tobzombie_UBBT
Veteran
är det någon som kan ge en recension av WEGs gamla spel Shatterzone?
/tobz
/tobz
Nekromanti Shatterzone??
- Thread starter tobzombie_UBBT
- Start date
Krille
Super Moderator
Shatterzone!!
Shatterzone var ett trevligt spel. Det hade många gemensamma tankar med Andra Imperiet: det var en öppen värld där man kunde stoppa in vad sjutton som helst, West End Games hade många liknande tankar på spelledande som jag har, och det var i första hand ett röjigt spel som gav faen i realismen. Det använde ungefär samma regelsystem som TORG och Masterbook-spelen. Det hade en dramakortlek som TORG och 2T10 som Masterbook, och i övrigt så var de väldigt lika med logaritmiska skalor som kunde användas till allt.
Miljömässigt så försökte Shatterzone vara ett cyberpunkrollspel i rymden, blandat med en massa coola utomjordingar och attityd. Så det var inte något hårt SF-spel och inte heller något space opera. Det var mest coolt.
Det hade väl tre nackdelar. Den första var regelsystemet, som byggde på att man slår en klase tärningar, får ett tal, gör om det talet till ett annat tal via en tabell, och använder det på den logaritmiska skalan med attribut och färdigheter. När man väl kommit in på den logaritmiska skalan så var Shatterzone bara vackert, men innan dess... blä!
Den andra var att man inte riktigt kunde bestämma sig vad Shatterzone var för slags spel. Det var varken space opera, hard SF, cyberpunk eller nåt annat, utan varierade hejdlöst fram och tillbaka utan fokus.
Det tredje var en miljömässig gräns. Av någon anledning så hade man hittat på Zonen som avgränsade galaxen i en del som det fanns folk i, och en del som det inte fanns folk i. Det gjorde att det kändes som att man var instängd, trots att det fanns miljarder världar att härja på innanför Zonen.
Sen kan man alltid klaga på ungefär hälften av illustrationerna - de varierade från riktigt coola till riktigt urusla, i vanlig West End-stil.
Men bortser man från nackdelarna så var Shatterzone coolt, mörkt, öppet och actionfyllt, med en svart humor, stor öppenhet för nya påhitt, och bra mycket mer spelarinflytande än många andra spel på den tiden. Dramakorten och dramatiska handlingar gjorde att Shatterzone fanimej förtjänar epitetet "story telling game" bra mycket mer än White Wolfs härken.
Kort sagt, jag gillade det.
---
En passus som är kul för min del: innan Skymningshem blev Skymningshem så spelades konceptet utan namn och utan japaninfluenser som en värld i Shatterzones universum med Shatterzones regler. Sen monterade jag ner den världen, och gjorde Skymningshem istället.
Shatterzone var ett trevligt spel. Det hade många gemensamma tankar med Andra Imperiet: det var en öppen värld där man kunde stoppa in vad sjutton som helst, West End Games hade många liknande tankar på spelledande som jag har, och det var i första hand ett röjigt spel som gav faen i realismen. Det använde ungefär samma regelsystem som TORG och Masterbook-spelen. Det hade en dramakortlek som TORG och 2T10 som Masterbook, och i övrigt så var de väldigt lika med logaritmiska skalor som kunde användas till allt.
Miljömässigt så försökte Shatterzone vara ett cyberpunkrollspel i rymden, blandat med en massa coola utomjordingar och attityd. Så det var inte något hårt SF-spel och inte heller något space opera. Det var mest coolt.
Det hade väl tre nackdelar. Den första var regelsystemet, som byggde på att man slår en klase tärningar, får ett tal, gör om det talet till ett annat tal via en tabell, och använder det på den logaritmiska skalan med attribut och färdigheter. När man väl kommit in på den logaritmiska skalan så var Shatterzone bara vackert, men innan dess... blä!
Den andra var att man inte riktigt kunde bestämma sig vad Shatterzone var för slags spel. Det var varken space opera, hard SF, cyberpunk eller nåt annat, utan varierade hejdlöst fram och tillbaka utan fokus.
Det tredje var en miljömässig gräns. Av någon anledning så hade man hittat på Zonen som avgränsade galaxen i en del som det fanns folk i, och en del som det inte fanns folk i. Det gjorde att det kändes som att man var instängd, trots att det fanns miljarder världar att härja på innanför Zonen.
Sen kan man alltid klaga på ungefär hälften av illustrationerna - de varierade från riktigt coola till riktigt urusla, i vanlig West End-stil.
Men bortser man från nackdelarna så var Shatterzone coolt, mörkt, öppet och actionfyllt, med en svart humor, stor öppenhet för nya påhitt, och bra mycket mer spelarinflytande än många andra spel på den tiden. Dramakorten och dramatiska handlingar gjorde att Shatterzone fanimej förtjänar epitetet "story telling game" bra mycket mer än White Wolfs härken.
Kort sagt, jag gillade det.
---
En passus som är kul för min del: innan Skymningshem blev Skymningshem så spelades konceptet utan namn och utan japaninfluenser som en värld i Shatterzones universum med Shatterzones regler. Sen monterade jag ner den världen, och gjorde Skymningshem istället.
Re: Shatterzone!!
"Dramakorten och dramatiska handlingar[...]"
Det här är ju inte första gången du nämner det där, men mina sökningar ger int' mycket mer info utöver att det handlar om spelarinflytande, och att det involverar en speciell kortlek (yes, even Google failed me). Nå, delvis för att du (som vanligt) passar på att slagga WW, men framför allt för att det är roligt med kort, så vore det trevligt (well, jag skulle uppskatta det i vart fall) om du orkade skriva ihop en lite mer ingående genomgång över hur det där funkar (gärna med nån sorts exempel). Se det som ett utmaning i att få rabiata stårytellartalibaner att börja tycka som du, eller nåt åt det hållet. ^_~
"Dramakorten och dramatiska handlingar[...]"
Det här är ju inte första gången du nämner det där, men mina sökningar ger int' mycket mer info utöver att det handlar om spelarinflytande, och att det involverar en speciell kortlek (yes, even Google failed me). Nå, delvis för att du (som vanligt) passar på att slagga WW, men framför allt för att det är roligt med kort, så vore det trevligt (well, jag skulle uppskatta det i vart fall) om du orkade skriva ihop en lite mer ingående genomgång över hur det där funkar (gärna med nån sorts exempel). Se det som ett utmaning i att få rabiata stårytellartalibaner att börja tycka som du, eller nåt åt det hållet. ^_~
Krille
Super Moderator
The Drama Deck
"Nå, delvis för att du (som vanligt) passar på att slagga WW, men framför allt för att det är roligt med kort, så vore det trevligt (well, jag skulle uppskatta det i vart fall) om du orkade skriva ihop en lite mer ingående genomgång över hur det där funkar (gärna med nån sorts exempel)."
Kommer här:
Hjältemekanik
"Nå, delvis för att du (som vanligt) passar på att slagga WW, men framför allt för att det är roligt med kort, så vore det trevligt (well, jag skulle uppskatta det i vart fall) om du orkade skriva ihop en lite mer ingående genomgång över hur det där funkar (gärna med nån sorts exempel)."
Kommer här:
Hjältemekanik
Ämlans anglofil.
Blä. Om du konsekvent skrivit på svenska så hade ju mina sökningar givit resultat! ... Nä, jag är naturligtvis inte det minsta allvarlig. Nå, trots att du minsann tryckt in smygbashing även i inlägget du länkade till, så lät det hela hyfsat intressant (det är roligt med kort). Om jag förstått saken rätt så spelar det mindre roll vilket av de där tre spelen man letar rätt på (om det bara är dramaleken man är ute efter), så jag får väl se om mina källor kan tänkas kunna förse mig med ett ex av nåt av dem.
Gud så trevligt, en OT-deltråd som (förmodligen) inte kommer urtarta. That's gotta be a first.
Blä. Om du konsekvent skrivit på svenska så hade ju mina sökningar givit resultat! ... Nä, jag är naturligtvis inte det minsta allvarlig. Nå, trots att du minsann tryckt in smygbashing även i inlägget du länkade till, så lät det hela hyfsat intressant (det är roligt med kort). Om jag förstått saken rätt så spelar det mindre roll vilket av de där tre spelen man letar rätt på (om det bara är dramaleken man är ute efter), så jag får väl se om mina källor kan tänkas kunna förse mig med ett ex av nåt av dem.
Gud så trevligt, en OT-deltråd som (förmodligen) inte kommer urtarta. That's gotta be a first.
tobzombie_UBBT
Veteran
Re: Ämlans anglofil. en aningens OT
En av anledningar till att jag var lite sugen på shatterzone är att gillade Torg en massa, och även masterbook ( och dess enda vitt jag vet publicerade kampanjvärld, vilken jag för stunden glömt namnet på). Krille gör rätt i att höjja kortsystemet till höjderna, när de har en väldigt positiv inverkan på spelandet (fast smaken är, som känt, som baken..). känner du någon som har Torg, eller Masterbook liggande, så drar dig inte för att ta en titt på det.
Tack för recensionen, krille , för övrigt....
En av anledningar till att jag var lite sugen på shatterzone är att gillade Torg en massa, och även masterbook ( och dess enda vitt jag vet publicerade kampanjvärld, vilken jag för stunden glömt namnet på). Krille gör rätt i att höjja kortsystemet till höjderna, när de har en väldigt positiv inverkan på spelandet (fast smaken är, som känt, som baken..). känner du någon som har Torg, eller Masterbook liggande, så drar dig inte för att ta en titt på det.
Tack för recensionen, krille , för övrigt....
Krille
Super Moderator
Den andra spelvärlden
Det fanns rätt många spelvärldar, faktiskt. Den egenproducerade Bloodshadows var den enda som var egenproducerad, men annars fanns bland annat The World of Indiana Jones och Species som Masterbook-världar.
Det fanns rätt många spelvärldar, faktiskt. Den egenproducerade Bloodshadows var den enda som var egenproducerad, men annars fanns bland annat The World of Indiana Jones och Species som Masterbook-världar.
tobzombie_UBBT
Veteran
Re: Den andra spelvärlden
/Tobz
Bloodshadows var den jag tänkte på... skönt skum setting.. Indy spelet gav de väll ut tillsammans med huvudboken, medan Species var under all kritik, dock ligger den och samlar dam i nått av mina skåp får jag väll bekänna.
/Tobz