ibofobi = rädslan för palindrom...
Det är ganska vanligt i vår spelgrupp att man ger rollpersoner olika fobier eller tvångstankar. Det där är en mekanism i huvudet som "hittar på" problem när man inte har några, bara för att vi ska få utlopp för grundläggande känslor som rädsla och plikt, vilka är sunda för kroppen. Människor i tredje världen har betydligt färre fobier och tvångstankar än oss i trygga sverige. Det är viktigt att man skiljer på fobier (när man belägger relativt ofarliga föremål/händelser med skräckkänslor) och rädslan för tex. drakar, som ju är livsfarliga på riktigt. (eh,drakar finns inte på riktigt, Rising)
Nå, serietecknaren Mats Johnsson har till exempel en fobi för rotvältar, det är en typisk fobi. Det är ju egentligen inte rotvältar han är rädd för, men hans hjärna har alltså "valt" att vara rädd för just rotvältar, vilket förmodligen är en mycket mer påtaglig och konkret sak än det som han egentligen bekymras av. Det är alltså rätt praktiskt med fobier.
Problemet är att de flesta rollpersoner brukar leva rätt farliga liv, så de har tillräckligt med saker att vara rädda för på riktigt, och har alltså inte samma undermedvetna behov av att projicera sin rädsla på andra objekt än de är menade för. Så rollpersoner borde inte ha så mycket fobier, det räcker gott om de är rädda för de hemskheter som de råkar ut för i deras verklighet.
/Rising
som skrattade gott åt sin egen rubrik
