Jericho One
Veteran
Jag fick just en idé för ett sf/thriller/skräck scenario (nja en idé i alla fall). Nåja som följer:
* Svart * [color:blue]dröm</font color=blue> * [color:white]snö</font color=white> *
Introduktion
Den iskalla vinden piskade upp snö och iskristaller i ansiktet på Yukio. Hon var utmattad men fortsatte att pulsa fram genom den djupa snön, hela tiden kollade hon bakåt. Långt borta kunde hon fortfarande se ljuset från baslägret dom satt upp ett planetdygn tidigare. Det varma ljuset borde få henne att vända om men det som fanns där fick henne att hellre välja mörkret och snöstormen. Hon arbetade sig koncentrerat uppför höjden men snöstormens vinande fick henne att falla. Den kalla snön hölls delvis ute av hennes röda termodräkt men avsaknaden av huvudbonad gjorde att hon ändå frös. Yukio vände ansiktet mot det som skulle ha varit ett basläger för en helt rutinmässig geologisk expedition. Det var svårt att tro vad som utspelat sig där bara minuter tidigare. Företaget som de var anställda vid hade garanterat att inmutningen var idiotsäker - det var därför de hade landat på GH-3001 med endast en eskort. En eskort som inlett med att antasta Yukio och sedan däcka efter att ha svept en flaska med grendelsk whiskey. Det var väl därför det gått så fort för den geologiska expeditionen att duka under, en efter en. Hon blickade ner mot de tre kabinerna som utgjorde platsen hon flydde ifrån. Det såg inte så farligt ut här ifrån tänkte hon. Trots att vinden och stormen tjöt i hennes öron hörde hon ett vrål från baslägret - ett vrål som inte var av denna värld, ett vrål som skar genom märg och ben. Hon ryckte till och slet upp kikaren som hon hade kring halsen och spanade ner från höjden. Ut ur den mittersta av de tre kabinerna - det som de kallade för mässen - rasade Kapten Davidoff, eskorten, och kravlade sig genom snön. Nattkikaren gjorde det möjligt för Yukio att se att kaptenens ansikte var förvridet av skräck. Han var knappt klädd men höll sitt tjänstevapen i höger hand och kravlade sig genom den iskalla snön. Yukio förstod att han inte skulle klara sig länge klädd endast i linne och boxershorts men tydligen fick det som förföljde honom att ignorera kylan och den piskande stormen. Då ännu ett vrål steg från lägret placerade kaptenen myningen på sitt tjänstevapen under hakan och avlossade ett skott genom huvudet. Knallen slog genom den stormiga natten och slog hål på Yukios själ - hon vände sig och stretade i panik vidare upp över höjden och ut i osäkerheten med tårar strömmande nerför sina kinder...
Scenariot
Rollpersonerna (tre till fyra stycken + en)tillhör en geologisk expedition utsända av ett konglomerat (modell gigantiskt) till deras inmutning utav GH-3001 – måne till en av planeterna i de nyligen koloniserade systemen. Ett rent rutinuppdrag där gruppen har i uppdrag att ta prover på inmutningen och göra en bedömning av vilka förtjänster som kan göras. Så rutinmässigt att endast en utav konglomeratets väpnade eskorter medföljer (även det en rp) till månen. Platsen de blir nedsatta på är inte dock inte speciellt gästvänlig då klimatet är arktiskt och kylan kryper ner till minus jättekallt. Till månens fördel ska dock anföras atmosfär och avsaknad av fientliga organismer – endast ett par ludna och för rp:na ofarliga ’djur’ har siktats. För att skippa massa tjat om vad som kan tänkas hända under vistelsen på GH-3001 så hoppar jag fram lite.
Under en utav expeditionens rekningar av inmutningen finner de av en slump underjordiska grottor där de även upptäcker spår av en kultplats tillhörande en tidigare civilisation – eller något liknande. På vägen tillbaka mot lägret insjuknar den utav rp:na som upptäckt kultplatsen och samtidigt blåser det upp till snöstorm. Tillbaka i lägret så faller natten och vinden viner kring de tre kabiner som gruppen är inhyst i. Rp:n som insjuknat blir sämre och sämre och faller under natten i koma (ja jag vet – kul roll att spela va – men vänta lite). Under natten plågas spelarna av varierande svårgripbara mardrömmar. Vad som sedan händer är att spelarna dras mer och mer in i en bisarr drömvärld där den vakna världen flyter samman med den i drömmen. I denna drömvärld har den rp som är i koma vistats i hela tiden. Problemet är inte bara att den vakna världen dras in i den drömda utan att den drömda dras in i den vakna (?!?). Hursomhelst får spelarna fullt upp med att hålla sina rp levande både i dröm och verklighet eftersom det som hemsöker gruppen inte är utav den snällare sorten.
Nu är det dock vila på plats som gäller – vad har ni för åsikter om detta? Förslag?
Visst finns det paraleller till filmer och liknande här men vafasen skit i det – se det som hyllningar snarare! Btw - Living Steel är ett spel jag inte tänkt så mycket på - på ett tag i alla fall. Tror bestämt att jag har allt material liggandes i någon låda hos mina paranteser...hmmm...ja det var väl en aningens för mycket info kanske. Finns det någon här ute med erfarenheter av detta spel?
Jericho One - I still belive in god but god does no longer belive in me...
* Svart * [color:blue]dröm</font color=blue> * [color:white]snö</font color=white> *
Introduktion
Den iskalla vinden piskade upp snö och iskristaller i ansiktet på Yukio. Hon var utmattad men fortsatte att pulsa fram genom den djupa snön, hela tiden kollade hon bakåt. Långt borta kunde hon fortfarande se ljuset från baslägret dom satt upp ett planetdygn tidigare. Det varma ljuset borde få henne att vända om men det som fanns där fick henne att hellre välja mörkret och snöstormen. Hon arbetade sig koncentrerat uppför höjden men snöstormens vinande fick henne att falla. Den kalla snön hölls delvis ute av hennes röda termodräkt men avsaknaden av huvudbonad gjorde att hon ändå frös. Yukio vände ansiktet mot det som skulle ha varit ett basläger för en helt rutinmässig geologisk expedition. Det var svårt att tro vad som utspelat sig där bara minuter tidigare. Företaget som de var anställda vid hade garanterat att inmutningen var idiotsäker - det var därför de hade landat på GH-3001 med endast en eskort. En eskort som inlett med att antasta Yukio och sedan däcka efter att ha svept en flaska med grendelsk whiskey. Det var väl därför det gått så fort för den geologiska expeditionen att duka under, en efter en. Hon blickade ner mot de tre kabinerna som utgjorde platsen hon flydde ifrån. Det såg inte så farligt ut här ifrån tänkte hon. Trots att vinden och stormen tjöt i hennes öron hörde hon ett vrål från baslägret - ett vrål som inte var av denna värld, ett vrål som skar genom märg och ben. Hon ryckte till och slet upp kikaren som hon hade kring halsen och spanade ner från höjden. Ut ur den mittersta av de tre kabinerna - det som de kallade för mässen - rasade Kapten Davidoff, eskorten, och kravlade sig genom snön. Nattkikaren gjorde det möjligt för Yukio att se att kaptenens ansikte var förvridet av skräck. Han var knappt klädd men höll sitt tjänstevapen i höger hand och kravlade sig genom den iskalla snön. Yukio förstod att han inte skulle klara sig länge klädd endast i linne och boxershorts men tydligen fick det som förföljde honom att ignorera kylan och den piskande stormen. Då ännu ett vrål steg från lägret placerade kaptenen myningen på sitt tjänstevapen under hakan och avlossade ett skott genom huvudet. Knallen slog genom den stormiga natten och slog hål på Yukios själ - hon vände sig och stretade i panik vidare upp över höjden och ut i osäkerheten med tårar strömmande nerför sina kinder...
Scenariot
Rollpersonerna (tre till fyra stycken + en)tillhör en geologisk expedition utsända av ett konglomerat (modell gigantiskt) till deras inmutning utav GH-3001 – måne till en av planeterna i de nyligen koloniserade systemen. Ett rent rutinuppdrag där gruppen har i uppdrag att ta prover på inmutningen och göra en bedömning av vilka förtjänster som kan göras. Så rutinmässigt att endast en utav konglomeratets väpnade eskorter medföljer (även det en rp) till månen. Platsen de blir nedsatta på är inte dock inte speciellt gästvänlig då klimatet är arktiskt och kylan kryper ner till minus jättekallt. Till månens fördel ska dock anföras atmosfär och avsaknad av fientliga organismer – endast ett par ludna och för rp:na ofarliga ’djur’ har siktats. För att skippa massa tjat om vad som kan tänkas hända under vistelsen på GH-3001 så hoppar jag fram lite.
Under en utav expeditionens rekningar av inmutningen finner de av en slump underjordiska grottor där de även upptäcker spår av en kultplats tillhörande en tidigare civilisation – eller något liknande. På vägen tillbaka mot lägret insjuknar den utav rp:na som upptäckt kultplatsen och samtidigt blåser det upp till snöstorm. Tillbaka i lägret så faller natten och vinden viner kring de tre kabiner som gruppen är inhyst i. Rp:n som insjuknat blir sämre och sämre och faller under natten i koma (ja jag vet – kul roll att spela va – men vänta lite). Under natten plågas spelarna av varierande svårgripbara mardrömmar. Vad som sedan händer är att spelarna dras mer och mer in i en bisarr drömvärld där den vakna världen flyter samman med den i drömmen. I denna drömvärld har den rp som är i koma vistats i hela tiden. Problemet är inte bara att den vakna världen dras in i den drömda utan att den drömda dras in i den vakna (?!?). Hursomhelst får spelarna fullt upp med att hålla sina rp levande både i dröm och verklighet eftersom det som hemsöker gruppen inte är utav den snällare sorten.
Nu är det dock vila på plats som gäller – vad har ni för åsikter om detta? Förslag?
Visst finns det paraleller till filmer och liknande här men vafasen skit i det – se det som hyllningar snarare! Btw - Living Steel är ett spel jag inte tänkt så mycket på - på ett tag i alla fall. Tror bestämt att jag har allt material liggandes i någon låda hos mina paranteser...hmmm...ja det var väl en aningens för mycket info kanske. Finns det någon här ute med erfarenheter av detta spel?
Jericho One - I still belive in god but god does no longer belive in me...