Sex har dykt upp många gånger i min rollspelshistoria. Själva sexbiten har dock alltid hoppats över utan det blir ett "ni går och nuppar" eller motsvarande och djupare än så är jag inte det minsta intresserad av att gå.
Varför? För att det inte är intressant.
Men riktigt sex är väl intressant? Jo. Men inte på ett bord framför en massa andra människor.
Recca said:
Nu vill jag inte vara sån men jag är helt 100 på att det finns de som tycker att det är spännande att ha sex framför andra människor.
Alltså i den här tråden och typ alla andra trådar om detta ämne någonsin så försvarar folk sig ofta med påståenden om att man inte vill bli kåt i gruppen, det verkar vara så att folk tänder på varann i gruppen, vill ha sex, är feta postpubertala nördar osv eller allmän moralpanik.
Men min fråga riktar sig snarare till en viss del. Blir man kåt av att sitta och beskriva sexscener i grupp?
Liksom jag blir inte mordisk av att beskriva lemlestade kroppar, eller girig för att en snål jävla köpman är med och blåser folk.
Ni förstår, liksom oavsett vad det är egentligen så blir man visst påverkad, man kan bli förbannad, rädd, oroad, glad eller ledsen av spelet och vad som händer. Men kåt? Någon får gärna förklara detta. Tror folk att det handlar om att spela ut sexuella fantasier så borde de tänka ett steg längre, och de som spelar ut sina sexuella fantasier kanske borde tänka ett steg tillbaka visserligen.
Spela ut sina sexuella fantasier är väl ungefär lika moget som att kötta upp alla invånare i en by man kommer till för "att det va kul"
/Poseur
Eksem said:
Jag blir definitivt mordisk om nån bonnjävel skjuter på mig eller girig om nån jävla köpman ska hålla på och haggla om priset. Och att spela ut sina sexuella fantasier tycker jag låter som något bara extremt mogna och vana spelare skulle klara av. Nej, jag håller inte med om ett ord du skriver.
För mig handlar det om distans, jag har aldrig varit i strid, ens slagsmål och därför är beskrivningar av exploderande kranier, fontäner av ketchup och annat bara som att se på Braindead, det är komiskt i sin absurditet.
Sex däremot finns det inte en människa av kött och blod åå denna jord som inte har en intim, privat och ibland inte helt okomplicerad relation till.
För egen del beror det på. Det finns många typer scener som kan innehålla sex, men kan spelas med helt olika intentioner.
Sex scenerma i Monthy Phython, Ett Hål i Mitt Hjärta, James Bond, Nymphomaniac, Black Swan, Weeds, skolan sexalundervisningsfilmer, Archer, etc innehåller alla sex men spelas med helt olika stämmningar och intentioner.
Samma sak med sex i rollspel. Det finns gånger jag spelar på sex i Monthy Phyton syfte. Och det finns andra sexscener jag spela ut för att jag vill utforska attraktion och åtrå. Och i andra scener handlar sexet om relation och makt. Eller för att säga något om rollerna.
Alltså i den här tråden och typ alla andra trådar om detta ämne någonsin så försvarar folk sig ofta med påståenden om att om det tillför rollpersonen något så ska man göra det? Har ni några exempel på när detaljer om sexlivet tillför rollpersonen/berättelsen något och det inte bara handlar om att spela ut sexuella fantasier för publik eller bara vara edgy?
(det är en seriös fråga alltså.)
Recca said:
Jag skrev ju ett exempel på det tidigare i tråden.
Ja, men jag valde nog att ignorera det eftersom jag inte alls är intresserad av detaljbeskrivna våldtäktsscener i mitt rollspelande.
Är det något man gillar så förstår jag om det kan vara viktigt med någon detalj här och där, men våldtäkt handlar inte om makt mer än sex så det är inte riktigt det jag är ute efter med frågan.
Förlåt, men nu förstår jag inte? Jag frågade ju efter exempel på när detaljer från sexlivet är intressant, du svarar att du gett ett sådant exempel men sen säger du att just det exemplet inte innehöll detaljer? Eller missar jag något exempel du angett tidigare?
2-3 gånger har det blivit något som skulle kunna sägas vara sex "i bild" så att säga. I alla de fallen rörde det sig ändå bara om några ord. Upptakten brukar få desto mer uppmärksamhet – varför personerna har sex kan vara intressant även om inte sexet är det.
Hur långt kan jag tänka mig att gå? Bra fråga. Jag är knappast besviken om det bara tonar ut till svart, men nog vore det helt okej om man beskrev aktens karaktär och kanske nån detalj. Någon steg för steg-redogörelse vore nog inte så skoj tror jag.
Tjo! Min grupp brukar inte ha några problem med att rollspela sexuella situationer. Våra kampanjer har en tendens att vara skitiga och grity på ett sätt som En HBO-serie kan vara och då tycker jag att settingen blir starkare med grafiska situationer. Min grupp består bara av män och vi passar nog in i vad många tänker på när de hör ordet rollspelare. De flesta av oss är runt 30 år och akademiker, vi är lagom tjocka och uppenbarligen nördiga. Jag känner min grupp väl sedan mycket tidig ålder då vi nästan uteslutande bara är barndomsvänner i gruppen så detta kanske påverkar att vi inte är så blyga när det gäller rollspelandet. Vi har rollspelat sensuella scener men också groteska situationer och allt mellan dessa extremer. Vad tycker vi det tillför? Well, jag talar,för mig själv nu då jag säger att det sexuella är en så stark drivkraft att om jag ska "culture gamea" så är det svårt att ignorera detta område. Dessutom anser jag att karaktärerna blir mer 3-d om de faktiskt också har läggningar och sexuella personligheter. Tycker min spelgrupp likadant? Jag tror det då de valt att spela en gång i veckan sedan vi var 14. Sen det här med om man blir kåt av att spela sex, blir man våldsam och arg av att rollspela en strid? Jag anser personligen att det är bra om spelet lyckas med att få spelarna att känna med sina karaktärer. Så måletmär inte att kåta upp gruppen eller göra dem våldsamma, men det är lyckat om de kan leva sig in i vad karaktären känner och upplever vare sig det är kåthet, vrede eller rädsla. Hoppas att ni förstår vad jag menar.
Minimoni said:
Tydligen kan jag inte ändra min wall of text på ipaden. Hur jag än försöker så trycks texten ihop till en fet vägg.
Rent rollspelande? Jag har agerat relationer och gått så långt att beskriva intention och sedan tonat ut det. Jag har inga problem med att spela ut det i ord om situationen kräver det. Sex kan användas lika väl som komik, sorg och våld för att förstärka känslorna kring ett spelbord.
Rent fysiskt? Inte särskilt långt. Omfamningar, kramar och hålla handen. I en kampanj hade jag en kvinnlig rollperson som förlorat sin kontakt med sitt ex (en manlig RP som spelades av en kvinnlig spelare) och de träffades av en slump igen. Efter lite pinsam relation uppstod där i början men vid ett tillfälle var jag, hon och SL i enrum för något hände. I den stunden tog hon tag i mig och började dra mig tätt in till sig för att kyssa mig på riktigt. Där satte jag stopp. Det kändes konstigt då a) SL tiittade på och b) hennes pojkvän satt i rummet bredvid. Inte för att det är fel att gå så långt, men i just den situationen kändes det helt fel.
Jag tror också att kyssar är ungefär så långt som jag är beredd att gå också. Att fysiskt börja klä av sig skulle bara kännas fel - oavsett om jag deltog eller kollade på. Där blir det lite för kinky för mig.
Haha cool. Jag tycker det är lite kul då jag lyft spelet till ett fysiskt plan i SC, något som God45 verkade ogilla då jag pratade om det i SC bloggen. Men jag tycker det är kul med det fysiska kring spelbordet och att spelarna faktiskt måste vara på alerten där. Nu talar jag inte kyssar iofs men konfliktsystem bla.
Jag har spellett en hel del på konvent och jag brukar alltid att fråga hur de vill spela. En del vill ha det jättefysiskt, andra inget alls. Det varierar så väldigt mycket mellan olika grupper. Det viktiga är att alla är med på det - att börja kyssa eller ta på någon som inte vill det är alltid fel.
Jo så är det nog. Jaja jag har iaf skrivit ett spel som uppmuntrar den första gruppen. Det går att öka eller minska intensiteten i det fysiska men det är fysiskt och det finns tidsstyrda moment. Det senare har fått väldigt roliga spelsituationer.
Det får stå för dem. Att andra människor gillar något är överhuvudtaget inte en anledning till att jag skulle gilla det.
Recca said:
Tips är att då uttrycka dig som att du inte talar i allmänhet, så det blir tydligt, för jag uppfattade det som att du menade generellt. Annars hade jag inte kommenterat vettu.
Hade jag kunnat hade jag helt sonika klippt in hela den relevanta Rising-posten, men eftersom det gamla forumet ofrtfarande inte är tillgängligt får jag nöja mig med:
"Fan, ni låter ju som djävla adjunkter allihopa!"
Vi har haft grafiska sexscener on occasion; nästan uteslutande som följd av att någon spelare insisterat på det (typ, "jag vill spela ut den här scenen, för det kommer etablera min karaktär!). Det har även hänt att spelare protesterat när jag som SL försökt fade:a till svart, av samma anledning. Oftast är det dock förstås fade to black som gäller, men vi kan ganska ofta gå relativt långt in i förspelet innan det blir fade to black, man måste ju liksom ha utrymme att etablera vem som pullar vem och ungefär var det hamnar på vanilj-kinky-skalan. När jag beskrivit orgier och liknande har det också ofta varit relativt grafiskt; om man inte kan beskriva svettblanka kroppar som juckar mot varandra och diverse föremål är det ju fan ingen poäng med en orgie! Jag vet inte om det är relevant att tillägga att mina spelgrupper i regel utgörs av några av de människor jag känner bäst i hela världen och är trygg med, och att flera av dessa är mer eller mindre sexfixerade genusvetare. ^_^
Det finns givetvis också en koppling till vilket spel som spelas. Det blir väldigt väldigt mycket konstigt och trasigt sex i Vampire, till exempel, och alla spel med faktiska sexregler (typ Apoc Wörld och Tékumel) uppmuntrar ju en att knulla. D&D tex är ju däremot ganska kyskt.
Man kan ju också se det så här: rollspel handlar om att sätta sig i skor man inte vanligtvis bär och uppleva saker man inte upplever i vanliga livet, och då ligger blodsvettigt vampyrsex ungefär lika nära till hands som drakdödande för min del.
Sen förstår jag inte riktigt följdfrågan här. Handlar det om att övergå till någon form av fysisk akt så stoppar det nog med smek på könet vilket är förekommande. I spel kan jag svara från spelledarsynvinkel och där lär det ju inte finnas någon gräns. Det är dock rätt ospännande med sexscener i rollspel så länge det inte handlar om fetlagda män inoljade i olivolja som gillar yngre mer sommarbruna pojkar. Det blir härliga scener av sådant. Mycket nöje.
Eller ja, när jag var yngre var jag nära att göra det ett par gånger. Det gick ganska långt innan det blev "okej, ni nuppar - vad gör resten av gruppen under tiden? Jaha, ni lootar köpmannens vagn...".
Men det känns mest som ungdomligt strul, inte på riktigt.
Varför? Det har inte känts rätt. Inte hittat rätt personer att göra det med.
Det känns som en sån grej som jag vill vänta på rätt tillfälle - och rätt personer. Tänk om jag ångrar mig senare?
Jag ska erkänna att jag är lite känslig för att få ett rykte. Du vet, chrull, anth och de andra kan tro att jag är väldigt seriös som rollspelare.
När det sker, vill jag att det ska betyda något. Inte bara vara fem minuters allvar mellan två "kötta-loss-på-orcherna"-tillfällen. Men om kampanjen och stämningen och gruppen är rätt så visst, då kan jag tänka mig att göra det.
Vi har ofta sexuella handlingar med i spelet, men väldigt sällan scener som beskriver dem. Jag har lite samma inställning som jag har då det gället sex på lajv vs våld på lajv. Jag tycker om att spela ut våld eftersom det är långt från mitt normala liv där våldet är väldigt strängt kontrollerat i kampsportssammanhang.
Mitt sexliv är något jag njuter av i andra sammanhang. Jag är pryd, jag tycker att det är plågsamt att se sexscener tillsammans med andra människor, våld är något jag gärna delar.
Angående skinkmackan:
Mat är något som jag anser är MYCKET viktigt. Matvanor visar vem du är. Det rollspelar jag gärna.
Hur långt har du gått i beskrivningen av ett toalettbesök i rollspel?
Hur långt har du gått i beskrivningen av att äta en ost och skinksmörgås i rollspel?
Nu kanske någon säger att det är skillnad på sex, bajsa eller äta mat... men är det så egentligen?
Då kan någon förklara skillnaden för mig - men innan ni gör det: betänk att Recca redan begränsat ämnet till tabletoprollspel.
Sexscener är troligen inte lika vanliga som ost-& latrinscener. Ost äts mer konstant och är en intressant ingrediens i spelandet. Det går att göra mycket med ost lixom. Ost är mat, ost kan fungera som lockbete, ost är en perfekt muta, unt so weiter. Latrinbesök är givande och kan skapa mycket rollspel. En lönnmördare kan gömma sig där inne? Du kanske stöter på en gammal vän som är skyldig dig dig? Du kanske drar på dig en oväntad sjukdom, unt so weiter. Mycket gott rollspel kommer ur ost och latrin.
(...)Men min fråga riktar sig snarare till en viss del. Blir man kåt av att sitta och beskriva sexscener i grupp?
Liksom jag blir inte mordisk av att beskriva lemlestade kroppar, eller girig för att en snål jävla köpman är med och blåser folk.
Ni förstår, liksom oavsett vad det är egentligen så blir man visst påverkad, man kan bli förbannad, rädd, oroad, glad eller ledsen av spelet och vad som händer. Men kåt? Någon får gärna förklara detta. Tror folk att det handlar om att spela ut sexuella fantasier så borde de tänka ett steg längre, och de som spelar ut sina sexuella fantasier kanske borde tänka ett steg tillbaka visserligen.
Spela ut sina sexuella fantasier är väl ungefär lika moget som att kötta upp alla invånare i en by man kommer till för "att det va kul"
Intressant fråga - men jag vill delvis svara ja på den. Pornografi (till vilket, utan tvekan, lyssnande på andras framställningar av sex skulle höra) har ett sätt att hetsa upp personer som andra saker inte har.
Det gäller faktiskt i viss mån även sådant som inte alls egentligen har någon direkt sexuell koppling för individen, inte hens intresse eller fetisch eller liknande - det kan räcka med att det är ganska vagt antydd sexuell laddning, för att det (även motvilligt) ska fungera upphetsande.
Det kan variera (så klart). Men ibland kan det behövas väldigt mycket självkontroll, och det kan spela in att det är situationer där en skulle tycka att det vore extra pinsamt att BLI upphetsad. (Intressant forskning har för övrigt gjorts om rodnads-reaktionen här...)
(Allt det där kan så klart ges diverse djur-analoga, biologistiska förklaringar - vilka förmodligen på en nivå kan vara sanna, men som ändå bortser från att människor också har flera andra nivåer av reaktioner...)
Men det är ingen slump i att sex är ett närmast universellt tabu (om än reglerna som omgärdar det kan variera enormt...) Om det utförs inför andra, tenderar det till att också involvera andra - på grund av dessa reaktioner.
Sedan kommer det ju till att så länge det i vår kultur anses vara en väldigt privat sak, så adderar det andra orosmoment till det hela.När jag sitter vid ett bord och beskriver att min rollperson begår ett bestialiskt mord, för ingen annan orsak än att hen fick två kopparmynt för lite tillbaka i växel, så oroar jag mig inte för att de andra ska undvika att stå nära mig i kassan på Espresso House.
Men om jag beskrev en sexakt som min karaktär företog sig, skulle det vara en konstant oro att de andra skulle se det som mina fantasier, hålla mig ansvarig för dem osv.
Så jag tycker nog att det skiljer en hel del.
Jag kan önska att det inte var riktigt så, men det är en annan sak...
Voldstagg13 said:
Väldigt sant, jag läser inte in handlingar en RP gör med en spelares möjliga handlingar IRL, men sexuella detaljer övergår väldigt lätt i tankar om hur spelaren är funtad - även fast man vet bättre. Jag menar, det ska väl jag skita i/ vill inte jag veta. Om jag ville snacka sex med mina rollspelskompisar skulle jag inte göra det genom rollspel.
Vi brukar nog för det mesta beskriva det i hyfsat lösa termer (hårt, långsamt, lidesefullt, etc). Alltså på ungefär samma sätt som det breukar behnadlas på film (om det inte är HBO eller dylikt), och det tycker jag är en vettig nivå.
Men, det är inte jättevanligt förekommande. I vår senaste längre kampanj var det iofs en hel del sex, men det var å andra sidan en Games of Thrones-kampanj, så jag vet inte hur representativt det är
Sex är nästan alltid med när jag kör rollspel. i vampire handlar det om att skaffa mat eller politiska fördelar, i Exalted politiska fördelar och dynasti byggande, i D&D också för den delen. Plus, det kan etablera karaktärer på ett jäkligt bra sätt eller etablera genre. Klart Inquisitorn förför en necromancer till gruppens sida! Sedan är det fade to black som gäller. Detaljer spelar sällan roll. de gånger detaljer etablerats har det varit saker som "Så här döljer jag att jag vampyrer dem" i vampire eller "Min karaktär är ett sadistiskt monster som hatar män. det här kommer vara otrevligt" i Exalted.
Nå, nu kan ju definitionen av vad som är bordsrollspel flyta lite, men om vi utgår från att jag ser mig som bordsrollspelare och inte som en lajvare.
Sedan är det lite svårt att säga vad som är att gå "långt", det finns flera parametrar att ta i beaktande.
Vid spelbordet har jag i modern tid ...
... pussat en annan spelare, som jag öht inte var intresserad av utanför spelet.
... tittat djupt i en annan spelares ögon och spelat en kärleksförklaring.
... med någon detaljrikedom spelat sex.
... spelat kring situationer med övergreppstoner både som förövare och offer.
Den andra delen av frågan är ännu lurigare.
Alla de saker som jag gjort ovan, har jag också undvikit. De är inte alltid tillgängliga grepp utan saker som kan användas i rätt spel, i rätt situation och med rätt medspelare. Jag kan tänka mig någon sorts naturlig förlängning på alla fronterna ovan, och att jag skulle kunna gå längre på alla givet att det kändes rätt och passande. Och vissa av dem skulle jag förmodligen kunna tänka mig att driva till en punkt där det inte längre handlar om bordsrollspel utan levande rollspel, och då har vi lämnat frågeområdet.
Jag förkastar idén om att det skulle finnas rätt och fel sorts rollspel, men kanske finns det rätt och fel situation för varje givet spel. För mig är dock inte bleed automatiskt dåligt, om jag blir rädd för att min rollperson är rädd är det intressant och givande. Om jag blir glad för att min rollperson är glad är det intressant och givande. Osv.
Om jag spelar ett komedispel sänker jag inte ridån före punchlinen i ett skämt för att inte råka göra så att någon skrattar. Om jag spelar ett skräckspel sänker jag inte ridån när någon öppnar en knarrande dörr för att inte råka göra någon nervös. Om jag spelar ett drama och det är rätt sällskap så kan jag låta sexuella teman ta stor plats, medan jag förmodligen gör någon sorts fade to black om dem i ett actionspel. Beroende på medspelare och situation.
Först och främst. Det här beror ju jättemycket på gruppen. I vissa gäng har vi varit helt bekväma med det här med sex, men det är ju inte något jag insisterat på när jag spellett på konvent, direkt. Det har, som det mesta annat, med trygghetszoner att göra, och överenskommelser om vad som är okej i spel (dessa har blivit allt mer explicita, framför allt efter en juvenil spelledarmiss rörande utsatthet och sex). Själv har jag ingen beröringsskräck, utan är en av de sexfixerade genusvetare Ymir nämnde. Sex, som berättelse, intresserar mig. Det är inget jag skäms för.
Sen och främst. Sexscenen behöver ju vara meningsfull för att förtjäna att frejmas. Jag vill för allt i värden undvika att beskriva erogenade penisar och lubricerade anus - som i en dålig Dan Hörning-roman - utan komma åt känslan, laddningen, i scenen. Tänk på skillnaden mellan filmer där sexscenen är någon slags belöning till tittaren, och filmen där sexscenen driver handlingen framåt. Såg Blue Valentine för ett tag sedan - varje sexscen var ömtålig, bräcklig, en nyans av obehag, känslan att inte nå varandra. Det är annat än alla svankande torsos, perfekt ljussatta, ni vet, det som brukas serveras av Hollywood.
De sexscener från rollspel som jag gärna minns har haft en laddning. De går att väcka med allt ifrån tvära kast till rätt sublima förskjutningar i scenen, såsom humörförändringar - kasta sig från extas till gråt, eller röra sig från kärleksfullhet till frånvaro. Vi är nog många som känner en viss utsatthet vid sex som inte är hemvan, regelbunden, vanilj, och det gör det lätt att väcka frågor. Varför vände hon sig bort och bet sig i läppen? Varför mötte han inte min blick? Kommer hon ringa mig imorgon?
Ibland har det också hänt att vi spelat ut en sexscen som helt enkelt visat sig vara jäkligt fin, med ömhet, hängivelse, och som slagit an en hjärtsträng hos alla i rummet. Sådan skönhet vill jag ha med.
Sex gör oss också mer blottlagda än vanligt. I en sexscen som skulle kunna ha varit repetitiv, de hade trots allt sexat till det rätt ofta, så lämnades spelaren av en känsla av att min spelledarperson tagit ett emotionellt farväl av hans rollperson under akten. När denne spelledarperson senare visade sig ha spelat ett dubbelspel och satte hela gruppen på pottan, kommenterade spelaren på den föraning rollpersonen fått - i övrigt hade hennes bedrägeri varit närmast perfekt.
I sådana lägen myser jag, ja då är det myspys på riktigt hemma i Bunnys stuga i skogen.
Recca said:
Efter det inlägget så får ja säga att jag gärna rollspelar sex med dig.
Jag tror för det mesta att situationer där sex skulle kunna förekomma sällan dykt upp i mina spelgrupper. Vi brukar inte lita värst mycket på andra rollpersoner eller SLPs för den delen heller. Dessutom specialiserar jag personligen i att spela brutna karaktärer, så ifall sex har förekommit så har det varit i "backstoryn".
Skulle jag spela genom en sex scen? Tja, antagligen inte. Lite för prydd och dessutom så spelar jag ofta med min tvillingbror så... Men däremot är jag lite besviken på att jag inte haft en riktigt romans till en annan rollperson eller SLP än, och ifall en romans skedde skulle en del fysiska beskrivningar av kärlek nog ske. Men som sagt, tragiska karaktär + misstänksamhet + intriger = inget sex och ingen kärlek.
This site uses cookies to help personalise content, tailor your experience and to keep you logged in if you register.
By continuing to use this site, you are consenting to our use of cookies.
