Bakgrund för projektet:
Nu har jag börjat fundera på Scriptura igen, delvis för att Robert Jonsson varit på mig om det och dels för att jag gärna jonglerar flera spel samtidigt...
Nu skulle jag behöva skriva ner lite av det som fallit på plats och bolla lite idéer; den här tråden hjälpte till att skaka om lite och under den fyra timmar långa bussresan hit till Hudiksvall fick jag ytterligare idéer.
Så, here goes:
Inspiration: China Mieville (Kraken), Grant Morrison (Invisibles, Doom Patrol), Marilyn Manson, Hellblazer, Fight Club, God's Army.
Metaplot: Det finns änglar och magi. Magi är egentligen att tjyvåka, att använda änglarnas verktyg. Änglarna är multidimensionella varelser som rör sig obehindrat i tid såväl som rum. Det finns starka konflikter mellan änglarna; osäker på om det är två sidor eller flera. Guds existens är ganska osäker. Om han funnits, så har han nu försvunnit eller utplånats så hårt att han aldrig funnits. När änglar dör, kan de falla till det fysiska planet och kläs i kött och historia. Rollpersonerna är sådana fallna änglar. År 2000 är centralt, och platsen för ett stort slag (tiden är bara ännu en rumsdimension för änglarna). Jag tänker mig att rollpersonerna har fallit från framtiden; att de faller i den stora konflikten 2000 och att kampanjen börjar typ 1998 eller 1999.
Spel: Spelet är, likt More than Human, en en-kampanjs-grej. Man spelar en kampanj, sen har man alla svaren, och då finns inte så mycket idé med att fortsätta. Rollpersonerna vaknar utan minnen på underliga ställen. Man skapar inte rollpersonerna på förhand, utan hittar på utseende medan de staplar runt i början, och "upptäcker" dess kunskaper och sånt i spel.
Allt eftersom spelet fortskrider återkommer två uppsättningar minnen: Dels de jordiska, som tillhör det kött man formade kring sig. Dels de som tillhör det väsen man tidigare var. Man har krafter och kan förändra verkligheten på konstiga sätt, och ju mer man gör det desto mer minnen och känslor a' sitt änglaväsen får man. Lite som Vampire och Besten, kanske. Fast annan mekanik.
Jag tänker mig ganska mycket urban fantasy, allmän fucked-up weirdness kontrasterat mot nån form av vardag.
De grundläggande temana i spelet, tänker jag mig, är identitet och makt. Rollpersonerna har makt, men ju mer de använder den desto mer omänskliga blir de. De ska börja spelet i ett socialt sammanhang, delvis SL-skapat men ganska mycket skapat av spelarna i metasamtal med SL. Jag tänker mig relationsscheman här, och en del vardagsångestbekymmer och sådant. Folk som är oroliga för en när man försvinner i tre dagar för att jaga spegelgolems.
Jag tänker mig att rollpersonerna kontaktas av något av de hemliga sällskap som finns. Rekryteras med löftet att få hjälp att minnas, att hantera alltihop. De sammanförs kanske delvis som grupp av organisationen. Det löser många bekymmer. Hursomhelst blir de såklart ombedda att undersöka saker. Senare grottas de in allt mer i hela hemliga-sällskapssvängen och kanske upptäcker att de inte alls gillar de somd e jobbar för just nu, skaffar sig egna agendor, etc. Utforskar den "hemliga världen" så att säga. Baksidan.
"Uppdragen", eller äventyren, är ganska klassiska ockulta-undersökningar-historier. Folk som pillar med magi fast de inte borde, mer eller mindre mänskliga hot, magiker som bråkar, och så vidare. En väldigt god portion mardrömshallucinogen weirdness, postmodern magi och så vidare.
OK, har du orkat läsa såhär långt? Vad tycker du? Är det coolt? Kan det funka? Fattar du hur jag menar?
Mitt äldsta rollspelsprojekt är skräckspelet Scriptura. Det är ett spel i samma modern horror-genre som Kult... Det tappade fart nångång 2006 dels pga att jag då läst Kult och insett likheterna, dels läst andra spel t.ex. Nephilim, som i mångt och mycket liknade Scriptura i metaplotten. Dessutom hade jag börjat inse hur lite jag kunde om spelskapande. Det var lite därför jag plötsligt började jobba på Evolutionens Barn...
Nu har jag börjat fundera på Scriptura igen, delvis för att Robert Jonsson varit på mig om det och dels för att jag gärna jonglerar flera spel samtidigt...
Nu skulle jag behöva skriva ner lite av det som fallit på plats och bolla lite idéer; den här tråden hjälpte till att skaka om lite och under den fyra timmar långa bussresan hit till Hudiksvall fick jag ytterligare idéer.
Så, here goes:
Inspiration: China Mieville (Kraken), Grant Morrison (Invisibles, Doom Patrol), Marilyn Manson, Hellblazer, Fight Club, God's Army.
Metaplot: Det finns änglar och magi. Magi är egentligen att tjyvåka, att använda änglarnas verktyg. Änglarna är multidimensionella varelser som rör sig obehindrat i tid såväl som rum. Det finns starka konflikter mellan änglarna; osäker på om det är två sidor eller flera. Guds existens är ganska osäker. Om han funnits, så har han nu försvunnit eller utplånats så hårt att han aldrig funnits. När änglar dör, kan de falla till det fysiska planet och kläs i kött och historia. Rollpersonerna är sådana fallna änglar. År 2000 är centralt, och platsen för ett stort slag (tiden är bara ännu en rumsdimension för änglarna). Jag tänker mig att rollpersonerna har fallit från framtiden; att de faller i den stora konflikten 2000 och att kampanjen börjar typ 1998 eller 1999.
Spel: Spelet är, likt More than Human, en en-kampanjs-grej. Man spelar en kampanj, sen har man alla svaren, och då finns inte så mycket idé med att fortsätta. Rollpersonerna vaknar utan minnen på underliga ställen. Man skapar inte rollpersonerna på förhand, utan hittar på utseende medan de staplar runt i början, och "upptäcker" dess kunskaper och sånt i spel.
Allt eftersom spelet fortskrider återkommer två uppsättningar minnen: Dels de jordiska, som tillhör det kött man formade kring sig. Dels de som tillhör det väsen man tidigare var. Man har krafter och kan förändra verkligheten på konstiga sätt, och ju mer man gör det desto mer minnen och känslor a' sitt änglaväsen får man. Lite som Vampire och Besten, kanske. Fast annan mekanik.
Jag tänker mig ganska mycket urban fantasy, allmän fucked-up weirdness kontrasterat mot nån form av vardag.
De grundläggande temana i spelet, tänker jag mig, är identitet och makt. Rollpersonerna har makt, men ju mer de använder den desto mer omänskliga blir de. De ska börja spelet i ett socialt sammanhang, delvis SL-skapat men ganska mycket skapat av spelarna i metasamtal med SL. Jag tänker mig relationsscheman här, och en del vardagsångestbekymmer och sådant. Folk som är oroliga för en när man försvinner i tre dagar för att jaga spegelgolems.
Jag tänker mig att rollpersonerna kontaktas av något av de hemliga sällskap som finns. Rekryteras med löftet att få hjälp att minnas, att hantera alltihop. De sammanförs kanske delvis som grupp av organisationen. Det löser många bekymmer. Hursomhelst blir de såklart ombedda att undersöka saker. Senare grottas de in allt mer i hela hemliga-sällskapssvängen och kanske upptäcker att de inte alls gillar de somd e jobbar för just nu, skaffar sig egna agendor, etc. Utforskar den "hemliga världen" så att säga. Baksidan.
"Uppdragen", eller äventyren, är ganska klassiska ockulta-undersökningar-historier. Folk som pillar med magi fast de inte borde, mer eller mindre mänskliga hot, magiker som bråkar, och så vidare. En väldigt god portion mardrömshallucinogen weirdness, postmodern magi och så vidare.
OK, har du orkat läsa såhär långt? Vad tycker du? Är det coolt? Kan det funka? Fattar du hur jag menar?