Nekromanti Skapa rollpersoner under spel

[entomophobiac]

Något jag aldrig riktigt resonerat över förrän jag kom i kontakt med FATE var idén att göra rollpersoner on the fly. I FATE görs det på en relativt basal nivå, i form av att du inte behöver fylla i alla dina Aspects eller sätta ut alla dina Skills direkt från början, utan kan göra det under spel istället när inspirationen faller in.

Dörren är låst. "Ahjustja, min farbror är låssmed/Jag har en bakgrund som inbrottstjuv när jag drygade ut min studentkassa", och voila: du sätter ut ett lågt färdighetsvärde du inte satt ut än i Burglary. Sen är värdet satt och du kan inte göra samma sak med den siffran igen, senare.

Det här är ett snyggt sätt att komma förbi vad jag ibland kan tycka blir en serie för stora beslut du måste fatta innan du riktigt "känner" din rollperson.

Finns det fler spel som löser det här på intressanta sätt?

Tänker på Vampire och tipsen kring att spela en mortal som blir embraced, exempelvis, som ju går lite åt samma håll—du får dina super powers under spel. Men annars känns det som att rollpersonsskapandet är ganska mallstandardiserat i de flesta rollspel som en grej som görs först.

 

[Rangertheman]

Jag känner inte till något spel förutom Fate som har det out-of-the-box. Men jag har lekt med idén att köra en Symbaroumkampanj där RP bara startar med det allra mest grundläggande (5 i alla karaktärsdrag och inga förmågor) och sedan kan höja karaktärsdragen med sammanlagt ytterligare 40 poäng under spel samt lära in förmågor. Precis som du skriver är det rätt många beslut som måste fattas innan man riktigt känner sin rollperson och vet hennes roll i gruppen. Som SL låter jag iofs spelarna göra vissa justeringar under spel, men inte lika omvälvande som om de fick bygga kloss för kloss.

 

[Bolongo]

HeroQuest. Uppfann bokstavligen detta. 3 år före FATE.

 

[Rymdhamster]

Dungeon Crawl Classics har lite av en variant av detta (om man kisar lite =). Det är ju typ Dungeons & Dragons, men man börjar med fyra stycken "level 0" karaktärer utan klass. När man sedan når level 1 så får man välja klass, och har då en bättre kännsla för rollpersonen.

Det är ju dock ett väldigt låst sätt att göra det på. Det är bara ett val du får spara till senare, och det blir arbiträrt när du måste göra det valet. Fates approach är ju då mycket bättre eftersom man kan välja hur mycket man vill spara till senare och vad man vill spika nu.

Annars gillar jag att köra den här approchen i nästan alla rollspel, att alla vet från start att om de under de kommande veckorna vill "tweaka" sina rollpersoner lite (eller mycket) så är det helt okej.

Matt Colville sa det bra: ditt rollformulär är bara en imperfekt representation av karaktären du har i ditt huvud, så om man upptäcker att det står fel på rollformuläret så borde man ju så klart fixa det =) Precis som om man hade räknat fel när man räkna ut sina färdighetsvärden.

 

[olaberg]

Det går alldeles utmärkt att göra detta med klassiskt D&D. När vi kom på det blev det så vi började spela, och nu är det en integrerad del av System-16 och Edda.

Ett namn och ett karaktärskoncept (bakgrund och syfte och lite om hur man ser ut) på en eller två meningar. Sedan kör man.

Man kan välja förmågor och vapen och utrustning och formler (och välja eller slå för egenskaper) allt eftersom.

 

[Mogger]

Vi har en husregel som säger att det är ok att ändra under/efter första spelmötet. Det sagt så kommer möjligheten erbjudas i första äventyret till Kopparhavets hjältar, Sirenens klagan (arbetsnamn) där en spelare ges möjligheten att spela en skeppsbruten utan minne, vars historia/bakgrund sedan gradvis avslöjas i spel.