I strider och vid tydliga konflikter gör jag det oavsett spel, annars avgör situationen och storyn. Jag slår till exempel inte tärning för att se om SLP:n lyckas ljuga om jag vill att denne obemärkt ska ljuga, eller tvärtom, märkas ljuga. Jag slår inte heller om det är viktigt för storyn att en SLP lyckas stjäl ett föremål eller hacka en rollpersons dator. Kort och gott, om det inte är en tydlig konflikt eller strid så avgör alltid storyn. Finns det en mening med att inte slå eller att slå för storyn så gör jag antingen det ena eller det andra. För mig är regler och tärningsslag sekundära. Jag tycker det är roligare med intressant rollagerande och storyutveckling än att rulla tärning. Vad det gäller rollpersonerna får de såklart slå oftare eftersom spelarna för det första vill slå och handla enligt den funktionen. För dem är det är spelkrydda, dock kan jag modda och påverka deras slag likväl om det finns en intressant nyckel för storyn i det. Kort och gott, storyn och rollerna framför allt, inte tärningarna.
... Om inte, som Bobby säger, spelet är skrivet så att man måste/bör göra annorlunda - fast för att det fyller en funktion. Om det inte fyller en funktion så är det ju fullständigt onödigt att jag inte ska göra sås som jag behagar att spela.
Intressant tråd, btw.