anth said:
Vad är skillnaden mellan en stor och en liten spelgrupp?
Vad ska man tänka på om man går från en grupp till en annan?
En mindre grupp ger
oftast - enligt min erfarenhet - mer speltid och bättre spelkvalitet. I en större grupp får alla mindre speltid, det blir lättare rörigt, risken för offsnack ökar eftersom folk får vänta. Det blir mer otåligt och stökigt med en stor grupp helt enkelt.
Tror jag spellett 11 pers som max. Det var kaotiskt. Det funkade aldrig bra, hur många gånger vi än försökte. Jag gör aldrig om det igen!
Det var kul när gruppen slittrades i flera små grupper och det sporadiskt uppstod flera småäventyr i ett. Det var mindre kul att alla pratade i mun på varandra samtidigt och försökte stjäla åt sig från varandras speltid hela tiden. Man kom oftast ingenstans. Jag fick ibland skrika för att flika in. Och fem minuter efter att de lovat mig att vänta på sin tur, i tur och ordning, så var det fullt kackel i hönsgården igen.
I en alltför liten grupp, typ en SL och två spelare, som jag spelledde under en längre tid, är också påfrestande - fast mer sällan och inte på samma sätt. Det blir awesome när det funkar. Det blir gärna intensivt av bara helvete och det blir mycket spelande. Speciellt eftersom vi brukade lira minst 10-12 timmar per session. Det ger dock mindre andrum och kan bli väldigt påfrestande för att det ständigt måste hända något. Spelledaren måste agera hela tiden, liksom. Och det blir svårt med motstånd och sådana saker och man kan sällan bre' på ordentligt eftersom vi inte snackar party här utan endast två arma snubbar.
För mig är en lagom grupp totalt 4-5 pers.
Vad gäller att gå från en grupp till en annan så vete fan. I vilken situation? Att vara helt ny en grupp där man inte känner någon, att börja spelleda en grupp där man känner någon?
Jag har alltid känt folk i alla mina grupper. Ibland sämre ibland bättre. Antalet personer jag varit bekant med har också varierat. Oftast har jag tillträtt som spelledare. Mitt bästa tips och exempel är att snacka av sig så fort som. Jag brukar presentera mig, presentera hur jag vill spelleda, fråga dem vad de vill ha osv. så tidigt som möjligt. Det gäller att vara på det klara med varandra - speciellt om man inte känner varandra så bra än. Sedan är det alltid skönt att snacka lite så där direkt i början. Nerverna slappnar av och det blir lättare att lära känna och läsa av folk.
Kort sagt: Jag tror det viktigaste är att kommunicera så öppet som möjligt så att gruppen snabbt blir tajt och lär känna de olika deltagare som spelare - vad vill han, hon och den spela? Vad gillar de? Vad förväntar vi oss? Hur kan vi göra en bra grupp av det här?
Är flera i gruppen nya och obekanta kan det bli krystat och lite awkward. Det har jag också varit med om. Det löste sig dock genom att jag avbröt själva rollspelet och satte igång lära-känna-projekt under mer avslappnad former. Vi spelade till exempel Berättelser från Staden. Det blev en jävla skillnad. Det var underbart. Finns att läsa i BfS-forumet.