Nekromanti Ska rollpersoner vara överdrivet bra?

entomophobiac

Low Prep High Play
Joined
6 Sep 2000
Messages
8,948
Location
Uppsala
Re: Men...

Det blir tråkigt att spöa svartalfer hela tiden, så genom att bli bättre så kan en orch plötsligt bjuda upp till lagom utmaning. Därefter kan du få försöka rå på ett troll, en rese och en... osv.

Men blir det inte aningen konstgjort? Hade det varit en trovärdig mekanism hade du alltid kunnat ge dig på både orcher, troll och resar med en viss chans att spöa dem.

Det finns flera personer som jag i verkligheten aldrig skulle ge mig på, men andra jag är rätt säker på att jag kan spöa om jag så skulle vilja. Kanske förändras detta en aning beroende på hur mycket jag tränat - eller i värsta fall hur mycket jag druckit - men knappast på ett så märkbart sätt som Levels, avanceringsslag eller erfarenhetspoäng.

Alla dessa mätare skapar exponentiella förändringar som inte existerar i verkligheten.

Sedan håller jag med om att vissa effekter är rätt roliga, men samtidigt hade nog vem som helst kunnat göra en åtminstone hyffsad maträtt om så länge personen är läskunnig och har en receptbok.
 
Joined
15 Mar 2001
Messages
158
Location
Örebro
Jaså du?

Det är väl upp till spelledaren då att komma på intriger på ambassadörsnivå om denne nu vill att rollpersonerna ska bli det..
Hmm...

/ [color:\\"green\\"] Bosse [/color] som vill se den dag då Hans och Bosses spelgrupp lägger vapnen på hyllan och ger sig in i ambassadörernas intrigtäta värld... (Men som samtidigt tänker att det kanske inte vore så dumt eftersom spelarna i Bosses grupp just kommit över en vagnslast med guld och flyr land och rike runt för att inte bli av med den...)
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,632
Location
Fallen Umber
Re: Ojämna grundegenskaper

Att en viktig spelledarperson skulle ha ett värde knappt under medel på en grundegenskap tycker jag ärligt talat inte låter det minsta konstigt.
Nej, det tycker ju inte jag heller. Jag jämförde mest med de spelledarpersoner som man hittar i alla dussinäventyr till DoD, och formulerade mig som jag gjorde på grund av att jag är en stor beundrare av helav konfluxserien.

Angående dina andra kommentarer: du har säkert rätt. Själv har jag inte varit spelledare på flera år nu, och huvuddelen av mina erfarenheter kommer från tiden då vi var väldigt koboldiga, så jag argumenterade inte så mycket utifrån mina egna erfareheter som utifrån teoretiska resonemang. Det var bara mina idéer för hur skapandet av intressanta personer kanske kunde premieras i reglerna och inte bara av spelledaren. Dina kommentarer var hur som helst intressanta, och gav en annan syn på saken.


/Dimfrost
 

Svarte Faraonen

Sumer is icumen in
Joined
12 Oct 2000
Messages
10,862
Location
Värnhem, Malmö
Spelar ingen roll

Huvudsaken är att jag tycker rollpersonen är intressant och kul att spela med. Av någon anledning blir det oftast så när jag totalslumpar (min femtonårige ryske träl i Viking, som ni kanske förstår långt ifrån bra) eller när jag arbetar ut rollpersonen helt på egen hand (min alviske hedonist i Gemini, kompetent kille). Poängköp har alltid känts begränsande, tycker jag. De båda extremerna (rollpersonen är en übermensch som av ödet är förutbestämd att bli något riktigt stort/rollpersonen är en bonde som inte skiljer sig något från alla andra bönder) har aldrig attraherat mig.
 

Pom

Swashbuckler
Joined
23 Jun 2003
Messages
2,926
Location
Enskededalen
Avundsjuka

Det spelar förstås ingen roll om rollpersonerna numeriskt är bra eller dåliga. Dels beror det helt på hur världen i övrigt är beskaffad, och dels har vi väl alla lite olika smak.

En sak som jag däremot tycker är väldigt viktig angående rollpersoners värden är att det råder någorlunda balans inom sällskapet. Om en rollperson är sämre än de andras kan det i längden bli en aning mindre roligt för den spelaren, om så bara på ett omedevetet plan. Det är lätt att säga högt att man gärna rollspelar vilken koboldlärling som helst, men innerst inne är det inte alltid kul att vara sämst.

Min erfarenhet är att balans inom sällskapet i längden är det bästa.

Av det skälet är poängköpsystem bättre, om än tristare än framslagningssystem. En syntes kan vara att ha ett antal givna siffervärden, och sedan slå slumpmässigt vilka värden som får vilka siffror.
 

walium

Ganska töntig, faktiskt
Joined
8 Apr 2001
Messages
8,460
Location
Linköping
"Är det bra om man låter spelarna skapa överdrivet bra rollpersoner på detta sätt, eller ska man låta dem nöja sig med halvdåliga gubbar?"

Personligen så tycker jag att det viktigaste är att spelarna är nöjda med sina rollpersoner och känner att de är spelbara. Sedan får man som spelledare gå in med någon form av riktlinjer om man känner att ens spelupplägg kräver en särskild sorts rollpersoner eller karaktärsbakgrund.

"Dessutom: vad ska man göra om man kommer till en punkt då spelarna för det första är alldeles för fästa vid sina rollpersoner, och för det andra att dessa är så bra, att det är nästan omöjligt att döda dem? "

Spelledarens uppgift är inte att försöka döda rollpersonerna. Men visst blir det svårare att sätta samman en rimlig och trovärdig story om rollpersonerna är så mäktiga att de kan slå knut på kejsaren. Kanske är ditt problem snarare fokuset på våld och strid än att karaktärerna är för bra? En karaktär som nått upp till Han Solo nivå har så mycket mer att förlora än en dassig level 1 Commoner. Han har vänner, familj, företag, ambitioner, drömmar, mål osv. Det är sådana saker man måste uttnyttja för att hålla kampanjen vid liv även då rollpersonerna uppnått hjältestatus.
 
Top