Nightowl
Champion
Dåliga SW-vitsars åsido, från diskussion nedan:
Rosen:<pre>Mystagogernas status i samhället blir något luddig då de dels beskrivs som motsvarande "kloka gummor" och dels framstår som en sorts prästinnor (speciellt om man har svårt att koppla bort bilden av ett organiserat kyrkoväsende). Om man har en mystagog, en legosoldat, en akademiker och en patricier i spelgänget, vilken ställning har hon i förhållande till de andra? Hur behandlas hon av SLP? Hur tilltalas hon?
</pre>
Tja, jag kan inte svara direkt på någon av frågorna... men jag tror jag klarar det där med 'prästinnor'.
Mystagoger är heliga kvinnor (ibland män). De är inte prästinnor, dock. Det är två olika saker, eller snarare, en helig person behöver inte vara en präst(inna). Med 'präst' menar jag här en person som är ansvarig för religiösa riter och dylikt. Enligt många kristna samfund (för att ta ett exempel från verkligheten) är t.ex. en officiell dignitär om inte nödvändig för att de troende skall nå kontakt med Gud, så i alla fall ett väldigt stort plus. Många andra religioner har präster som officiellt interagerar med det Heliga (Gud, gudar, andar, whatever) och ingen annan har varken rätt att göra så eller någon större chans att lyckas.
Så icke i mainstream-ekomanti: församlingen är det som interagerar med Theos. Det finns en beskrivning av hur en församling fungerar, som inte pubbad än men som kommer. Där framgår det att ekomantiska församlingar - den högsta formella enheten inom ekomantin - styrs av respekterade medlemmar av församlingen mer eller mindre informellt utsedda av dess medlemmar. De som förrättar religiösa riter är på samma sätt respekterade medlemmar - det är inte en mystagog eller mentor som 'predikar' utan en person i församlingen som är en bra talare och kan sin Kosmokrator (vilket antagligen betyder en mer bildad person, vilket i sin tur betyder någon från församlingens 'överklass', men det är ett sidospår).
Så mystagoger (eller mentorer) är inte prästinnor i betydelsen religiösa funktionärer. Däremot är de 'heliga' eller 'utvalda av Theos' eftersom de har särskilda förmågor (mitochlorier?) som de antas använda på rätt sätt (med betoning på både använda och rätt - jag tror att det anses som småaktigt att inte utveckla sin mentala perception om man nu har den).
'Klok gumma' och 'helig man/kvinna' är de förebilder som anges för mystagoger, och jag tror de två huvudarketyperna för hur en mystagog fungerar kan baseras utifrån de bägge.
Den 'kloka gumman' betonar sin magiska förmåga. Hon hjälper folk med deras problem med sjukdom, familj, jordbruk etc. Hon är antagligen en lokal auktoritet på ett rent praktiskt plan - en sorts modernare jämförelse blir med en hur man såg på läkare förr i tiden, när det bara kanske fanns en i varje socken om ens det som var en utbildad doktor. Hon ses främst som en magiker, och hennes moraliska plikter, om några, är att hjälpa folk med sina förmågor. Hon har antagligen någon lärling eller dylikt, eftersom det är ens plikt att föra vidare sina viktiga kunskaper (jag skulle personligen vilja har regler som gör ekomantisk magi lättare om man är fler också, givet dess kolletivistiska etik...). Eftersom vem som helst kan födas med MEP (e) kan hennes bakgrund variera ganska mycket, men av rent statistiska skäl är den i de flesta fall enkel, eftersom de flesta människor är bönder eller arbetare. Hon har trots det, som sagt, hög status lokalt. Det gör ju henne till en lokal auktoritet i församlingen, så hon kan mycket väl ha inflytande där, men det är en SIDOEFFEKT av hennes mystagogstatus, inte en direkt sådan. Hon kan mycket väl vara ganska asocial vad gäller sådant - hon kanske inte gillar 'politik' så hon bryr sig inte om att bli en 'äldste' eller dylikt, hon gillar inte att tala inför folk, så om någon ber henne läsa under en gudstjänst tackar hon nej, osv.
Hon har antagligen familj, eftersom det är något de flesta har, faktiskt, och det finns ingen anledning att undvika det. Hennes make har säkert viss status på bygden eftersom han är 'mystagogens man', och jag misstänker att han får hjälpa till med en hel del praktiska saker, så karl'n är troligtvis kunnig i medicin och dylikt. På landsbygden kan det vara svårt att driva ett lantbruk om det ena familjeöverhuvudet är upptagen med ett annat jobb, så antingen lever de till stor del på hennes gåvor, eller så har han också en bisyssla (hantverkare låter lämpligt) och deras gård är ett pärland, en mjölkko och en gris.
För övrigt tror jag att man betonar att hon inte får lön eller avgifter för sina tjänster; hon får gengåvor i utbyte mot sina gåvor. Skillnaden kan verka kosmetisk, men den är där - bland annat är det uppenbart att 'betalning' sker efter förmåga.
Den Kloka Gumman har nog mindre moraliska skrupler också. Magi och religion är ju inte kliniskt separerade som i många andra rollspel (och inte heller antagonistiska) men hon ser nog sig som en magiker i första hand. Eftersom hennes kall är att rädda liv hjälper hon nog knappast folk med galeniska gifter eller liknande stolligheter, men om någon kan krysta fram pengarna för 'legala' galenik-droger som Vir Magna bekymrar hon sig inte nödvändigtvis nämnvärt vad de ska med sakerna till - fast å andra sidan, om det krävs för att rädda liv bidrar hon med sina kunskaper gratis.
Den 'Heliga kvinnan' ser mer sin förmåga som ett religiöst kall. Magiska kunskaper är sekundära. Hon tvekar inte att komma med råd och förmaningar på det här planet. Hon behöver inte nödvändigtvis vara religiöst utbildad (som ju nämns i regelboken) utan kanske bara Trusts in the Vitalis och går efter sitt sinne för vad som är Rätt.
En tydlig tendens inom ekomantin är ju att alla är lika inför Theos, men (som ju också sägs i regelboken) det finns riktningar inom religionen som har 'gurus' eller 'andliga ledare' som man ser upp till och som verkar sätta sig över menigheten. Således är det ju inte otroligt att det finns 'mellanting' också, mystagoger som inte anser sig som förmer än andra, direkt, men som auktoriteter vad angår sapienternas förhållande till Theos.
En helig kvinna kan mycket väl inte bara ha lärlingar med MEP, utan också folk som vill ha 'andlig vägledning' och därför följer henne och hjälper till - moraliska och etiska kunskaper har man ju nytta av som alldeles vanlig människa också.
Jag känner på mig att det är den här sortens mystagog som är vanligast i de där templen som finns vid permanenta nexus, som borde vara vallfartsorter. Även om ekomantin antagligen inte gillar att man fjärmar sig från resten av mänskligheten så ägnar den heliga kvinnan en stor del av sin tid åt Theos' angelägenheter, och vid ett sådant tempel finns mer tid åt den saken (och templet i sig har ju mycket med resten av mänskligheten att göra, så då löser sig ju den saken). En sådan position ger henne mer tid att ägna sig åt den mer teoretiska sidan av magin och religionen, så nya magiska idéer (galeniska teorier och recept, framförallt) och religiösa idéer kommer antagligen härifrån. De flesta matriarker är antagligen den här sortens mystagoger.
En sådan här mystagog kan mycket väl anse att hennes magiska/religiösa plikter är så viktiga att hon inte har tid med en familj - hon skulle antingen börja försumma sin make och barn eller sina plikter som mystagog, och bägge vore fel. Hon har ju en 'familj' i form av lärjungar och anhängare (eller mästare och med-elever, om hon är oerfaren).
Jag kan också tänka mig att sådana här mystagoger dras till sällskap motsvarande Vita Rosen eller Soteres. Det borde rent logiskt finnas sådana hängivna vissa religiösa ideal eller magiska mål, och de kan ha mystagoger som medlemmar eller ledare. En tanke är här att aristosofins hemliga sällskap och konspirationer inte kommer ur tomma intet - det är bara nya applikationer av en gammal idé.
Den Heliga kvinnan är nog mer 'moraliskt' lagd - hon styrs av idéer om vad som är rätt och fel och hur man implementerar detta i högre grad än vad som är direkt praktiskt intressant. Om hon agerar mot konventionell vidonisk moral är det inte för att hon inte bryr sig, utan för att hon inte håller med om konventionen. 'Är tyranner värda att dö, kan de vara värda att giftmördas' - men man spiller inte tid och resurser på att blanda styrkedrycker till äventyrare om inte de förklarar varför de måste ha dem - en mystagogs tid är dyrbar ibland.
En annan helt annorlunda vinkling är att om man inte i första hand ser sin gåva som en magisk talang som skall utvecklas, utan något som har med ens personliga utveckling att göra ('jag har fått förmånen att vara närmare Theos än andra, det är min plikt att styra upp mitt liv') så kan man föra ett liv som något helt annat än helare/magiker. Att bli bättre på galenik och geomanti tar tid och antingen träning eller erfarenhet, men att leva ett Bättre Liv kan man göra samtidigt som något annat - från ekomantisk synpunkt kan det dessutom vara vettigt (en del av samhället och allt det där). Således kan den Heliga kvinnan ha en fullständigt mundan tillvaro - hon har amatörmässiga kunskaper i mesmerism eller geomanti (galenik kräver mer resurser) som hon använder ibland, men hennes dagjobb som lantbrukare eller handlare eller hemmafru eller vad det nu är är viktigare. Fast finns det en sådan här kvinna i en församling är hon antagligen mycket aktiv där. Det gäller den Heliga kvinnan i allmänhet - om hon har en lojalitet mot lokalsamhället (dvs inte är bundet till ett tempel som antagligen har 'kunder' från ett mycket större område eller en religiös/mystisk 'orden') är hon med största sannolikhet mycket engagerad i den religiösa delen av samhällslivet, dvs församlingen.
Naturligtvis är det två ytterligheter. De flesta ligger någonstans emellan. Äventyrliga mystagoger kan komma från bägge hållen. Den Kloka gumman kan passa som 'medic' i äventyrliga sammanhang - är man läkare i ett nybyggarsamhälle, i ett land i krig, vid ett intrigfyllt hov, i slummen i en storstad eller ombord på en forskningsresandes skepp kan man råka ut för en massa äventyr. Den Heliga kvinnan kan å sin sida ha starka ideologiska (alltså i grund och botten religiösa) motiv för att ta parti i en massa olika konflikter, och dessa kan behöva lösas på äventyrliga sätt. Ordnar och tempel kan i bägge fallen också vara det organiserar och utlöser äventyr; de har ju medlemmar, lekfolk och hangers-on som de andra äventyrarna kan hämtas ifrån.
En Klok gumma har antagligen höga färdighetsvärden i sina magifärdigheter, Folkmedicin och lokala kunskapsfärdigheter, plus en del vardagsfärdigheter som passar, säg, en kvinnlig lantbrukare (färdigheten Jordbruk saknas iofs, men vafan). Hon har antagligen inte tillgång till en massa galeniska teorier och recept, utan har ett litet antal pålitliga sådana hon lärt sig utantill av sin mästare (skall det vara mästarinna?). Hon har antagligen högre BIL än en vanlig bonnlurk men inte på akademisk nivå.
En Helig kvinna har antagligen hög MEP (e). Det kan vara smart att hon har en sorts låg-power variant på de talanger förebilder som hieroforen i Vertiod och matriarken Kleona har - fördelar som Alert och Sjätte sinne är bra. Hon har inte nödvändigtvis arbetat upp sina färdigheter långt över sina baschanser, men om hon utövar galenik har hon säkert god tillgång till recept, teorier etc och har säkert kontakter så hon kan konsultera böcker etc om hon behöver nya. Hon har antagligen högre BIL och kan mycket väl ha tillgång till akademiska färdigheter (Agronomi, Medicin och Teologi låter vettigt) fastän hon antagligen inte är utbildad på en akademi i den vanliga betydelsen av ordet, utan vid någon ekomantisk institution.
Bägge typerna av karaktärer saknar antagligen vapenfärdigheter (med vissa undantag; Tydid från 'Dödens färg är grön' är t.ex. än jäkel på vanliga rallarsvingar, eftersom han växte upp som en storväxt bondpojke som fann att han måste kunna försvara sig för att slippa bli mobbad för att han var 'annorlunda' - och i vuxen ålder är han en anhängare av principen 'There's nothing like a good piece of hickory' när man har med översittare att göra). Det hindrar dem inte från att ha andra 'äventyrliga' färdigheter. En Klok gumma från slummen eller vilda gränstrakter kan ha kriminella kontakter (tja, det är hennes skyddslingars vanligaste levebröd) respektive vara fena på att överleva i bushen. En Helig kvinna kan vara mycket resvan från vallfärder och lärlingskap hos många olika matriarker.
Vad gäller nackdelar, så notera att bara för att mystagoger med största sannolikhet inte är mördare och tjuvar, så behöver de inte vara särskilt trevliga människor. Sociala handikapp är fullt möjligt (Osmaklig ovana: "Skyller alltid patientens problem på patienten själv" eller "Falsk blygsamhet personifierad" t.ex.). Detsamma gäller fysiska; det tar tid att bli en skicklig mystagog, så en sådan är antagligen ganska gammal.
Nightowl, somnade efter middagen och slafade mellan halv sju och halv tolv, och således klarvaken mitt i natten. Damn!
Rosen:<pre>Mystagogernas status i samhället blir något luddig då de dels beskrivs som motsvarande "kloka gummor" och dels framstår som en sorts prästinnor (speciellt om man har svårt att koppla bort bilden av ett organiserat kyrkoväsende). Om man har en mystagog, en legosoldat, en akademiker och en patricier i spelgänget, vilken ställning har hon i förhållande till de andra? Hur behandlas hon av SLP? Hur tilltalas hon?
</pre>
Tja, jag kan inte svara direkt på någon av frågorna... men jag tror jag klarar det där med 'prästinnor'.
Mystagoger är heliga kvinnor (ibland män). De är inte prästinnor, dock. Det är två olika saker, eller snarare, en helig person behöver inte vara en präst(inna). Med 'präst' menar jag här en person som är ansvarig för religiösa riter och dylikt. Enligt många kristna samfund (för att ta ett exempel från verkligheten) är t.ex. en officiell dignitär om inte nödvändig för att de troende skall nå kontakt med Gud, så i alla fall ett väldigt stort plus. Många andra religioner har präster som officiellt interagerar med det Heliga (Gud, gudar, andar, whatever) och ingen annan har varken rätt att göra så eller någon större chans att lyckas.
Så icke i mainstream-ekomanti: församlingen är det som interagerar med Theos. Det finns en beskrivning av hur en församling fungerar, som inte pubbad än men som kommer. Där framgår det att ekomantiska församlingar - den högsta formella enheten inom ekomantin - styrs av respekterade medlemmar av församlingen mer eller mindre informellt utsedda av dess medlemmar. De som förrättar religiösa riter är på samma sätt respekterade medlemmar - det är inte en mystagog eller mentor som 'predikar' utan en person i församlingen som är en bra talare och kan sin Kosmokrator (vilket antagligen betyder en mer bildad person, vilket i sin tur betyder någon från församlingens 'överklass', men det är ett sidospår).
Så mystagoger (eller mentorer) är inte prästinnor i betydelsen religiösa funktionärer. Däremot är de 'heliga' eller 'utvalda av Theos' eftersom de har särskilda förmågor (mitochlorier?) som de antas använda på rätt sätt (med betoning på både använda och rätt - jag tror att det anses som småaktigt att inte utveckla sin mentala perception om man nu har den).
'Klok gumma' och 'helig man/kvinna' är de förebilder som anges för mystagoger, och jag tror de två huvudarketyperna för hur en mystagog fungerar kan baseras utifrån de bägge.
Den 'kloka gumman' betonar sin magiska förmåga. Hon hjälper folk med deras problem med sjukdom, familj, jordbruk etc. Hon är antagligen en lokal auktoritet på ett rent praktiskt plan - en sorts modernare jämförelse blir med en hur man såg på läkare förr i tiden, när det bara kanske fanns en i varje socken om ens det som var en utbildad doktor. Hon ses främst som en magiker, och hennes moraliska plikter, om några, är att hjälpa folk med sina förmågor. Hon har antagligen någon lärling eller dylikt, eftersom det är ens plikt att föra vidare sina viktiga kunskaper (jag skulle personligen vilja har regler som gör ekomantisk magi lättare om man är fler också, givet dess kolletivistiska etik...). Eftersom vem som helst kan födas med MEP (e) kan hennes bakgrund variera ganska mycket, men av rent statistiska skäl är den i de flesta fall enkel, eftersom de flesta människor är bönder eller arbetare. Hon har trots det, som sagt, hög status lokalt. Det gör ju henne till en lokal auktoritet i församlingen, så hon kan mycket väl ha inflytande där, men det är en SIDOEFFEKT av hennes mystagogstatus, inte en direkt sådan. Hon kan mycket väl vara ganska asocial vad gäller sådant - hon kanske inte gillar 'politik' så hon bryr sig inte om att bli en 'äldste' eller dylikt, hon gillar inte att tala inför folk, så om någon ber henne läsa under en gudstjänst tackar hon nej, osv.
Hon har antagligen familj, eftersom det är något de flesta har, faktiskt, och det finns ingen anledning att undvika det. Hennes make har säkert viss status på bygden eftersom han är 'mystagogens man', och jag misstänker att han får hjälpa till med en hel del praktiska saker, så karl'n är troligtvis kunnig i medicin och dylikt. På landsbygden kan det vara svårt att driva ett lantbruk om det ena familjeöverhuvudet är upptagen med ett annat jobb, så antingen lever de till stor del på hennes gåvor, eller så har han också en bisyssla (hantverkare låter lämpligt) och deras gård är ett pärland, en mjölkko och en gris.
För övrigt tror jag att man betonar att hon inte får lön eller avgifter för sina tjänster; hon får gengåvor i utbyte mot sina gåvor. Skillnaden kan verka kosmetisk, men den är där - bland annat är det uppenbart att 'betalning' sker efter förmåga.
Den Kloka Gumman har nog mindre moraliska skrupler också. Magi och religion är ju inte kliniskt separerade som i många andra rollspel (och inte heller antagonistiska) men hon ser nog sig som en magiker i första hand. Eftersom hennes kall är att rädda liv hjälper hon nog knappast folk med galeniska gifter eller liknande stolligheter, men om någon kan krysta fram pengarna för 'legala' galenik-droger som Vir Magna bekymrar hon sig inte nödvändigtvis nämnvärt vad de ska med sakerna till - fast å andra sidan, om det krävs för att rädda liv bidrar hon med sina kunskaper gratis.
Den 'Heliga kvinnan' ser mer sin förmåga som ett religiöst kall. Magiska kunskaper är sekundära. Hon tvekar inte att komma med råd och förmaningar på det här planet. Hon behöver inte nödvändigtvis vara religiöst utbildad (som ju nämns i regelboken) utan kanske bara Trusts in the Vitalis och går efter sitt sinne för vad som är Rätt.
En tydlig tendens inom ekomantin är ju att alla är lika inför Theos, men (som ju också sägs i regelboken) det finns riktningar inom religionen som har 'gurus' eller 'andliga ledare' som man ser upp till och som verkar sätta sig över menigheten. Således är det ju inte otroligt att det finns 'mellanting' också, mystagoger som inte anser sig som förmer än andra, direkt, men som auktoriteter vad angår sapienternas förhållande till Theos.
En helig kvinna kan mycket väl inte bara ha lärlingar med MEP, utan också folk som vill ha 'andlig vägledning' och därför följer henne och hjälper till - moraliska och etiska kunskaper har man ju nytta av som alldeles vanlig människa också.
Jag känner på mig att det är den här sortens mystagog som är vanligast i de där templen som finns vid permanenta nexus, som borde vara vallfartsorter. Även om ekomantin antagligen inte gillar att man fjärmar sig från resten av mänskligheten så ägnar den heliga kvinnan en stor del av sin tid åt Theos' angelägenheter, och vid ett sådant tempel finns mer tid åt den saken (och templet i sig har ju mycket med resten av mänskligheten att göra, så då löser sig ju den saken). En sådan position ger henne mer tid att ägna sig åt den mer teoretiska sidan av magin och religionen, så nya magiska idéer (galeniska teorier och recept, framförallt) och religiösa idéer kommer antagligen härifrån. De flesta matriarker är antagligen den här sortens mystagoger.
En sådan här mystagog kan mycket väl anse att hennes magiska/religiösa plikter är så viktiga att hon inte har tid med en familj - hon skulle antingen börja försumma sin make och barn eller sina plikter som mystagog, och bägge vore fel. Hon har ju en 'familj' i form av lärjungar och anhängare (eller mästare och med-elever, om hon är oerfaren).
Jag kan också tänka mig att sådana här mystagoger dras till sällskap motsvarande Vita Rosen eller Soteres. Det borde rent logiskt finnas sådana hängivna vissa religiösa ideal eller magiska mål, och de kan ha mystagoger som medlemmar eller ledare. En tanke är här att aristosofins hemliga sällskap och konspirationer inte kommer ur tomma intet - det är bara nya applikationer av en gammal idé.
Den Heliga kvinnan är nog mer 'moraliskt' lagd - hon styrs av idéer om vad som är rätt och fel och hur man implementerar detta i högre grad än vad som är direkt praktiskt intressant. Om hon agerar mot konventionell vidonisk moral är det inte för att hon inte bryr sig, utan för att hon inte håller med om konventionen. 'Är tyranner värda att dö, kan de vara värda att giftmördas' - men man spiller inte tid och resurser på att blanda styrkedrycker till äventyrare om inte de förklarar varför de måste ha dem - en mystagogs tid är dyrbar ibland.
En annan helt annorlunda vinkling är att om man inte i första hand ser sin gåva som en magisk talang som skall utvecklas, utan något som har med ens personliga utveckling att göra ('jag har fått förmånen att vara närmare Theos än andra, det är min plikt att styra upp mitt liv') så kan man föra ett liv som något helt annat än helare/magiker. Att bli bättre på galenik och geomanti tar tid och antingen träning eller erfarenhet, men att leva ett Bättre Liv kan man göra samtidigt som något annat - från ekomantisk synpunkt kan det dessutom vara vettigt (en del av samhället och allt det där). Således kan den Heliga kvinnan ha en fullständigt mundan tillvaro - hon har amatörmässiga kunskaper i mesmerism eller geomanti (galenik kräver mer resurser) som hon använder ibland, men hennes dagjobb som lantbrukare eller handlare eller hemmafru eller vad det nu är är viktigare. Fast finns det en sådan här kvinna i en församling är hon antagligen mycket aktiv där. Det gäller den Heliga kvinnan i allmänhet - om hon har en lojalitet mot lokalsamhället (dvs inte är bundet till ett tempel som antagligen har 'kunder' från ett mycket större område eller en religiös/mystisk 'orden') är hon med största sannolikhet mycket engagerad i den religiösa delen av samhällslivet, dvs församlingen.
Naturligtvis är det två ytterligheter. De flesta ligger någonstans emellan. Äventyrliga mystagoger kan komma från bägge hållen. Den Kloka gumman kan passa som 'medic' i äventyrliga sammanhang - är man läkare i ett nybyggarsamhälle, i ett land i krig, vid ett intrigfyllt hov, i slummen i en storstad eller ombord på en forskningsresandes skepp kan man råka ut för en massa äventyr. Den Heliga kvinnan kan å sin sida ha starka ideologiska (alltså i grund och botten religiösa) motiv för att ta parti i en massa olika konflikter, och dessa kan behöva lösas på äventyrliga sätt. Ordnar och tempel kan i bägge fallen också vara det organiserar och utlöser äventyr; de har ju medlemmar, lekfolk och hangers-on som de andra äventyrarna kan hämtas ifrån.
En Klok gumma har antagligen höga färdighetsvärden i sina magifärdigheter, Folkmedicin och lokala kunskapsfärdigheter, plus en del vardagsfärdigheter som passar, säg, en kvinnlig lantbrukare (färdigheten Jordbruk saknas iofs, men vafan). Hon har antagligen inte tillgång till en massa galeniska teorier och recept, utan har ett litet antal pålitliga sådana hon lärt sig utantill av sin mästare (skall det vara mästarinna?). Hon har antagligen högre BIL än en vanlig bonnlurk men inte på akademisk nivå.
En Helig kvinna har antagligen hög MEP (e). Det kan vara smart att hon har en sorts låg-power variant på de talanger förebilder som hieroforen i Vertiod och matriarken Kleona har - fördelar som Alert och Sjätte sinne är bra. Hon har inte nödvändigtvis arbetat upp sina färdigheter långt över sina baschanser, men om hon utövar galenik har hon säkert god tillgång till recept, teorier etc och har säkert kontakter så hon kan konsultera böcker etc om hon behöver nya. Hon har antagligen högre BIL och kan mycket väl ha tillgång till akademiska färdigheter (Agronomi, Medicin och Teologi låter vettigt) fastän hon antagligen inte är utbildad på en akademi i den vanliga betydelsen av ordet, utan vid någon ekomantisk institution.
Bägge typerna av karaktärer saknar antagligen vapenfärdigheter (med vissa undantag; Tydid från 'Dödens färg är grön' är t.ex. än jäkel på vanliga rallarsvingar, eftersom han växte upp som en storväxt bondpojke som fann att han måste kunna försvara sig för att slippa bli mobbad för att han var 'annorlunda' - och i vuxen ålder är han en anhängare av principen 'There's nothing like a good piece of hickory' när man har med översittare att göra). Det hindrar dem inte från att ha andra 'äventyrliga' färdigheter. En Klok gumma från slummen eller vilda gränstrakter kan ha kriminella kontakter (tja, det är hennes skyddslingars vanligaste levebröd) respektive vara fena på att överleva i bushen. En Helig kvinna kan vara mycket resvan från vallfärder och lärlingskap hos många olika matriarker.
Vad gäller nackdelar, så notera att bara för att mystagoger med största sannolikhet inte är mördare och tjuvar, så behöver de inte vara särskilt trevliga människor. Sociala handikapp är fullt möjligt (Osmaklig ovana: "Skyller alltid patientens problem på patienten själv" eller "Falsk blygsamhet personifierad" t.ex.). Detsamma gäller fysiska; det tar tid att bli en skicklig mystagog, så en sådan är antagligen ganska gammal.
Nightowl, somnade efter middagen och slafade mellan halv sju och halv tolv, och således klarvaken mitt i natten. Damn!
