Se mitt svar under denna.
Jag har alltså inte tänkt att "köpa" skräcken med en skräcktabell. Stämningen ínfinner sig inte genom tabellen, stämning infinner sig aldrig genom en tabell, vad det än rör sig om. Jag har inte tänkt mig att använda mig av en skräcktabell i någon större utsträckning, utan där jag ser dess användning är där suspense går över till suprise för att tala Hitchcock-språk (ok, jag erkänner, det var Rising som lärde mig det där). När man dragit ut spänningen så pass länge att spelaren sitter och biter på naglarna, så puttar jag henne över gränsen till fasa - då är det dags att slå, när spelaren reagerar på skräcken mer än någonting annat.
För att ta Vitulfs story som exempel:
Spelaren vars RP kryper ner under golvplankorna känner sig illa till mods, det är något fel, och det finns fler saker som tyder på det, de barnsliga bokstäverna skrivna på jordgolvet t ex. Spelaren kallsvettas nu, det här är inte alls behagligt, och när spelledaren (Vulf i det här fallet) sätter in sitt sista trumfkort så agerar spelaren instinktivt - då är det ett perfekt läge att använda skräcktabellen, när RP:n desperat försöker slänga sig uppför stegen upp till tryggheten.
Skräcktabellen tycker jag alltså kan ge krydda åt liknande desperata situationer.
Jag önskar Vitulv läste det här...