luddwig
Lawful evil
- Joined
- 30 Jan 2013
- Messages
- 5,843
Ofta ger spelen XP för skatter så drivkraften att kräla i grottor på jakt efter guld och ädla stenar är inbyggd i reglerna.Jo, det är lite min bild också. Fast riktigt i riktigt grottkräls-OSR det väl självskrivet att RPnas drivkraft är att hämta skatter, annars funkar de inte. Och det är ju också att sätta agendan för RPna ganska tydligt.
Well... var det inte ungefär det som var min poäng? Tänker du satsa allt på att spelledarna som anmäler sig frivilligt är genier? Eller tänker du planera för att de är idioter samtidigt som du hoppas på det bästa?Är det nu jag ska posta den här?
Ja, och en poäng uppbackad av självaste Einstein. Jag tror också att du har rätt. Strukturen i ett rälsat äventyr kan vara lockande, särskilt som rälsade äventyr är vad många spelledare är vana vid.Well... var det inte ungefär det som var min poäng?
Funderar över det Symbaroum scenariot du spelledde för @Nässe , mig och de i min spelgrupp på Gothcon 2018 (I köttet buret). Där fick jag upplevelsen av att det inte var en tydlig räls utan olika platser att utforska och aktörer att interagera med, men det kanske bara var du som var grym SL?Aldrig varit med om en sandlåda, men jag har heller inte besökt så många konvent.
En konventssandlåda som inte är ett grottkräl måste nog vara väldigt avgränsad och ge RPna mycket tydliga mål för vad de vill för att funka på en angivna tiden. Men då är det kanske inte längre en sandlåda utan smygräls...
Nej, men det är ganska öppet har jag för mig, fast ni fick en avhuggen version. Men öppet äventyr är väl inte riktigt samma sak som en sandlåda? Men jag är kanske för strikt i definitionen? Men någonstans tänker jag att ju mer man sätter agendan för vad RP vill desto mer vanligt äventyr blir det. även om det kan ha en öppen struktur.Funderar över det Symbaroum scenariot du spelledde för @Nässe , mig och de i min spelgrupp på Gothcon 2018 (I köttet buret). Där fick jag upplevelsen av att det inte var en tydlig räls utan olika platser att utforska och aktörer att interagera med, men det kanske bara var du som var grym SL?
Svår gränsdragning där. Att spelarna ska sätta sin egen agenda framhålls ofta som idealet för sandlådan. Min erfarenhet är dock att spelandet tar fart snabbare och får en välbehövlig riktning om det finns en hyggligt personförankrad agenda redan från start, och oftast är det mer effektivt om jag som spelledare sätter den agendan i mer eller mindre samråd med spelarna. Sedan finns det inget som säger att spelarna inte kan ändra agendan under spelets gång. Men har jag saboterat sandlådan genom att tillföra min agenda? Har sandlådan blivit ett vanligt, öppet äventyr? Vad är ett vanligt, öppet äventyr ens om det inte är en sandlåda eller en fisktank? Jag vet inte.Men någonstans tänker jag att ju mer man sätter agendan för vad RP vill desto mer vanligt äventyr blir det. även om det kan ha en öppen struktur.
Jag håller med om att det är bra att sätta en agenda redan från början. Det klassiska i osr-spel är ju att man börjar som skattletare men att man med tidens gång utvecklar nya agendor med utgångspunkt i vad som sker under spel. Kanske kan man säga att gränsen för vad som är en sandlåda eller fisktank går vid huruvida det ställer till problem om rollpersonerna byter agenda?Svår gränsdragning där. Att spelarna ska sätta sin egen agenda framhålls ofta som idealet för sandlådan. Min erfarenhet är dock att spelandet tar fart snabbare och får en välbehövlig riktning om det finns en hyggligt personförankrad agenda redan från start, och oftast är det mer effektivt om jag som spelledare sätter den agendan i mer eller mindre samråd med spelarna. Sedan finns det inget som säger att spelarna inte kan ändra agendan under spelets gång. Men har jag saboterat sandlådan genom att tillföra min agenda? Har sandlådan blivit ett vanligt, öppet äventyr? Vad är ett vanligt, öppet äventyr ens om det inte är en sandlåda eller en fisktank? Jag vet inte.
Nej, det flyter väl. I köttet buret är för mig ingen sandlåda, men det har kanske inte så många koll på. För att ta mer kända exempel är äventyr som Svavelvinter och O4Ö lite av gränsfall, medan Marsklandet definitivt är en sandlåda.Vad är ett vanligt, öppet äventyr ens om det inte är en sandlåda eller en fisktank? Jag vet inte.
Jag har inte läst I köttet buret utan menade mest att utifrån mitt perspektiv som spelare så kändes det inte som vi blev runträlsade. Sen har jag för mig att vi hade lite egna agendor också, och att även SLP interagerade mot oss och varandra, men jag vet som sagt inte utan det var nog mer en frågaNej, det flyter väl. I köttet buret är för mig ingen sandlåda, men det har kanske inte så många koll på. För att ta mer kända exempel är äventyr som Svavelvinter och O4Ö lite av gränsfall, medan Marsklandet definitivt är en sandlåda.
Jag tänker att det också kan bero på hur innehållet i äventyret är formulerat/strukturerat. Ett öppet äventyr kan innehålla förslag på scener eller händelser samt instruktioner för hur olika spelledarpersoner/grupper agerar i vissa situationer. En sandlåda bygger istället i högre grad på slumptabeller och reaktionsslag.Kanske kan man säga att gränsen för vad som är en sandlåda eller fisktank går vid huruvida det ställer till problem om rollpersonerna byter agenda?
Det här är ju en fråga om personlig SL-stil men jag vill helst slå fram sådant i förväg om det går - vilket ju gör att det flyter ihop ännu mer. Jaha, nästa pass blir det sannolikt en massa skogsresa. Jag slår 10 slag på encountertabellen och bockar av dem i ordning när det behövs. Då blir ju skillnaden mot om jag valt dem själv eller plockat dem från en lista obetydlig (än mindre om jag dessutom gjort slumptabellen själv). Då kokar liksom sandlådegrejen ner till att spelarna VET att jag slår på en tabell. Det känns lite futtigt.Ett öppet äventyr kan innehålla förslag på scener eller händelser samt instruktioner för hur olika spelledarpersoner/grupper agerar i vissa situationer. En sandlåda bygger istället i högre grad på slumptabeller och reaktionsslag.
Att två synnerligen rutinerade rollspelsrävar inte med exakthet kan säga vad som är skillnaden mellan en sandlåda och ett öppet äventyr känns också lite futtigt.Då kokar liksom sandlådegrejen ner till att spelarna VET att jag slår på en tabell. Det känns lite futtigt.