Absolut inte då.
"Religionen är ingen avgörande del av plotten men något som genomsyrar hela samhället som sig bör."
Om nu religionen inte skall vara betydande för plotten så tycker jag att den skall vara betydande för vad berättelsen verkligen skall handla om. Själva essensen.
"En mustig historia om en regents levnadsbana och ett lands tumultartade utveckling under en tidsperiod"
Fast det där är ju det ytliga. Vad ska den egentligen handla om? Kärlekshistorien mellan Romeo och Julia förändras ju inte nämnvärt om man flyttar historien till Vilda Western.
"Varför ger du mig bara en massa exempel på saker som du tycker att jag ska undvika? Litar du inte på att jag kan se fallgroparna själv?"
Äh, jag vet inte vad jag är ute efter. Du kommer ju skriva din bok som du vill oavsett vad jag skriver här, och det är ju jag som är den töntige viktigpettern som vägrar ge ett enkelt svar på din fråga om hur du skall göra din religion. Det är ju jag som gör mig viktig och slår mig för bröstet och tar mig själv på för stort allvar.
Så nu lägger jag av med det. (Det tar ett tag, men jag återfår alltid självdistansen förr eller senare)
Så här kommer mina tips:
Jag tycker att man skall utforma religioner utefter följande regler:
Religionen är de dumma människornas vetenskap
Varför finns vi? hur skapades världen? Vad händer efter att man dör? Dumma människor behöver enkla svar på dessa frågor och hittar därför på en religion som låter trovärdig. Enkla folk som lever under simpla förhållanden söker sensationella svar ("jorden är bananformad och är upphängd i morrhåren på en jätte-chinchilla som heter Doriz, och när det blåser så känner vi hennes andedräkt. När hon nyser så blir det storm.") medan människor som lever komplicerade, stressfyllda liv kräver enklare förklaringar. ("Det var mörkt. En andlig kraft befallde Varde Ljus!"...)
Religionen är de problemfria människornas ok
När maskiner, verktyg och uppfinningar kan göra livet lättare att leva, då känner problemfria människor en skärrande tomhet inom sig. "Vad skall jag nu oroa mig över?" Därför hittar hon på maniska tvångstankar och kallar sedan dessa för "levnadsregler". Det är enkla, naturliga saker som onani och lättja som först får bära djävulshuvudet. När livet blir ännu enklare att leva så kräver de troende allt större och svårare saker av dem själva. (inte ens ha begär efter min nästas hustru?)
Religionen är de fula människornas skönhet
Allt svårt är åtråvärt. När vanliga arbetare tvingas vara ute i solen anses det fint att vara blek, och när arbetarna flyttar in i fabriker så anses det fint att vara solbränd. När man har lite mat så anses det fint att vara tjock, och när alla kan äta sig feta så anses det fint att vara smal.
Religion funkar ungefär som förhållandet mellan tjock/smal. När det anses fint att vara tjock så är religionen sensationell & prålig, att kunna erbjuda guden offer anses betydande och väldigt uppskattat. När det anses vara fint att vara smal, då blir det plötsligt så att avhållsamhet blir dygden som skiljer de "fula" från de "fina". De fina förkastar alla materiella ting åt sidan, slutar med berusningsmedel och hävdar att "tvåsamhet, det är grejen!" (eller så är de troende så fula att de lurar i folk att celibat minsann är något fint som Gud uppskattar)
Religionen är de hopplösa människornas tröst
I svåra tider får religionen fylla en mycket viktig uppgift. Den kan ge styrka åt de svaga, ge hopp åt de hopplösa och synliggöra de osynliga. Tron på att alla lever under någons översyn är mycket trösterik och håller igång de som ingen annan ser åt.
---
Alltså, ju bättre världen är, ju sämre inflytande har religionen på människorna.
Titta på vad människorna i din värld saknar (och har saknat genom historien), och sedan låter du religionen fylla dessa tomrum. Bry dig inte om detaljbjäfs som huruvida man kommer in i en himmel när man dör eller om man återföds, osv. Det där är bara fluff som i slutändan beror på om det är den fantasifulle personen A eller den påhittige personen B vars idéer sedan spridits över resten av alfabetet.
Poängen är att om du och jag saknar en och samma sak, och vi båda skall försöka formulera en religion som fyller detta tomrum, då kommer både din och min idé att fylla en och samma funktion, oavsett om det blir min hinduismliknande religion eller din judendomsinfluerade.
Sök rötterna och stirra dig inte blind på detaljerna.
/Rising