det, eller är sandbox-scenarion tämligen ovanliga på konvent? Jag har för mig att Fria Ligans Svavelvinter-scenario Brushanens sista vila från GothCon 2012 är en sandbox men i övrigt kommer jag inte på något jag läst.

Den andra frågan är: Varför är (isåfall) sandboxar ovanliga på konvent? Min egen teori är att ett rälsat scenario går att klocka till ett klimax efter 4-5 timmar (som spelpass på konvent tillåter), medan en sandbox är svår att estimera och klimax uppstår utifrån vad spelarna tar sig för.

 

[Bolongo]

Jag skrev en gång ett sandlåde-äventyr. Gothcon, tidigt 90-tal. Det var en total katastrof. Jag gör inte om det.

 

[luddwig]

Allt som spelas på Grottröj, KryptCon och i OSR-hörnan på GothCon torde vara sandlådor. Tajmingen på de sandlådorna varierar säkerligen. Själv tycker jag inte att det är viktigt med ett klimax. Resan är målet.

 

[Stareater]

Bortsett från rena OSR-lir har jag bara spelat ett enda sandlåde-äventyr på konvent (Sent 90-tal) som jag kan komma på. Eller jag antar att det var ett sandlåde-äventyr, spelledaren som inte skrivit äventyret sa något i stil med "Gör vad ni vill, det verkar inte finnas något äventyr, bara platser man kan välja att besöka".

Det hela var en katastrof eftersom alla karaktärer totalt saknade någon motivation att lämna platsen vi startade på, så inget hände under hela spelpasset. Spelledaren gick efter en timme och lade sig och sov i ett hörn och det var förmodligen min sämsta konventsupplevelse.

 

[Skarpskytten]

Den andra frågan är: Varför är (isåfall) sandboxar ovanliga på konvent? Min egen teori är att ett rälsat scenario går att klocka till ett klimax efter 4-5 timmar (som spelpass på konvent tillåter), medan en sandbox är svår att estimera och klimax uppstår utifrån vad spelarna tar sig för.

Jag vet inte. Kan man inte skapa spänning på andra sätt? Typ, hur mycket guld kan gruppen få med sig på fem timmar? Vilket grupp är bäst.

Also, vad Luddwig sa.

 

[Skarpskytten]

Jag skrev en gång ett sandlåde-äventyr. Gothcon, tidigt 90-tal. Det var en total katastrof. Jag gör inte om det.

På vilket sätt var det en katastrof?

 

[ÅkeZorkh]

Jag skrev en gång ett sandlåde-äventyr. Gothcon, tidigt 90-tal. Det var en total katastrof. Jag gör inte om det.

Berätta mer

 

[Bolongo]

På vilket sätt var det en katastrof?

Spelledarna tyckte inte att jag gav dem tillräckligt att gå på. Jag beskrev en situation, bakgrunden till situationen, vilka RP och viktiga SLP var, och sedan släppte jag lös dem att göra vad de ville med det.

OK, jag fick ett positivt utfall; en grupp kom fram till mig efteråt och sade att det var det bästa de någonsin spelat. Men det var nog mer deras SLs förtjänst i så fall.

Med efterklokhetens perspektiv håller jag med majoriteten. Jag vet att om jag själv skall ställa upp som SL på ett konvent vill jag inte att så mycket ansvar skall ligga på mig, jag vill att scenariot skall ge mig en tydlig vägkarta. Visst, jag kan improvisera detaljer i marginalen, men om jag inte känner mig inspirerad skall scenariot kunna ge spelarna en hyfsad spelupplevelse utan min handpåläggning.

 

[luddwig]

"Gör vad ni vill, det verkar inte finnas något äventyr, bara platser man kan välja att besöka".

Trist start. Uppenbarligen en spelledare som inte förstår sig på sandlådor. Äventyret är ju det som händer under spelpasset, när rollpersonerna interagerar med spelvärlden.

 

[Bifur]

Aldrig varit med om en sandlåda, men jag har heller inte besökt så många konvent.

En konventssandlåda som inte är ett grottkräl måste nog vara väldigt avgränsad och ge RPna mycket tydliga mål för vad de vill för att funka på en angivna tiden. Men då är det kanske inte längre en sandlåda utan smygräls...

 

[luddwig]

...väldigt avgränsad och ge RPna mycket tydliga mål för vad de vill för att funka på en angivna tiden. Men då är det kanske inte längre en sandlåda utan smygräls...

Låter som att du pratar om det ni spelade till Blod & bly. Avgränsat till ytan och med en tydlig agenda för rollpersonerna.

 

[Stareater]

Trist start. Uppenbarligen en spelledare som inte förstår sig på sandlådor. Äventyret är ju det som händer under spelpasset, när rollpersonerna interagerar med spelvärlden.

Jo, sen tror jag att det hade fungerat lite bättre om karaktärerna vi hade i äventyret inte hade som agenda att sitta still och göra ingenting. Om man spelar laglydiga personer som vill leva lugnt och säkert liv så kanske man inte utan anledning börjar göra inbrott i en källare eller pratar med den skumma och uppenbart kriminella personen. Det vi gjord hela spelpasset var att våra spelarkaraktärer satt och pratade "small talk" med varandra och aktivt väntade på att det skulle bli en ny dag.

 

[Sodivra]

Jag och några andra forumiter (@Xyas , morkbollen, @Måns , Poppe, Sodden) skrev konvents-sandboxen Sunken Sydney till Apocalypse World, och spellede det mycket framgångsrikt. Men man bör ha lärt Apocalypse World och de spelledartekniker som står i boken.

Här är scenariot: https://thor.divnull.com/pub/aw/sunken sydney.pdf
Här kan du hitta alla gånger folk snackat om Sunken Sydney på rollspel.nu: https://www.rollspel.nu/search/88451/?q=sunken+sydney&o=date (ganska mycket!)

 

[Bifur]

Låter som att du pratar om det ni spelade till Blod & bly. Avgränsat till ytan och med en tydlig agenda för rollpersonerna.

Jo, jag tänkte faktiskt på det. Och andra konventsäventyr till Western som jag spelat och läst, som har lite de formaten.

 

[Gabrielle de Bourg]

Det min magkänsla säger mig om varför sandlådor är ovanliga på konvent (utom i OSR) handlar mycket om expectation management, speciellt vad gäller för andra spelledare. Ett strukturerat äventyr kommer ändå ha någon basnivå av vad en spelgrupp kommer uppleva (om inte spelledaren gör något helt annat) och därmed kommer erbjuda en tillfredsställande upplevelse för de flesta grupper – framförallt en där du kan känna dig tillräckligt lugn att en annan SL kan förvalta den. En sandlåda har däremot ingen sådan garanti och kan bli väldigt kaotisk med vad en spelgrupp får uppleva. Inom OSR är ju det här däremot en bit av charmen och något spelare förväntar sig, ihop med att de vet hur mycket de själva ansvarar för handlingarna och få en spelupplevelse de är nöjda med, gentemot mer rälsade arr som ställer mer krav på SL och äventyret.

 

[luddwig]

Jo, sen tror jag att det hade fungerat lite bättre om karaktärerna vi hade i äventyret inte hade som agenda att sitta still och göra ingenting.

Mest troligt ja. Rollpersoner utan mål är ingen bra utgångspunkt. En sandlåda förutsätter ju att rollpersonerna vill saker.

 

[luddwig]

Jo, jag tänkte faktiskt på det. Och andra konventsäventyr till Western som jag spelat och läst, som har lite de formaten.

Jag skulle inte kalla det räls om det inte finns i förväg planerade händelser. Samtidigt vet jag inte om en tydlig agenda är okej för sandlådepuritanerna. Det skulle kunna vara så att allt utöver "ni börjar här" är hädelse i deras ögon.

 

[Magnus Seter]

Jag tror att det har att göra med att rollspel på konvent var en tävlingsform. Alla skulle få samma möjligheter att lösa äventyret, och man skulle mäta hur långt gruppen kom. Då passar inte sandlådor.

Jag gillade aldrig det, men kämpade i motvind under alla mina aktiva konventsår. Min första insändare i Signaler från Sverok handlar om detta och jag efterlyste fler "drop in"-arrangemang bara för att folk skulle få spela. Men tävlingsformen var förhärskande under många, många år.

 

[Rymdhamster]

Min (begränsade, förvisso) erfarenhet av scenarion på konvent har huvudsakligen varit spelets skapare som organinserat det hela i viss utsträckning, och att scenariot då blir ett upvisande av deras rollspel. Som ska demonsteras av folk vars erfarenehet av spelet och kvaliteer som spelledare du inte har koll på, för folk som kanske aldrig spelat rollspel förut.

Som spelledare har man då fått scenariot några veckor i förväg. Möjligen har man fått chans att ställa lite frågor om det, men det är inte säkert. Sen förväntas man tuta och köra. Och om folk nu har betalat några hundra för att komma in på konventet, och har bokat in ett spelpass så finns det ju också en viss förväntan på att få någon slags valuta för de pengarna.

Ett mer rälsat scenario minskar (min mitt tycke) ner antalet variabler som kan gå fel. Sen kan man säker hävda att det inför andra variabler som kan gå fel, men jag kan lätt se hur man lockas av "illusionen" av struktur ett rälsat scenario i vart fall ger.

 

[Bifur]

Jag skulle inte kalla det räls om det inte finns i förväg planerade händelser. Samtidigt vet jag inte om en tydlig agenda är okej för sandlådepuritanerna. Det skulle kunna vara så att allt utöver "ni börjar här" är hädelse i deras ögon.

Jo, det är lite min bild också. Fast riktigt i riktigt grottkräls-OSR det väl självskrivet att RPnas drivkraft är att hämta skatter, annars funkar de inte. Och det är ju också att sätta agendan för RPna ganska tydligt.