Nightowl
Champion
Alltså, det finns ju de här som brukar tycka att speldesign, det är en sorts konst.
Om vi nu accepterar att de har rätt, tänk er följande: Den kända designern Vilhelmina Vaselin vaknar en morgon och tänker: Fan! Jag skulle vilja måla en tavla som ska va som den gamla Kalles Kaviar-reklamen man hade på tidigt 80-tal, med sagofigurer och så tillsammans med Kalle! När hon hämtat sig från den tanken kommer det plötsligt Och ingen jävla ironi - man ska verkligen bli sugen på Kalles när man ser den Vid första morgonciggen kommer sedan Jag borde nog göra det där som en väggmålning. Tempera, och jag ska blanda färgen själv och Men den måste vara tänkt för en japansk publik, alltså som om man skulle börja exportera Kalles extrasaltat till Japan
Vid det här laget börjar Vilhelminas förnuft, självkänsla och andra högre själsfunktioner protestera. Hon har en hel del andra uppdrag på gång ocg förresten är det ju skulptör hon är. Dessutom hatar hon Kalles kaviar! Men ändå. Undrar om man kan få med en referens till sådana där gamla Viola-annonser för tabletter också
Alltså, om det fortfarande är någon kvar, händer det någonsin att ni drabbas av designlust inför något som egentligen är mot er vanliga smak och designprinciper, något som ni vet ni absolut inte har tid att göra (åtminstone bra), något som verkar helt vansinnigt... och det finns ändå kvar där på morgonen?
Var Nalle Puh med i de där annonserna också, eller har jag hallucinerat det?
Erik
Om vi nu accepterar att de har rätt, tänk er följande: Den kända designern Vilhelmina Vaselin vaknar en morgon och tänker: Fan! Jag skulle vilja måla en tavla som ska va som den gamla Kalles Kaviar-reklamen man hade på tidigt 80-tal, med sagofigurer och så tillsammans med Kalle! När hon hämtat sig från den tanken kommer det plötsligt Och ingen jävla ironi - man ska verkligen bli sugen på Kalles när man ser den Vid första morgonciggen kommer sedan Jag borde nog göra det där som en väggmålning. Tempera, och jag ska blanda färgen själv och Men den måste vara tänkt för en japansk publik, alltså som om man skulle börja exportera Kalles extrasaltat till Japan
Vid det här laget börjar Vilhelminas förnuft, självkänsla och andra högre själsfunktioner protestera. Hon har en hel del andra uppdrag på gång ocg förresten är det ju skulptör hon är. Dessutom hatar hon Kalles kaviar! Men ändå. Undrar om man kan få med en referens till sådana där gamla Viola-annonser för tabletter också
Alltså, om det fortfarande är någon kvar, händer det någonsin att ni drabbas av designlust inför något som egentligen är mot er vanliga smak och designprinciper, något som ni vet ni absolut inte har tid att göra (åtminstone bra), något som verkar helt vansinnigt... och det finns ändå kvar där på morgonen?
Var Nalle Puh med i de där annonserna också, eller har jag hallucinerat det?
Erik