Nekromanti Skurkar i Neotech

[DAKRilla]

Följande är citerat från Kheldat i tråden nedan:

"Kheldar, som älskar att spela skurk i Neotech"

När jag tänker lite efter så uppstår frågan; när spelar man inte skurk i Neotech? Praktiskt taget allt som man som rollperson kan tänkas göra är ju olagligt eftersom det är utanför de ramar som finns för en arbetande, laglydig, skattebetalande medborgare. Så gott som allt utanför denna ram innebär att man sysslar någonting olagligt. Undantaget när vissa annars olagliga handlingar är lagliga är när man spelar någon från ett rättsväsende, och då är det ju för att förebygga och hindra brottslingar från deras diverse aktiviteter.

Jag tycker det är lite begränsat. Varje lite mer fartfylld och äventyrlig kampanj som utspelar sig i en megastad eller bara i ett i-land (utom det tidigare nämnda undantaget) borde ganska fort urarta i att man är efterlyst av Interpol, (eventuellt även Europol), lokala polisen, kanske CIA samt en massa topphemliga, statliga underrättelseorganisationer eftersom man 'äventyrar landets välfärd" o.s.v.

Någon som har lite tipps på kampanj- eller äventyrsuppslag som inte rör sig utanför dessa mallar?

 

[Krille]

Nödvärn och storpolitik

"Varje lite mer fartfylld och äventyrlig kampanj som utspelar sig i en megastad eller bara i ett i-land (utom det tidigare nämnda undantaget) borde ganska fort urarta i att man är efterlyst av Interpol, (eventuellt även Europol), lokala polisen, kanske CIA samt en massa topphemliga, statliga underrättelseorganisationer eftersom man 'äventyrar landets välfärd" o.s.v."

I en kampanj för länge sedan så blev ett antal personer misshandlade eller hotade och några till och med "undanröjda" av rollpersonerna. Några inbrott inträffade också. Det fanns även fall av avlyssning. Slutet omfattade en helikopter/biljakt med en rysk attackhelikopter som jagade en van på motorvägarna in i Tokyo (och attackraketer användes), och avslutades med en brutal eldstrid på toppen av en skyskrapa. Ingen rollperson blev efterlyst, men två blev faktiskt avhysta från Japan som "persona non grata".

Hur kunde vi komma undan med det? En var GRUs stationsofficer i Tokyo. En var vice VD för IBM-Fuji. En var presidentens säkerhetsrådgivare ("vårt" USA var inte så uppsplittrat, utan hade fortfarande en federal regering). Och en var Katsuichi Taniko (jajjemen, tjejen som var yakuzabossens dotter i Nippon). Katsuichi Taniko försvann helt enkelt från platsen och fick med sig IBM-Fuji-killen, och GRU-officeren och säkerhetsrådgivaren kunde inte ställas ansvariga på grund av diplomatisk immunitet. Alla frågetecken tystades ner lite genom att det påpekades för den japanske premiärministern att händelsen kanske inte borde ha inträffat alls. Att det japanska underrättelseväsendet inte ens kunde upptäcka en ultranationalistisk konspiration i syfte att spränga en atombomb i Tokyo så att Japan skulle ta hem alla sina utländska vinstintressen får att återuppbygga Tokyo, vilket skulle krascha utlänningarnas ekonomier, var ju illa nog. Det blev inte bättre av att utländska kapitalistiska och politiska intressenter var tvungna att samarbeta med yakuzan för att stoppa den. Och det skulle definitivt bli svårt för den japanska väljarkåren att svälja att det fanns tecken som tydde på att det fanns politiskt tillsatta ultranationalistiska sympatisörer inom underrättelsetjänsten som till och med dolde konspirationen. Så det var helt enkelt bäst för alla inblandade att händelserna inte hade inträffat, eller på sin höjd var en lokal uppgörelse mellan två gangsterligor.

Storpolitik! Jag älskar det!

---

Som passus kan nämnas att jag har spelat Katsuichi Taniko tre gånger. Första gången var i en yakuza/triadkampanj, som bland annat omfattade en händelse som liknar introståryn i Nippon. Det fanns åtminstone två andra rollpersoner med i den: grabben med motorcykeln och grabben med skinnjackan och k-pisten. Andra gången var i ett speltest av Pandora Complex, också i Nippon. Tredje gången var ovanstående kampanj, som utspelade sig ca 6 år efter de två första, och den var klart ballast!

 

[Storuggla]

"Praktiskt taget allt som man som rollperson kan tänkas göra är ju olagligt eftersom det är utanför de ramar som finns för en arbetande, laglydig, skattebetalande medborgare."

Tja, vad jag märkt så är det att en rollperson kommer förr eller senare att bryta mot lagen, oavsett genre eller rollspel. Alltid. Även när de spelar poliser brukar de aldrig vara Kommisare Barnaby eller Frost-stucket på dem utan snarare Harry Callahan eller... eller... någon annan "tuff snut".

Min lösning har varit att låta dem spela poliser (de fick blland annat utreda de morden de själva begått, uppenbarligen var de snuskigt korrupta) eller att göra dem maffiatomtar. Maffian kan se till att de kommer undan med mindre brott samtidigt som de får en åthutning för att de betett sig som "miffon".
Men det funkar inte så länge... blodtörstiga tokar


Storuggla, Oyabun Bosse

 

[GrottrolletNaug]

Skurkar eller bara olagliga?

Tja. I min kampanj så är inte mina spelare skurkar. Inte på det minsta vis.
Däremot så är dom oftast ämlans olagliga.
Å andra sidan så anser Interpol att hela deras existens är olaglig eller i bästa fall ifrågasättbar.

Så det sker en hel del olagligheter, men jag skulle inte kalla mina spelares karaktärer särskilt skurkaktiga. I alla fall inte mer skurkaktiga än dom andra karaktärerna i kampanjen (med undantag för någon enstaka antagonist då'rå )

Mina spelares karaktärer gör vad dom behöver för att överleva, om det sen inte är överenstämmande med den lokala lagen så struntar dom kungligt i det.


/Naug, har inga skurkiga spelare

 

[DAKRilla]

Höjdare

Ja, rollpersonerna du beskrev var ju höjdare med stora organisationer eller länder bakom sig, vilket är en lösning. Men hur går det för lirarna där nere, just ovanför skiten (medelklassen, typ)?

 

[swazze]

Det stod lite om ett neotechäventyr i Codex för ett tag sedan. Det var en sådan där artikel om introduktion till rollspel typ. Äventyret de körde handlade om någon snubbe från ONN som gjorde ett reportage i Storbrittanien vilket inte direkt uppskattades av staten i Storbrittanien. Det är ett hyffsat exempel på ett äventyr som rollpersonerna inte är skurkar i.

 

[DAKRilla]

Skurkar = Brottslingar, typ

Det jag egentligen menade var att de titt som tätt skulle bryta mot lagarna. Problemen lagbrott medför är ju ganska påtagliga, åtminstone om man råkar blanda sig i något stort. Storebrors vakande, artificiella öga lär vara mycket svårt att hålla sig undan från. Eller?

 

[Krille]

Socialistdravel!

"Men hur går det för lirarna där nere, just ovanför skiten (medelklassen, typ)?"

Äh! Pack!

 

[Bjorn]

Re: Socialistdravel!

Det är väl dessutom mer eller mindre en genrekonvention inom cyberpunken att de som ägnar sig åt divers skumheter är antingen riktiga Big-Shots (och därför imuna mot diverse åtal etc) eller riktiga low-lifes. Har för mig att även i verkligheten så begås en förkrossande majoritet av de brott som är "rollspelsvänliga" av antingen underklassen eller den yppersta eliten, medleklassens brottslighet består mest av hustru & barnmissshandel och rattfylla och sånt oglamoröst skit.

/Bjorn

 

[GrottrolletNaug]

Storebrors (allseende?) öga

"Storebrors vakande, artificiella öga lär vara mycket svårt att hålla sig undan från. Eller?"

Det beror på.

Omständigheterna äro många, men jag tänker dra upp massor med exempel på när lagbrott sker och förövaren kommer undan utan större problem.

Så fort något lagbrott sker rent allmänt så kan man tänka sig att kameror registrerar folks rörelser, ansikten och skickar infon till polisen som arresterar.
I den bästa av alla världar så blir det så, men Neotech är som bekant inte den bästa av alla världar.


Problem 1:
Korrumperad polis. För ringa brott (och ibland för större sådana) så kan man helt enkelt "prata övertalande" med den konstapeln som kommer och ska arrestera en. Helt plötsligt så "såg" inte konstapeln rummet med alla vapen, horor och knark. Utan rapporterar endast om ett sedan länge uttömt rum som såg ganska sönderslitet ut.

Problem 2:
Polisen bryr sig inte.
"Så vadå'rå? Det är den umptielfte dödsskjutningen i slummen den här timman! Dom där dreggen kan vara glad om vi har resurser för att skicka ner en konstapel om en vecka..."

Problem 3:
Kamerors ickevarande i slummen.
Kameror ska vara överallt, och i dom finare kvarteren så är dom säkerligen underhållna och av högsta kvalité.
I dom sämre kvarteren dock så har kamerorna en tendens att... 'förolyckas'.
Gäng som stryker omkring vill definitivt inte ha polisens "jävla kameror" på deras område, och försöker således systematiskt leta upp och banka sönder dom.
Kommunalarbetare som ska installera nya kameror eller reparera trasiga bemöts med samma varma mottaganden.


Således så kan man säga att kamerornas funktionalitet blir sämre och sämre desto längre man kommer ifrån City.

Polisens motivation att bry sig, blir sämre och sämre desto längre man kommer ifrån City.


Kort och gott.
Så länge man håller sig på en liten skala och håller sig i dom skummare kvarteren så kommer man inte få så hemskt mycket trubbel med farbror blå.
Däremot, börjar man smuggla kärnvapen eller militära hemligheter. Ja, då får man skylla sig själv


/Naug

 

[DAKRilla]

Ett problem med Neotech?

Både ditt och swazzes inlägg fick denna tråd att bära precis dit jag anade att den skulle bära, till det som enligt mig är Neotechs främsta problem.

Som spelare har man inte så stor frihet när det gäller hur man ska utforma rollspersonen. Att samtliga spelare bara skapar varsin karaktär, utan att spelledaren liksom försöker pussla ihop en bra uppsättning rollpersoner som kommer passa varandra och kampanjen, är i princip en ren omöjlighet.

Det är alltid något som måste skräddarsys, antingen kampanjen eller rollpersonerna. Både och, kanske? Rollpersonerna måste även anpassas efter varandra. Ja, det är mycket att tänka på.

Tycker även ni att det är så?

 

[DAKRilla]

Re: Storebrors (allseende?) öga

"Således så kan man säga att kamerornas funktionalitet blir sämre och sämre desto längre man kommer ifrån City.

Polisens motivation att bry sig, blir sämre och sämre desto längre man kommer ifrån City.


Kort och gott.
Så länge man håller sig på en liten skala och håller sig i dom skummare kvarteren så kommer man inte få så hemskt mycket trubbel med farbror blå."

Till saken hör ju att man relativt ofta tvingas utföra sina rackartyg inne i City eftersom det är där de flesta människorna och företagen håller till. Håller man sig till slummen så blir man rätt isolerad - slummen erbjuder inte direkt samma kommunikationsmöjligheter som 'utsidan' (City, flygplatsen, tågstationen).

 

[Kimon]

Re: Ett problem med Neotech?

Tycker även ni att det är så?

Jovisst. Men är det inte lite av ett generellt problem i rollspel?

Ibland så vill ju spelarna göra rollpersoner som är varandras motsatser och inte har så mycket gemensamt etc... Men är problemet större i Neotech och i såfall varför då?

Liknar inte problemet i Neotech problemen i exempelvis fantasy där folk och i vissa fall fä, fritt och ohämmat umgås över alla tänkbara klass och eller rasgränser?

 

[DAKRilla]

Re: Ett problem med Neotech?

"Men är det inte lite av ett generellt problem i rollspel?"

Mest 'interklassproblemet', tycker jag. När vi exempelvis spelar Eon nu för tiden så har vi dock, till min stora förtvivelse, sett förbi problemet och blandar hejvilt ofrälse med grevar och baroner och män med kvinnor i en sorts ultraegalitarianism som aldrig någonsin skådats IRL.

Jag borde egentligen ha emfaserat kampanjproblemet lite mer, för det är det som jag anser är det största problemet, att man måste spela så specialiserade kampanjer med anpassade rollpersoner för att det ska kännas rätt. Jag är alltid tvungen att skapa omständigheter som tvingar in mina spelares rollpersoner i kampanjen. Varför skulle de självmant vilja lämna sin skyddade vardag, den trygga illusion de lever i att världen inte är så hemsk trots allt? Varför skulle de vilja bestiga muren och skåda hur hemsk verkligheten egentligen är? Ok, vissa rollpersoner kan man tvinga in genom någon omständighet, andra kan faktiskt ha motivationen att vilja se sanningen, men man kan ju inte behöva tvinga på sådant på alla rollpersoner, tycker jag. Alla har inte heller vad som krävs för att leva farligt liksom, och jag vill helst inte tvinga på mina spelares rollpersoner det också. I slutändan så tycker jag att alting känns så konstruerat och krystat - ingenting som skulle inträffa i annat än en taskig actionfilm.

Enda lösningen som jag ser det är att effektivt begränsa och anpassa rollpersonerna efter kampanjen, kanske en poliskampanj, expeditionskampanj, militärkampanj, mafiakampanj... men inte någon generisk kampanj. Specialkampanjer gillar jag helelr inte riktigt. De begränsar så mycket.. tar bort massor med möjligheter och spelarna kan ofta räkna ut ingefär vad de kommer att vara med om i den.

 

[GrottrolletNaug]

Re: Storebrors (allseende?) öga

"Till saken hör ju att man relativt ofta tvingas utföra sina rackartyg inne i City eftersom det är där de flesta människorna och företagen håller till. Håller man sig till slummen så blir man rätt isolerad - slummen erbjuder inte direkt samma kommunikationsmöjligheter som 'utsidan' (City, flygplatsen, tågstationen). "

Så?
Vad ska man göra där? När man har bra koll på sin lilla (läs: fullständigt enorma) slumm.


Sen kan ju karaktärerna göra sin brott snyggt också så att dom inte blir registrerade. Eller ha väldigt schyssta kontakter som gör att registreringarn för småbrott kan försvinna.
Så har det i alla fall mina RP, fast dom är ju knappast representativa för fem öre

Jag tycker ändå att man kan spela brottsling och skurk utan att konsekvenserna blir alltför allvarliga.
Läs också Krilles tråd på ämnet. Den ger bra exempel på hur man kan få jävelröj utan att ens karaktärer får några allvarliga problem med farbror blå.


/Naug, som tycker att RPna gott kan få vara _lite_ kriminella

 

[Sabelkatten]

Re: Ett problem med Neotech?

IMHO så är problemet i Neotech - och all annan cyberpunk - att genren är "gjord för" solohjältar. Så alla kampanjer med grupper tenderar till att bli lite krystade om inte alla RP är gjorde för att vara en del av en specifik grupp.

Och om de ska vara det så begränsar det ju möjligheterna att skapa sin RP själv...

/Henrik

 

[Man Mountainman]

Re: Ett problem med Neotech?

Det är alltid något som måste skräddarsys, antingen kampanjen eller rollpersonerna. Både och, kanske? Rollpersonerna måste även anpassas efter varandra. Ja, det är mycket att tänka på.

Tja, jag brukar säga såhär: oftast är det enklast och ger bäst och mest verklighetsttroget resultat att redan från början ha i åtanke vilken faktor det är som gör rollpersonerna till en grupp, men det är inte en nödvändighet. Genom att göra rollpersoner som ytligt sett är helt orelaterade till varandra så får man det jag brukar kalla för "Tintin-syndromet", som härmar Tintingängets osymmetriska uppbyggnad (en ung reporter, en alkoholiserad sjöbjörn, en döv professor och två klumpiga detektiver). En sådan spelgrupp behöver inte nödvändigtvis vara *svår* att motivera, däremot kommer motiveringarna utan tvekan att vara smått *osannolika*, men det kan göra det hela desto mer intressant.

 

[walium]

Organiserade brottslingar

Ett sätt att ge rollpersonerna större vingelutrymme är att låta dem tillhöra någon form av brottssyndikat. Så länge de sköter saker och ting smidigt och inte blir osams med någon så får de hjälp och stöd. Ett sådant upplägg ger också utrymme för konspirerande och möjligheter till avancemang inom de egna leden. Sedan fungerar det också alldeles utmärkt att knyta rollpersonerna till någon form av ljusskygg regeringsverksamhet med egen agenda.